Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande

Brötaområdet

Gårdarna i och runtomkring Brötaområdet är en bra illustration på hur laga skiftet fungerade. I åkrarna har man hittat många fynd från stenåldern.

Forntiden

I åkrarna har det hittats ovanligt mycket fynd från stenåldern. Runt torpet Lövvreten är fynden så många att man tror det legat en boplats där. Fyndtätheten fortsätter dock inte in i bronsålder och järnålder. Det finns en fornborg(R209) på ett berg precis öster om torpet Ödesäng. Det finns också några små gravfält från järnåldern (R216, R364 och R469) på åkerholmar alldeles intill vägen vid Östra och Västra Bröta men inget som tyder på en stor bosättning.

Vill du veta mer?
Läs mer om stenåldern
Läs mer om den yngre järnåldern
Läs mer om fornborgar

Medeltid

I slutet av medeltiden syns Bröta för första gången i källorna. Det är kung Karl Knutsson som avgör en jordägartvist år 1450. Det troligaste är att området hört till den fas i den tidiga medeltiden då man bröt ny mark för nya gårdar. Under medeltiden talas det bara om Bröta. Någon uppdelning i Östra och Västra Bröta hade ännu inte ägt rum.

Östra och Västra Bröta bildas

Under 1600-talet kan man se två små byar, Östra och Västra Bröta, ta form. Byvägen från den tiden är fortfarande bevarad. Från och med 1700-talet ser vägarna likadana ut som idag. Byarna växte snabbt och marken användes mest som äng. Åkern börjar öka i yta i slutet av 1700-talet. I Östra Bröta ökar den inte förrän i mitten av 1800-talet.

Skiftena

Vid storskiftet 1775 i Västra Bröta hörde två av de tre gårdarna till Mariebergs säteri som då ägdes av familjen Wattrang. De var den största jordägaren i Grödinge. Många av torpen gjorde också dagsverken åt Marieberg. Då det laga skiftet genomförs 1833 tvingades 7 av 10 gårdar att flytta från Östra Bröta. I Västra Bröta var det 2 av 6 som skulle flytta. Detta gjorde att ensamgårdar bildades på åkerholmar och i kanten av åkermarken. Ofta valde bönderna som skulle flytta att ta med sina hus istället för att bygga nytt. Det innebar en kostnad som alla i byn skulle dela på. Genom att så många gårdar ålades att flytta blir Brötaområdet ett bra exempel på hur en by kunde se ut efter att skiftet gjort att den tvingats isär. Man brukade kalla det för att en by sprängdes.

Vill du veta mer?
Läs mer om Storskiftet och laga skiftet
Läs mer om torpare och statare

Nuvarande bebyggelse

Den bebyggelse som finns nu är 1800-tal och tidigt 1900-tal. De gårdar som blev kvar i både Västra och Östra Bröta är fina representanter för sin tid. En av de utflyttade gårdarna, Bröta gård, ligger vid den nuvarande landsvägen. Det gamla torpet Ödesäng är också kvar i sin ursprungliga miljö. Det ligger på en liten bergsklack i odlingslandskapet och har utsikt över åkrar som legat på samma sätt i många år. Ödesäng omnämns första gången 1622 men dagens hus är betydligt yngre. Alldeles intill ligger naturreservatet Brinkbäcken med sitt vattenfall och sina sällsynta blommor.

Ett annat gammalt torp, Haga, blev sålt ungefär 1830. Marken styckades av och 1923 byggdes Haga gård som är den dominerande byggnaden idag. Gården har huvudbyggnad med flyglar. Det äldre huset finns kvar men är moderniserat och ligger alldeles bakom gården.

Källor för Brötaområdet

  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivan: Grödinge socken; 1971
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 18 maj 2018
Bibliotek & kultur