Stäng meddelande

Hammarbyområdet

Bebyggelsen ligger mest på bergryggen som går däremellan. De viktigaste platserna är bronsåldersrösena på Aspberget, Botkyrka kyrka och Hammarby gård.

Bronsålder på Aspberget

Innan Eriksberg byggdes i början på 1970-talet var bergryggen full med rösen från bronsåldern. Många togs bort men några imponerande finns kvar. Det största (R17) ligger bortom bebyggelsen på bergets västra del. Det är ett av de största rösena i Botkyrka med sina 23 m i längd och 3 m hög. Från röset kan man se milsvitt bort mot Sturehov, Aspen och Bornsjön.

Röset är typiskt för bronsåldern (1800 f.kr. – 500 f.kr.) och när man ser det förstår man vilket enormt arbete det har krävt. Här ligger nästan helt säkert en betydelsefull man som levde för 3000-3500 år sedan begravd. I den östra delen av Aspberget ligger också några rösen (R88, R89) även om de är mindre. Den här typen av rösen är nästan alltid fyndtomma. Regn och annat har under ca 3000 år sipprat ner genom stenarna och förstört allt som en gång fanns.

grav

Gårdsbebyggelse

Under järnåldern och medeltiden kommer de gårdar till som vi kan se spår efter i form av gravfält, husgrunder eller senare huvudbyggnader. Ett gårdsgravfält (R90) längs St Botvids väg är ett exempel. Ett annat är Näsby gård som låg ungefär där Asptuna-anstalten ligger nu och byggdes i slutet av 1700-talet. Det brändes ner på 1970-talet. Det är omnämnt redan från 1300-talet och ett järnåldersgravfält alldeles i närheten pekar på att människor bott där sedan 800-900-tal. Samma sak gäller i ännu högre grad för Hammarby. Ett stort, men tyvärr lite igenväxt, gravfält (R 23) från yngre järnåldern (500 e.kr. – 1050 e.kr.) är spår som visar på att folk bott här länge. Under medeltiden blev Hammarby prästgård. Så även om det inte var adel som bodde där var det ett ställe med status även om det inte syntes utåt på samma sätt. De första ägarna till Hammarby som vi känner med namn är Sven och Bänkfrid på 1000-talet. De var hedningar och föräldrar till S:t Botvid.

kyrka

Botkyrka kyrka

Botkyrka kyrka hänger ihop med Botvidslegenden. Enligt legenden restes den första kyrkan av trä som minne av honom 1129, 9 år efter hans död. Den första stenkyrkan byggdes 1176 och delar av den finns fortfarande kvar i den nuvarande kyrkan. Som minne efter den som byggde kyrkan, Botvids bror Björn, finns Botkyrkamonumentet. En kopia står utanför kyrkan medan originalet finns på Historiska museet. Den kyrka vi ser idag har tillbyggts några gånger under framför allt 1300- och 1400-tal.
Under hela medeltiden vandrade pilgrimer från stora delar av Sverige för att be vid S:t Botvids reliker. En relik var något som tillhört helgonet. Det kunde vara allt från en del av hans skelett till någon klädedräkt eller sak som han ägt. Man trodde att de kunde utföra underverk. På grund av allt detta var kyrkan mycket mäktig och Botkyrka kyrka var speciell då den var S:t Botvids hemkyrka. På 1520-talet kom den mest speciella av kyrkans inventarier dit, ett altarskåp av en holländsk mästare.

 

Kyrkans omgivning

Runt kyrkan växte det upp hus som hade samband med kyrkans verksamheter. Norr om gamla riksvägen ligger Klockargården. Den uppfördes ca 1602 men det hus som står där idag är från 1822. Det fungerar idag som församlingshem. Precis öster om Klockargården ligger det f.d. Fattighuset. Det första Fattighuset kom till någon gång i början på 1700-talet. Det byggdes av Tumba bruk som tog ansvar för sina gamla arbetare. Dagens byggnad restes 1798 och har ombyggts i början av 1900-talet. Det är ett stort stenhus (se foto nedan). Det var Fattighus fram till 1911 då det blev ålderdomshem och nu huserar Botkyrka friskola där. Fortfarande sitter en fattigbössa kvar i stenväggen som en påminnelse om dess tid som fattighus. Båda dessa hus ligger mittemot kyrkan. Längre österut byggdes den första skolan. Det var den första byggnaden som byggdes med tanke på skolverksamhet i första hand. Den kom till 1849 och hette Kyrkskolan. Idag bedriver Botkyrka friskola skolverksamhet där.

gult hus

Eriksberg blir en del av Botkyrkastaden

I mitten av 1960-talet fattades beslut om att bebygga Norra Botkyrka med höghus, villor och radhus. Projektet kallades Botkyrkastaden och var en del av ett mycket större projekt som kallades miljonprogrammet. Botkyrkastaden omfattade förutom Eriksberg också Hallunda, Norsborg, Slagsta, Fittja och Alby. De första husen kom upp i början på 1970-talet.

 

Källor till Hammarbyområdet

  • Bennett, Robert: Botkyrka kyrka, 1975
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från Mälarstrand till österhav; 1982
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 2 november 2018
Bibliotek & kultur