Göta landsväg

Göta landsväg har anor från järnåldern. Delar av den är bevarad än idag. Den kom in i Botkyrka över Flottsbronäset, gick genom Alby för att sedan följa det som idag är S:t Botvids väg förbi kyrkan.

Göta landsväg

Innan Stockholm grundades kallades den Tingsvägen och ledde till det ting som hölls varje vår och höst i Svartlösa. Det låg nära dagens Alby. Att vägen har sitt ursprung i järnåldern kan bevisas genom runstenar i Glömsta (på andra sidan Albysjön), Salem och Bergaholm. Vägen var till för att befolkningen skulle kunna ta sig till tinget. När Stockholm grundas på 1250-talet blir den en del av en större väg, Göta landsväg. Vägen ledde från Stockholm genom Botkyrka mot Södertälje och vidare söderut mot götalandskapen. Därifrån kommer namnet Göta Landsväg. Den stenvalvsbro (se foto nedan) som idag står mellan Ica Maxi och bilvägen byggdes 1890 och var en del av landsvägen. Den ersatte den träbro som var en del av landsvägen. Göta landsväg gick över Flottsbro. Namnet kommer av att det var en flottbro som såg till att man kom till andra sidan vattendraget. Någon egentlig bro fanns det inte.

Utbyggnad och bevarade partier

På andra sidan Albysjön kan man följa vägen från Glömsta förbi torpet Rönneboda fram till Flottsbro. Sedan går den upp mot Kvarnhagen. Därefter är den förstörd av bebyggelse ett stycke för att synas igen på andra sidan Hågelbyleden. Den stenvalvsbro (se nedan) som ligger där går där landsvägen en gång gick. Sen följde den i stort sett S:t Botvids väg förbi kyrkan och Hammarby gård. Vägen byggdes på så att det blev huvudvägen för alla som ville resa till huvudstaden från hela Sverige.

Kungliga resenärer

Det var den enda vägen så alla klasser använde den. På midsommaraftonen 1523 passerade Gustav Vasa Flottsbro då han skulle göra sitt stora intåg i Stockholm. 1634 tågade Gustav II Adolfs liktåg förbi samma ställe då han fördes hem från Tyskland. 1660 övernattade de som red med i Karl X Gustavs liktåg på Grundels krog i Alby. På samma krog övernattade Drottning Kristina 1652.

Vägens militära intresse

Då vägen var huvudleden mot huvudstaden var den av stor militär betydelse. Vid Flottsbro ligger två fornborgar och vaktar näset mellan Albysjön och Tullingesjön. De visar på att redan under järnåldern var det en viktig strategisk punkt. Flera mindre strider har ägt rum i trakten runt Flottsbro. 1464 möttes en dansk och en svensk truppstyrka vid Flottsbro. Svenskarna vann och en sänka i närheten kallas traditionellt för Jutegraven (Jute=dansk). Drygt 100 år senare slåss Gustav Vasas söner med varandra men striden blir oavgjord.

Göta landsväg ändrar sträckning

På 1660-talet ändrar vägen sträckning. Stormaktstidens Sverige hade ett behov av en nyare och större väg. Den krångliga passagen vid Flottsbro ersattes av en ny bro vid Fittja. Från och med 1663 går vägen via Fittja istället. Fittja tar också över de saker som tidigare ägt rum i Alby. Bland annat byggs en krog, en post och ett tingshus. Den gamla Grundels krog i Alby tvingas slå igen för att den inte fick några besökare. I samband med att den nya vägen kom till satte man upp milstolpar så att de resande kunde se hur långt de kommit.

Fornminnen längs vägen

Då vägen går genom ett rikt kulturlandskap är den kantad av fornminnen. De äldsta är de rösen från bronsåldern som ligger på åsen norr om Botkyrka kyrka. Även på åsen nordväst om Elvesta finns det några rösen. Från järnåldern finns det många gravfält som hört till de gårdar som kyrkan passerar; Elvesta, Alby, Kumla och Hammarby.

Källor till Göta landsväg

  • Andersson, Kjell: En hällkista vid Alby - arkeologisk undersäkning av stensättning R96 samt delundersökning av Göta landsväg; Stockholms läns museum, rapport 2005:21
  • Broström, Sven-Gunnar: Göta landsväg; skylt uppsatt av Botkyrka kommun
  • Broström, Sven-Gunnar & Severin, Lars: Vägnamnen i Botkyrka; 1999
  • Carlberg, Hans: Fittja - Landet ur havet; 1992
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav; 1983
Skriv ut
Senast uppdaterad: 23 augusti 2017
Bibliotek & kultur