Ettårsplan
Ettårsplanen är ett av kommunens viktigaste styrdokument. Den anger hur kommunens pengar ska användas för det kommande året och beskriver också hur de olika nämnderna ska arbeta för att nå de mål som kommunfullmäktige ställt upp.
Ettårsplanen fastställs av kommunfullmäktige i november varje år.
Innan ettårsplanen läggs fast av kommunfullmäktige har de olika nämnderna tagit fram ett förslag för den egna nämndens verksamhet. I detta förslag framgår hur nämnden avser att använda den ekonomiska ram som man har blivit tilldelad i flerårsplanen.
Nämnderna redovisar också genom mål och åtaganden hur man kommer att bidra till kommunfullmäktiges mål i flerårsplanen.
Ettårsplan 2012
Ettårsplanen för 2012 antogs av kommunfullmäktige i slutet av november 2011. Det budgeterade resultatet för 2012 uppgår till 106,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,7 procent av skatteintäkterna. Resultatet är i linje med flerårsplanens långsiktiga mål ett genomsnittligt resultat på 2,5 procent under den kommande mandatperioden.
Kommunens skatteintäkter inklusive generella statsbidrag beräknas för 2012 öka med 188 miljoner. Det är ungefär lika mycket som vi räknade med i flerårsplanen som lades fram i juni 2011. Skattekraftsutvecklingen är dock något sämre än vad vi räknade med, men då antalet invånare ökat snabbare än befolkningsprognosen har detta gjort att skatteintäkterna totalt sett blev ungefär som förväntat.
Totalt sett uppgår nettokostnaderna för nämndernas verksamhet till drygt 4,2 miljarder. Ser vi till hur driftkostnaderna förändrats i förhållande till 2011 års budget är höjningen 226 miljoner kronor, vilket är cirka 38 miljoner mer än vad skatteintäkterna ökar.
Ettårsplanen bygger på att nämnderna kompenseras för pris- och löneökningar. Lönekostnader och andra lönerelaterade kostnader har räknats upp med 2,5 procent och övriga kostnader med 2 procent. Totalt sett innebär detta en kostnad på 89,9 miljoner kronor. Det betyder att nämnderna totalt sett har fått cirka 136 miljoner kronor mer att röra sig med för volymökningar och andra verksamhetsförändringar. De största ökningarna har skett inom utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden.
De planerade investeringarna uppgår under året till 459,6 miljoner kronor. Bland de större investeringarna kan nämnas nybyggnation av Rikstens skola, en ny förskola i Vretarna och ombyggnation av Storvretskolan.
Trots det budgeterade resultatet på över hundra miljoner räcker detta inte till att finansiera alla planerade investeringar. Resultatet och avskrivningarna ger ett utrymme att finansiera investeringar på cirka 300 miljoner. Det betyder att vi kommer att behöva öka vår upplåning med 160 miljoner kronor för att klara den höga investeringsnivån.