Stäng meddelande

L.M. Ericsson

Lars Magnus Ericsson var grundaren av aktiebolaget Ericsson. Han var egentligen ingen uppfinnare men däremot mycket bra på att förbättra uppfinningar. Telefonen är ett bra exempel på det.

Bakgrund

L.M. Ericsson föddes i ett fattigt torparhem i Värmland 1846. Tidigt märktes hans talang för mekaniska arbeten och genom diverse jobb arbetade han sig sakta söderut. I september 1867 kom han till Stockholm. Han fick jobb hos telegrafdirektören Henrik Öller. 1876 startade han en egen verkstad. Den 14:e februari samma år lämnade Alexander Graham Bell in patentansökan på telefonen. Den kom att ha en stor inverkan på firmans arbete.

Telefonen gör succé

Året 1878 blev ett viktigt år för Ericsson. Det är nu telefonen börjar nå ut till allmänheten och med sin vanliga idérikedom vidare-utvecklade han den så att den blev populär. Samma år gifte han sig med Hilda Simonsson. Hon var en av de första kvinnorna som arbetade åt verkstäder. Sådant var mycket sällsynt vid den här tiden. Ericsson var ett av de första företagen i vårt land som hade en stor andel kvinnor i arbete. 1883 bildades allmänna telefonbolaget som försågs av telefoner av Ericsson. Det blev en enorm succé. 2 år senare hade Stockholm fler telefoner än någon annan stad i Europa.

Alby och Hågelby

Alby gård

Då firman stod på säker grund sökte L.M. Ericsson nya utmaningar. 1895 köpte han Alby gård i Botkyrka (se bild ovan) och bosatte sig där. Den gamla huvud-byggnaden gjordes om. Genom portal och en ståtlig lanternin gav han byggnaden ett utseende som närmast var barockstil. Dessutom tillkom elverk, ladugård, tvättstuga, kägelbana och en ”stadion” som såg ut som en romersk akvedukt och vars ändamål var att frakta gödsel. Idag är ladugårdskomplexet Suptopia medan Alby gård fungerar som öppenvård. Allt detta arbete innebar att han släppte kontakten med bolaget. Nu var Alby hans huvudintresse och 1906 köpte han Hågelby några km söder om Alby. 10 år senare började han bygga en helt ny herrgård där medan han lät riva de två gårdar som stod där. Hågelby fick en stor park med spegeldamm och ett ekotempel på en kulle invid huvudbyggnaden. Dessutom anlades ett orangeri och små paviljonger tillsammans med ett upprustat mönster-jordbruk. Både i Alby och i Hågelby gjordes de nya byggnaderna i betong, ett för den tiden nytt och spännande material. Skillnaden var att i Hågelby byggde han nytt från grunden medan i Alby så gjorde han tillbyggnader på en redan existerande herrgård. När han 1926 somnade in på Hågelby 80 år gammal blev begravningen på Botkyrka kyrkogård pampig med hyllningstal från representanter från hela världen. Hågelby är idag Botkyrkas folkpark.

Källor till L.M. Ericsson

  • Wennberg, Kåa: Lars Magnus Ericsson; 2006
Skriv ut
Senast uppdaterad: 6 november 2017
Bibliotek & kultur