image description

Historia

Tumba blev en centralort först på 1800-talet i samband med att pappersbruket och järnvägen startade. Grödinges historia sträcker sig längre bakåt och kommundelen var en egen kommun fram till 1970.

Till skillnad mot samhällena i Norra Botkyrka så är Tumba inte grundat från en stor gård eller säteri med rötter långt tillbaks i historien. Forntidens människor föredrog att bo vid stränder eller åtminstone i närheten av dem. Så sent som 1634 fanns det i stort sett bara två kvarnar och lite uppodlat land i närheten av Tumba.
 

Pappersbruket förändrar Tumba

Den stora förändringen sker 1755 då Riksens ständers bank (Riksbanken) köper Tumba övergård för att starta ett pappersbruk med sedeltillverkning. Runt pappersbruket utvecklades ett brukssamhälle med arbetarbostäder och en skola som lärde barnen läsa.
 

Järnvägen öppnar nya möjligheter

Nästa stora steg för Tumba var järnvägen som byggdes mellan Stockholm och Södertälje. Den stod klar 1860 och i december öppnade stationshuset i Tumba. Det innebar att man kunde arbeta i Stockholm och bo i Tumba. Dessutom blev det lättare att frakta sedelpapperet till Stockholm. När järnvägen växte till sig bildades ett litet stationssamhälle runt stationen.
 
På 1950-talet började Tumbas utkanter bebyggas. Tuna och Segersjö var några av de små förorter som började växa fram under 50- och 60-talet. Storvreten med flera kvarter flerbostadshus stod klart 1972.
 

Grödinge

Rosenhill i norra Grödinge var Grödinges centrum under åren 1910-1950 i början av 1900-talet. Det är omgivet av rester av gamla byar med rötter i medeltiden.
 
På 1950-talet tog Vårsta över rollen som Grödinges centralort. Det var då som Vårsta blev säte för den dåvarande Grödinge kommun och det mesta av affärsverksamheten flyttades dit. Vårsta förblev den viktigaste orten i Grödinge också efter att Botkyrka och Grödinge gick samman på 1970-talet.

Senast uppdaterad 2010-07-06