Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande
Stäng meddelande

Botkyrka kyrka

Stenkyrka från 1176 som restes till minne efter S:t Botvid på helgonets
föräldrajord. Den nuvarande stenkyrkan ersatte en träkyrka från 1129. Dess
koppling till S:t Botvid gjorde den till pilgrimskyrka under medeltiden med rika
inventarier.

Botkyrkamonumentet

monument

Något unikt för Botkyrka kyrka är det s.k. Botkyrkamonumentet. Den är formad som en kyrka med en absid, en halvcirkelformad utbuktning på ena sidan, och är ett minnesmärke över Björn, Botvids bror. Det var han som lät bygga den ursprungliga träkyrkan 1129. Botkyrkamonumentet är daterat till 1150 och har text både på runalfabetet och på latin. Den är smyckad med skulpterade figurer i relief som verkar föreställa Kristus och även en scen där han, Björn, stiger upp ur graven tillsammans med en ängel som blåser i basun. Runinskriften är formulerad precis som om det var en vanlig runsten: ”Karl gjorde stenen efter Björn, sin frände, Svens och Bänkfrids son i Hammarby, hans …? Här ligger han under denna sten. Bänkfrid …. sin son”. Den latinska skriften mer med tanke på kristna läsare och lyder i översättning: ”Den som läser och är okunnig må veta att en ädel man vilar här. Jag ber dig, Kristus, säg att Björn må vara fri från syndens orenhet”. Originalet förvaras nu i Historiska museet i Stockholm men en kopia står utanför vapenhuset.

Den ursprungliga kyrkan

kyrka

Botkyrka blev inte lika plundrad under reformationen som Grödinge, den andra 1100-talskyrkan i kommunen, kanske för att den var en pilgrimskyrka under medeltiden därför att den restes över S:t Botvid. Stenkyrkan från 1176 var betydligt mindre än den kyrka som står där idag. Den äldsta delen är långhusets västra del. Ingången låg ursprungligen i söder men huvudingången nu är genom tornet. Hur koret ursprungligen såg ut vet vi inget om.

Tillbyggnader

kyrka

Kyrkan började dock snart förändras. När första halvan av 1300-talet har gått har vapenhus, sakristia och ett torn kommit till. Dessutom förlängdes kyrkan åt öster. Under 1400-talets första hälft börjar man slå de stjärnvalv som bär upp taken och fick därigenom en större rymd i kyrkan. Från och med då har kyrkan ungefär både den yta och rymd som den har idag.

Altarskåpet från 1525

Den dominerande interiören i kyrkan är ett mycket vackert altarskåp från omkring 1525 gjort av den holländske mästaren Jan de Molden i Antwerpen. Det är drygt 3 meter högt och 5,5 meter brett. Sex stycken scener ur Jesu liv porträtteras i vackra, ibland lätt förvridna, skulpturer. Scenerna är hämtade från evangelierna och är mycket figurrika. Dörrarna består av målningar. Det finns sex stycken, fyra på de nedre dörrarna och två på de övre. De föreställer scener från strax före och strax efter Jesus död.

 

Andra interiörer

hantverk

Ett annat karakteristiskt drag är de många ståtliga minnestavlor och begravningsvapen över döda adelsmän som begravts i kyrkan som pryder väggarna. Speciellt under stormaktstiden var seden med pampiga begravningsvapen vanlig. De största är nog de som tillägnats Henrik Leijonfeldt och Magnus Oliveblad. Båda dog i slutet på 1600-talet. Kyrkan genomgick en renovering 1926-28. Vapenhuset inreddes till gravkapell och Sven X-et Erixon bidrog med väggmålningar. Dessutom murades det stora östfönstret, kyrkans största fönster, igen. Det ansågs att det störde hur ljuset föll på altarskåpet. Från utsidan syns dock det stora östfönstret fortfarande.

Vill du veta mer?

Läs mer om begravningsvapen
öppnas i nytt fönster

Runstenar

En kul detalj är den runsten som ingår i norra ytterväggen strax väster om sakristian. Den är ett bra exempel på hur runstenar ofta användes som byggnadsmaterial vid byggandet av den nya religionens kyrkor. Det finns 4 runstenar i kyrkan men den vid sakristian är den enda som är inbyggd i väggen.

 

Vill du veta mer?

Läs mer om runstenaröppnas i nytt fönster

Källor till Botkyrka kyrka

  • Bennett, Robert: Botkyrka kyrka; 1975
  • Schnell, Ivar: Grödinge kyrka; 1956, 1983
  • Nationalencyklopedin - artiklar om begravningsvapen och epitafier
Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 juli 2017
Bibliotek & kultur