Begravningsvapen

Adeln på 1600-talet satte gärna upp minnesmärken i kyrkan efter
begravningen. De kallas begravningsvapen. Familjevapnet var ditmålat
liksom ofta någon liten skrift.

Begravningsvapnens uppkomst

Bild

Begravningsvapen är speciellt för det svensk-finska riket under 1600-talet. Det förekommer också i några nordtyska provinser som Pommern och erövrad mark i Baltikum. Själva bruket uppkom i i slutet av 1500-talet och dör ut under 1700-talets första år. I Botkyrka finns begravningsvapen från åtminstone 1630 och framåt. Det senast gjorda begravningsvapnet kommer från 1706. Det gjordes åt Magnus Oliveblad som var den sista av sin ätt. Det hänger nu i Botkyrka kyrka. Begravningsvapen finns p.g.a. sin ålder endast i de lite äldre kyrkorna. I Botkyrka innebär det Botkyrka och Grödinge kyrkor. Det finns 12 begravningsvapen i vardera kyrkan.

Hur använde man begravningsvapnen

begravningsvapen

Begravningsvapnet var en målad och skulpterad vapensköld som föreställde den avlidnes eget personliga vapen. Det bars på en stång i spetsen för begravnings-processionen. De kunde bli ganska stora, i fallet med Magnus Oliveblad var den minst 2, 5 m hög. Troligen är stängerna förkortade. Under själva vapnet fanns en skrift med namnet och diverse personuppgifter som var han föddes och dog. Dessutom årtal, månad och dag. Till det lades oftast något gudfruktigt citat eller mening om hur god människan ifråga var. Sedan, efter begravningen, sattes det upp längs väggarna i kyrkan. Troligen fick man betala för privilegiet.

Epitafium

Epitafium

Bruket med epitafier uppkom, liksom begravningsvapen, under 1500-talet. Det är en inskriftförsedd minnestavla och kan vara gjord i alla material. Det kan t.ex. vara en målning som det epitafium över komminister Johannes Erici som hänger i Botkyrka kyrka. Den föreställer prosten med familj och i bakgrunden kristus på korset. Under målningen finns minnesorden som också är målade. Det predikstolstak som finns i Grödinge kyrka skulle kunna vara ett epitafium. Där finns vapensköldar och namn målade på taket. Olikt begravningsvapnen har inte epitafierna helt kommit ur bruk. 1943 sattes det upp en minnestavla av sten över maskinisten Georg Vilhelm Bodin som dött tre år tidigare. Tavlan är uppsatt av Ostkustkommitten för sjökrigets offer.


Källor till Begravningsvapen

  • Bennett, Robert: Botkyrka kyrka; 1975
  • Schnell, Ivar: Grödinge kyrka; 1956, 1983
  • Nationalencyklopedin - artiklar om begravningsvapen och epitafier
Relaterade länkar
Skriv ut
Senast uppdaterad: 6 september 2017
Bibliotek & kultur