Hallunda

Många av Hallundas viktigaste fornminnen kommer från bronsåldern. Ett röse och en boplats hör till Sveriges mer imponerande. Bredvid den vackra 1700-talsgården ligger ett stort gravfält från järnåldern.

Bronsåldern - Hallundas storhetstid

 

Under bronsåldern (1800 f.kr. – 500 f.kr.) var Hallunda en centralort. Havet hade sjunkit till ca 15 m över den nutida nivån och det var ett vik-landskap som låg framför bronsåldersmänniskan. En bergkam som sträcker sig från Norsborg i väster till Slagsta i öster gav bra skydd samtidigt som de djupa vikarna gav en lätt väg att nå vatten. På södersluttningen på andra sidan berget byggde människorna sina hus. Hallunda (R 69) är Sveriges största kända bronsålders-boplats med en yta över 2 hektar. Platsen är unik därför att där har man funnit en bronsgjuteriverkstad (R 13) med åtminstone 12 ugnar och en vid produktion av svärd, yxor, spjutspetsar och ringar. Bronset kom troligen från utlandet och omformades i de många olika gjutformar som hittats. Totalt sett en produktion som vida överstiger vad det egna samhället kunde tänkas förbruka. Mycket tyder på att Hallunda varit både en boplats och en handelsstation. Folk visste nog långväga omkring att Hallunda tillverkade bronser av olika slag för att sälja. Boplatsen lämnade ett rikt keramikmaterial som visade på besök från Estland, Åland och Finland. Även om många andra boplatser lämnat keramik, skärvsten och stolphål (i Botkyrka kan Skrävsta nämnas) framstår Hallunda som speciellt.

Vill du veta mer?

Läs mer om bronsåldernöppnas i nytt fönster

Bronsåldersröset

Annat som pekar på Hallunda som en centralort är det stora bronsåldersröset (R 70)som ligger strax bakom nuvarande Hallunda gård. Det är Södermanlands näst största gravröse och 35 m långt och 6 m brett. Liknande, fast lite mindre, rösen (R64, R65) ligger uppe på berget mellan Hallunda och Slagsta. Oftast la man gravrösena högt placerade på en bergsklack eller kulle, kanske med tanken att här uppe skulle den döde lättare få kontakt med gudarna. 2 km öster om boplatsen ligger Slagsta-hällristningen (R 279), Botkyrkas hittills enda, och mycket tyder på att den har samband med boplatsen. Samma människor som bad eller genomförde riter vid Slagstahällristningen sov och arbetade nog vid Hallundaboplatsen.

Vill du veta mer?

Läs mer om Slagsta
öppnas i nytt fönster
Läs mer om hällristningaröppnas i nytt fönster

Järnåldern

jord

Övergången från bronsåldern (1800 f.kr. – 500 f.kr.) in i den äldre järnåldern(500 f.kr. – 500 e.kr.) var nog ganska odramatisk. Det stora Hallundagravfältet (R 75) alldeles öster om den nuvarande gården innehåller 157 gravar och är delvis utgrävt. Gravarna är från både äldre och yngre järnålder men merparten är från yngre järnålder. Dessutom finns det skärvstenshögar som är daterade till bronsåldern. Området runt det nuvarande Hallunda gård har säkerligen varit bebott från bronsåldern och framåt.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

Hallunda gård

röd lada

Under 1600-talet var Hallunda en by som bestod av två gårdar. De slogs ihop och gjordes till säteri 1679. Den västra gården revs medan den östra fick stå kvar. Idag utgör den östra gården basen för gårdens äldsta hus, det så kallade Klockhuset. Det har ombyggts i olika steg men delar är från tidigt 1600-tal. Den gulmålade huvudbyggnaden omges av två rödmålade flyglar. Samtliga byggdes omkring 1750. Sammantaget ger gården intryck av en välhållen herrgårdsmiljö.

Ekonomibyggnaderna, bland annat vagnslider och trädgårdsmagasin, som troligen tillkom i början av 1800-talet är också välhållna. 1793 fråntogs gården sina säterirättigheter på grund av gårdens förfall. Numera är den dock upprustad. Enligt traditionen planlades mordet på Gustav III här vid en julmiddag 1791. Carl Fredrik Ehrenswärd, vars far ägde Hallunda, var medsammansvuren och har lämnat noggranna skriftliga redogörelser efter sig. Han blev landsförvisad. Hallunda gård är ett av de gamla herresäten som fortfarande är privatägt.

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Torpet Lugnet

rött hus

På Hallundas mark, lite väster om gården, ligger det välbevarade gamla torpet Lugnet. Det är en rödmålad parstuga med gröna fönster och dörrar. Idag fungerar det sommartid som café. Hallunda fortsatte att vara en jordbruksbygd ända tills miljonprogrammet genomfördes i början av 1970-talet. Då byggdes den så kallade Botkyrkastaden i norra Botkyrka och det Hallunda vi ser idag växte upp.

Vill du veta mer?

Läs mer om miljonprogrammetöppnas i nytt fönster

Källor till Hallunda

  • Bolin, H: Hallunda - en verkstadsplats från bronsålder; 2004, RAÄ
  • Burenhult, G: Arkeologi i Sverige - Bönder och bronsgjutare; 1983
  • Castegren, E: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Jaanusson, H: Bönder, bronsgjutare och handelsmän; 1972
  • Mörkfors, G & Ullen, I: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, E (red): Botkyrkabygd; 1982
  • Samtal med ägaren till Hallunda gård: Lars Petter Wåhlin; 2006
Skriv ut
Senast uppdaterad: 6 oktober 2017
Bibliotek & kultur