Frågor och svar
Här kan du läsa kommunens svar på ett antal frågor kring utredningen om en eventuell kommundelning. Fler frågor och svar finns i minnesanteckningarna från varje dialogforum special (se länkar till höger).
1. Hur tolkar kommunen den här utredningen?
- Tolkningen av utredningens resultat är en fråga för kommunfullmäktige.
2. Var kan man läsa utredningen i sin helhet?
- På Botkyrka webbplats, www.botkyrka.se, kan du ta del av utredningen.
(Se länk till höger)
3. Vad händer nu? Hur går processen vidare?
- Nästa steg är att utredningen kommer att diskuteras i såväl kommunstyrelsen som i kommunfullmäktige.
- Dessutom presenteras nu resultatet för Botkyrkaborna av utredaren och kommundirektören. Det sker genom dialogforum i alla kommundelar, allt för att ge kommuninvånarna möjlighet till information och diskussion.
4. Blir det folkomröstning? Kommer i så fall hela kommunen att få rösta?
- I nuläget går det inte att svara på frågan om det blir en folkomröstning eller inte.
- Om kommunen skulle välja att genomföra en folkomröstning är det ett beslut som fattas i kommunfullmäktige. Men frågan om en folkomröstning kan även aktualiseras av andra aktörer än kommunen.
- En fråga om ändring i kommunindelningen kan väckas hos Kammarkollegiet av en kommun eller en medborgare i den berörda kommunen. Regeringen, Kammarkollegiet och länsstyrelsen kan också ta upp en fråga om en kommundelning på eget initiativ.
- Indelningslagen – som bland annat reglerar frågor om kommundelningar – anger att när det finns ”skäl” ska en särskild undersökning göras av befolkningens inställning till en kommundelning.
- Förutsatt att någon av de uppräknade aktörerna, till exempel Kammarkollegiet, tar initiativ till att utreda frågan om en kommundelning, är det sedan länsstyrelsens uppgift att undersöka ”befolkningens inställning”. Vid sidan av kommunen kan länsstyrelsen följaktligen besluta om att en utredning av befolkningens inställning ska genomföras via en folkomröstning.
- Sedan 1 januari i år kan även tio procent av de röstberättigade i en kommun som ställer sig bakom ett förslag om en folkomröstning driva igenom förslaget, såvida inte två tredjedelar av ledamöterna i kommunfullmäktige säger nej till att genomföra en folkomröstning.
- Det finns inga tydliga regler som anger om befolkningen i såväl en ”utbrytningsdel” som i ”restkommunen” ska få säga sin mening i ett kommundelningsärende. Hur kommunerna har valt att tillfråga sin medborgare i kommundelningsfrågor varierar både vad gäller metod och avgränsning. Det finns två belysande exempel:
- Huddinge kommun genomförde 2008 både en folkomröstning och en opinionsundersökning när frågan om Skogås-Trångsund skulle avskiljas från Huddinge kommun prövades. De boende i Skogås-Trångsund var röstberättigade i folkomröstningen, medan övriga Huddingebor tillfrågades genom en opinionsundersökning bland 2 000 slumpvis utvalda kommuninnevånare.
- Eskilstuna kommun genomförde 2006 en folkomröstning när frågan om Torshälla skulle bli egen kommun eller inte prövades. Samtliga röstberättigade i hela Eskilstuna kommun tillfrågades genom en folkomröstning.
5. Om det blir kommundelning, när kan den tidigast ske?
- En ändring av kommunindelningen kan tidigast träda i kraft den 1 januari året efter det år då val har hållits i hela riket. Därför skulle en delning av Botkyrka kommun kunna genomföras tidigast 1 januari 2015.
6. Var står de olika partierna i frågan?
- Den frågan måste ställas till de lokala politikerna i respektive parti.
7. Vad krävs för att kommunfullmäktige ska pröva ett förslag om folkomröstning?
- Enligt kommunallagen är det bara kommunfullmäktige som kan fatta beslut om en folkomröstning.
- Följande organ och personer har rätt att väcka ett ärende hos fullmäktige:
1) en nämnd
2) en ledamot genom motion
3) revisorerna (om ärendet gäller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen)
4) en fullmäktigeberedning (om fullmäktige har föreskrivit det)
5) den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget (om fullmäktige har beslutat det – så kallat medborgarförslag)
6) styrelsen i ett kommunalt bolag (om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall)
- Utöver detta finns även i kommunallagen en specialreglering för folkomröstningar, som säger att det även är möjligt att genom ett så kallat folkinitiativ få upp frågan om en folkomröstning som ett ärende i fullmäktige. Förutsättningen för ett folkinitiativ är dock att tio procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting ställer sig bakom förslaget om en folkomröstning.
8. I kommunfullmäktige - vad krävs för ett positivt beslut om att en folkomröstning ska genomföras?
- Förutsatt att frågan om en folkomröstning väcks i fullmäktige på traditionellt vis, via exempelvis en motion från en ledamot, krävs det att en majoritet i fullmäktige ställer sig bakom förslaget för att fullmäktige ska fatta beslut om att genomföra folkomröstningen.
- Om frågan om en folkomröstning istället förs till kommunfullmäktige med stöd av ett folkinitiativ, krävs att mer än en tredjedel av de närvarande ledamöterna i fullmäktige röstar ja till förslaget, för att fullmäktige ska besluta om att en folkomröstning ska hållas.
- Resultatet i en folkomröstning är bara rådgivande och det slutliga beslutet i en fråga ankommer alltid på fullmäktige att fatta – oavsett hur frågan om en folkomröstning har väckts.
9. Hur kan Tullingeborna påverka frågan om det inte blir folkomröstning?
- Politiska frågor hanteras i en demokrati genom opinionsbildning. Ytterst är det alltid majoritetens vilja som styr vilka beslut som fattas på såväl lokal som regional nivå.
10. Vem beslutar om en kommundelning?
- Som huvudregel beslutar regeringen om kommundelningar. Men Kammarkollegiet kan avslå en ansökan om Kammarkollegiet anser att en kommundelning är olämplig.
11. I kommundelningar som skett - hur viktigt är det vad kommunfullmäktige tycker?
- Kommunfullmäktiges inställning väger mycket tungt om regeringen prövar en ansökan om en kommundelning. Det är också så att Kammarkollegiet som regel avslår ansökningar om kommundelningar när den berörda berörda kommunen motsätter sig en delning.
12 . Hur viktigt är det vad medborgarna tycker?
- Vid ändringar i kommunindelningen, till exempel en kommundelning, ska särskild hänsyn tas till kommuninvånarnas inställning. I förarbetena till lagstiftningen sägs att en klar opinion bör få avgörande betydelse, om inte den lösning som kommuninvånarna uttalat sig för innebär någon olägenhet från allmän synpunkt.
- Om en kommun är negativ till en kommundelning, samtidigt som kommuninvånarna tydligt uttalat sig för en delning, måste regeringen avgöra om befolkningens vilja tillsammans med övriga aspekter innebär att det finns synnerliga skäl för att gå emot kommunens vilja.
13 . Varför har ni valt att kommunicera detta via dialogforum?
- Kommunstyrelsen anser att frågan om en kommundelning är av stor betydelse för hela befolkningen i Botkyrka kommun. Därför vill kommunstyrelsen ge samtliga kommuninvånare en möjlighet att få höra vad utredarna har kommit fram till för slutsatser.
14. Varför har man inte belyst en delning i norra och södra Botkyrka?
- Anledningen till att kommunen har valt att utreda en kommundelning mellan just Tullinge och övriga Botkyrka är att vi har fått ett politiskt uppdrag från kommunstyrelsen att titta på just den varianten.
15. Vi som bor i Hamringe, tillhör vi Tumba eller Tullinge vid en eventuell delning av kommunen?
- Utredaren har utgått från en avgränsning av Tullinge som överensstämmer med så kallade nyckelkodsområden. Nyckelkodsområden följer man när man tar fram statistik för ett område. Enligt utredningen tillhör Hamringe i Tumba och Botkyrka, men vid en eventuell faktisk delning kvarstår frågan om exakt gränsdragning mellan kommunerna.
16. Jag vill påtala att utredningen helt hoppar över omsorgsfrågorna för personer med en funktionsnedsättning och som omfattas av LSS-lagen. Märkligt då detta representerar en stor del av omsorgsområdet.
- Vi hänvisar till svaret på fråga 11 i minnesanteckningarna från mötet i Tullinge:
Hur påverkar handikappomsorgen kommunekonomin vid en eventuell delning?
- Det har inte så stor betydelse för den kommunala ekonomin eftersom vi har ett utjämningssystem beträffande handikappomsorgen (LSS-utjämningen) som gör att kommuner med höga kostnader får täckning för eventuella merkostnader.
Kostnaderna för personliga assistenter är dessutom i huvudsak finansierad av staten (cirka 80 procent) via den så kallade assistentersättningen.