Fornborgar

En fornborg är ett inhägnat område som använts som skydd och/eller mötesplats. Idag syns ofta bara en mur eller en sträng av stenar som ligger på bergets topp. Vad man ser är ingenting i närheten av de sagans borgar man lätt associerar till.

Kulthägnaden

En variant, kanske den äldsta sorten, fyllde inte någon praktisk funktion överhuvudtaget. Den byggdes troligen främst under bronsålderns senare del (ca 1000 f.kr. – 500 f.kr.) och ett riktigare namn på dem vore kult- eller gravhägnader. Precis som man kunde lägga en låg mur runt kyrkogårdar la man här en låg sträng av stenar runt graven/gravarna eller kultplatsen för att markera att det var helgad mark. En plats för bön, begravningar eller riter.

Tillflyktsborgen

En fornborg i den beteckning som vi brukar använda kan kallas för tillflyktsborg eller försvarsborg. De är troligen konstruerade under äldre järnåldern (500 f.kr. – 500 e.kr.). Här möter vi för första gången ordentliga murar ofta i kombination med en yttre mur som ytterligare försvårar ett eventuellt angrepp. Man tror att ovanpå murarna fanns det någon form av träpalissad. Sådana anläggningar krävde en gemensam ansträngning från flera gårdar för att bygga och försvara effektivt. Murarna lades där det inte var så brant men där berget var brant behövdes inga murar. Därför dög inte alla höjder eller berg som platser att anlägga den här typen av fornborg på. Det idealiska skulle vara stup åt två eller tre väderstreck och en brant men gångbar väg upp åt det sista hållet. Det gjorde borgen både lättare och billigare att bygga och samtidigt lättare att försvara. Ett bra exempel i Botkyrka är Skansberget i Tullinge. Ett perfekt ställe att fly undan angripare. Innermuren är åtminstone 1.60 hög hela vägen runt och mycket svårforcerad.

Farledsborgen

Ännu en variant var de borgar som brukar kallas farledsborgar. Boplatserna under äldre järnålder låg ofta strandnära och det var en god sak om man, i oroliga tider, kunde få lite förvarning om någon fiende kom i närheten. Det krävde att den storman som planlade byggandet av borgen var rik och mäktig nog att kunna avvara några man som bodde ständigt i borgen. Det krävde också ett berg eller en höjd som låg utmed vattenleden och där man kunde se långt i båda riktningar. De kunde nyttjas även som försvarsborgar men mycket tyder på att man i Mälardalstrakten ofta hade en av varje. Det är troligt att fornborgen nyttjats under lång tid och att dess funktion ändrats med tiden.

Andra betydelser

Under vikingatiden såg man världen som en väldig befäst och muromgärdad borg där gudar och människor hade sina olika hem. Det är mycket möjligt att man hade en likartad tankevärld under bronsåldern, kulthägnaderna pekar på det. Möjligheten finns att fornborgarna även under järnåldern haft ett religiöst syfte.

Antal och placering

Antalet fornborgar i Södermanland är drygt 300 st. I Botkyrka finns det hela 26 fornborgar. Faktiskt ligger merparten av Sveriges fornborgar längs Mälardalen, det andra centrat är Bohuslän-Halland, medan det i inlandet är väldigt tomt på fornborgar. Generellt kan man säga att fornborgarna fanns där vattenlederna fanns. Fornborgarnas betydelse skulle säkert bli klarare om fler grävts ut men då de oftast ligger avsides på högt belägna platser har de fått ligga kvar som stumma vittnen om en tid som har passerat. Men ännu idag, om man besöker en välbevarad fornborg, kan man förstå varför de kände sig närmare sina fäder här och varför de valde den här platsen att försvara sig på.

Källor till Fornborgar

  • Bratt, Peter (red): Forntid i ny dager; 1998
  • Burenhult, Göran: Arkeologi i Sverige - samhällsbyggare och handelsmän; 1983
  • Lindström, Jonathan & Hjort, Sofi: Forntiden runt hörnet; 1998
  • Olausson, Michael: Kultiska hägnader under Mälardalens bronsålder. Om undersökningarna av hägnaden vid Odensala Prästgård; i "Bronsålder och äldre järnålder i Stockholms län"; red: Peter Bratt och Åsa Lundström; 1997
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till östanhav; 1982
Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 september 2017
Bibliotek & kultur