Störningsinformation:
Eldningsförbud i Stockholms län
Dölj meddelande

Elvestas kulturhistoria

Elvesta är naturligt avgränsat åt alla väderstreck. I norr och söder ligger
bergkammar, i öster Tullingesjön och i väster ligger Hågelbyleden. 

Elvesta under bronsåldern

Det är under bronsåldern (1800 f.kr. - 500 f.kr.) som man finner de första spåren av
människan. På båda de små bergkammarna som omger Älvesta i norr och söder har man
hittat ett antal rösen (R 121). Det är gravar från bronsåldern. Man har också hittat några skärvstenshögar och skålgropar. Skärvstenshögar är rester av sten som hettats upp och
sedan spruckit. Resterna, skärvorna, lämnades i högar. Skålgropar är små inknackningar
i en stenhäll. Båda fenomenen var vanliga under bronsåldern men förekom även under
äldre järnålder. Skärvstenshögarna kan tyda på en boplats men då de inte grävts ut vet
man inget säkert.

Vill du veta mer?
Läs mer om bronsåldernöppnas i nytt fönster

Elvesta under järnåldern

Under järnåldern är spåren tydligare. På näset mellan Albysjön och Tullingesjön ligger
två fornborgar bredvid varandra (R 127 och R 162). De tillkom troligen under äldre
järnålder (500 f.kr. – 500 e.kr.). På berg-kammarna hittas även ett antal stensättningar
som troligen är gravar från tidig järnålder (R 122, R123). Skillnaden mellan gravröse och stensättning är att röset har en välvd, rundad profil medan stensättningen har en flack,
platt profil. I Älvesta kan de ibland ligga sida vid sida vilket tyder på att övergången mellan
brons- och järnålder var odramatisk. Under den yngre järnåldern (500 e.kr – 1050 e.kr)
hittar vi fler samlade gravfält längre ner längs de små bergsryggarna (R 124). Det är vad
man kallar för gårdsgravfält. Det är troligen också nu som den by som omnämns i
medeltida källor grundas. Den hette Nibble by och låg vid den åkerholme som idag kallas
för Nibble hage. Här ligger också ett gravfält från yngre järnålder (R134). Den gamla
byvägen används idag som brukningsväg för jordbruket. Första skriftliga beviset kommer
från 1200-tal men folk hade bott där sedan 800-tal.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om fornborgaröppnas i nytt fönster

Bo Jonsson Grip och medeltiden

Något som är typiskt för medeltiden är att få personer ägde all mark. Medeltidens störste jordinnehavare var riksmarsken Bo Jonsson Grip. Han levde under 1300-talet och ägde
en tredjedel av Sverige och hela Finland. Han byggde bl.a. Gripsholm och hävdade
stormännens rätt till makt över kungen. När den svage kungen Albrecht av Mecklenburg
(kung 1364-1389) var kung var Jonsson Grip Sveriges mäktigaste man. En av de många
gårdar som Bo Jonsson Grip ägde var Älvesta. Det är någon gång under medeltiden som nuvarande Älvesta först blir bebyggt. En folklig tradition säger att det låg en
klosterbyggnad där Älvesta nu ligger på 1100-talet. Det stämmer så långt att kyrkan ägde
marken då men något spår av detta kloster har inte hittats.

Elvesta gård

I mitten på 1600-talet görs Älvesta till säteri och den första stora gården byggs ca 1630. Nibble by dras in under Älvesta och upphörde så småningom helt. Den nuvarande gården byggs i början av 1700-talet och har den äldre byggnaden som grund. Den hade fyra flyglar. Två plockades ner 1917 för att senare byggas upp igen på varsin sida om huvudbyggnaden. Den är ett tvåplanshus med brutna, valmade tegeltak och gula kolonner vid ingången. Liksom vid till exempel Lindhov har gårdsplanen bevarat känslan av hur det var meningen att herrgårdsbyggnaderna skulle formeras. De är symmetriskt lagda, s.k. karolinsk stil, och med trädgårdar eller terrasser på baksidan av huvudbyggnaden. Flyglarna är enplanshus. Alla är rödmålade. Gården med sina närliggande hus ger fortfarande ett ålderdomligt intryck. Gården är i privat ägo.

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Källor till Elvesta

  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, Erik (red): Botkyrka bygd - från Mälarstrand till österhav; 1982
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 18 maj 2018
Bibliotek & kultur