Historia
Botkyrka tillhör det område som först befolkades i Stockholmsregionen och man kan räkna med att här har bott människor i över 7 000 år. Många fynd från arkeologiska undersökningar visar att botkyrkabygden var rik och tämligen tätbefolkad redan under förhistorisk tid.
S:t Botvid gav namnet
Namnet Botkyrka började användas under tidig medeltid. Som ett minnesmärke vid motorvägen står än idag Botkyrka kyrka, Bothwidiia Kirkia, stenkyrkan från 1100-talet. Namnet har den fått efter Sankt Botvid, martyren och skyddshelgonet.
Genom historien har Botkyrka upplevt både bondehemman och frälsegods, egendomslösa statare, grevar och friherrar. De talrika herrgårdarna runt om i kommunen vittnar om en svunnen storhetstid. De många gravhögarna från bronsåldern till vikingatid är monument över forntida stormän.
Tegelbruk och Tumba bruk
Vid Mälaren uppfördes flera tegelbruk som levererade tegel till Stockholm och vid Fittja gästgiveri och skjutsstation kunde trötta resenärer, som färdats på Göta Landsväg vila ut. År 1755 beslöt Sveriges Riksbank att förlägga ett pappersbruk i Tumba, en gammal hantverkstradition som finns manifesterad i Tumba Bruk. Från 1925–1940 var Tumba Bruk Europas största pappersbruk. Sedeltryckeriet som tidigare låg i Stockholm integrerades med pappersbruket 1970. 2002 övertogs Tumba Bruk av det amerikanska företaget Crane Co.
Tumba blir centralort
1894 förvärvade AB Separator Hamra Gård, ett lantbruk med anor från medeltiden. Idag är Hamra Gård DeLavals forskningscentrum och en av Sveriges få kvarvarande försöksgårdar. Separator, Tumba Bruk och västra stambanans utbyggnad under 1860-talet är några av orsakerna till att Tumba utvecklades till centralort och som 1905 blev municipalsamhälle.
Norra Botkyrka växer fram
För norra Botkyrkas del fanns sedan länge tanken på en utbyggnad för Stockholms invånare. Förslag om bostadsbebyggelse i området togs upp i samråde med Botkyrka kommun vid ett sammanträde den 13 oktober 1964. Efter en ekonomisk grundutredning ingicks den 31 maj 1965 ett konsortieavtal. Exploateringen kunde börja. Invånarantalet var då 20 000.
Den snabba expansionen skedde under några få år i början av 1970-talet. Bostadsområde efter bostadsområde växte upp utefter tunnelbanan i norra Botkyrka. Den största delen av bebyggelsen färdigställdes åren 1970–1977 och består till stora delar av flerbostadshus. I de yttre delarna finns gruppbygda småhus, villabebyggelse och glesbygd.
1972 sammanslogs Botkyrka och Grödinge till en storkommun och under åren 1974–1982 ingick även Salem. I Tullinge tillkom under 60-talet flera större bostadsområden och villabebyggelse. Vårsta i Grödinge växte fram under 1950- och 1960-talen.
Till Botkyrka har folk flyttat från när och fjärran. Idag har Botkyrka kommun cirka 80 000 invånare. En stor del av befolkningen är av utländsk härkomst. Det gör Botkyrka till en unik och intressant mångkulturell kommun i en av Södermanlands äldsta kulturbygder.
S:t Botvid gav namnet
Namnet Botkyrka började användas under tidig medeltid. Som ett minnesmärke vid motorvägen står än idag Botkyrka kyrka, Bothwidiia Kirkia, stenkyrkan från 1100-talet. Namnet har den fått efter Sankt Botvid, martyren och skyddshelgonet.
Genom historien har Botkyrka upplevt både bondehemman och frälsegods, egendomslösa statare, grevar och friherrar. De talrika herrgårdarna runt om i kommunen vittnar om en svunnen storhetstid. De många gravhögarna från bronsåldern till vikingatid är monument över forntida stormän.
Tegelbruk och Tumba bruk
Vid Mälaren uppfördes flera tegelbruk som levererade tegel till Stockholm och vid Fittja gästgiveri och skjutsstation kunde trötta resenärer, som färdats på Göta Landsväg vila ut. År 1755 beslöt Sveriges Riksbank att förlägga ett pappersbruk i Tumba, en gammal hantverkstradition som finns manifesterad i Tumba Bruk. Från 1925–1940 var Tumba Bruk Europas största pappersbruk. Sedeltryckeriet som tidigare låg i Stockholm integrerades med pappersbruket 1970. 2002 övertogs Tumba Bruk av det amerikanska företaget Crane Co.
Tumba blir centralort
1894 förvärvade AB Separator Hamra Gård, ett lantbruk med anor från medeltiden. Idag är Hamra Gård DeLavals forskningscentrum och en av Sveriges få kvarvarande försöksgårdar. Separator, Tumba Bruk och västra stambanans utbyggnad under 1860-talet är några av orsakerna till att Tumba utvecklades till centralort och som 1905 blev municipalsamhälle.
Norra Botkyrka växer fram
För norra Botkyrkas del fanns sedan länge tanken på en utbyggnad för Stockholms invånare. Förslag om bostadsbebyggelse i området togs upp i samråde med Botkyrka kommun vid ett sammanträde den 13 oktober 1964. Efter en ekonomisk grundutredning ingicks den 31 maj 1965 ett konsortieavtal. Exploateringen kunde börja. Invånarantalet var då 20 000.
Den snabba expansionen skedde under några få år i början av 1970-talet. Bostadsområde efter bostadsområde växte upp utefter tunnelbanan i norra Botkyrka. Den största delen av bebyggelsen färdigställdes åren 1970–1977 och består till stora delar av flerbostadshus. I de yttre delarna finns gruppbygda småhus, villabebyggelse och glesbygd.
1972 sammanslogs Botkyrka och Grödinge till en storkommun och under åren 1974–1982 ingick även Salem. I Tullinge tillkom under 60-talet flera större bostadsområden och villabebyggelse. Vårsta i Grödinge växte fram under 1950- och 1960-talen.
Till Botkyrka har folk flyttat från när och fjärran. Idag har Botkyrka kommun cirka 80 000 invånare. En stor del av befolkningen är av utländsk härkomst. Det gör Botkyrka till en unik och intressant mångkulturell kommun i en av Södermanlands äldsta kulturbygder.
