Störningsinformation:
Eldningsförbud i Stockholms län / Fire Ban in Stockholm County
Dölj meddelande

Kagghamra

Kagghamra har varit bebott alltsedan äldre järnåldern. Det bevisas bl.a. av två fornborgar som ligger med en fin utsikt över Kaggfjärden. Kagghamra gård från 1700-talets början är ett exempel på de byggnader som byggdes då Kagghamra var säteri.

Kagghamras förhistoria

Från den äldre järnåldern (500 f.kr. – 500 e.kr.) och framåt finns spår av människor vid Kagghamra. De mest imponerande fornlämningarna är de två fornborgarna Korpberget (R149) och Strömskullen (R201). Båda har tydliga murrester kvar (se foto nedan). Korpberget har högre murar och dessutom ett röse eller stensättning på toppen. Den kan möjligen vara ännu äldre än de ca 400-500 år e.kr som fornborgarna brukar dateras kring. Båda har en fantastisk utsikt över Kaggfjärden. I närheten av den övergivna bytomten Brubbhamra ligger några gravfält från den yngre järnåldern (500 e.kr. – 1050 e.kr.). Framför allt R158 och R151. De är ganska överväxta och svåra att se men de tyder på en oavbruten bosättning runt Kagghamra. Gravfälten har troligen varit gårdsgravfält åt Kagghamra.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om fornborgaröppnas i nytt fönster

Brubbhamra

fornborg

Brubbhamra var den av gårdarna som låg närmast. Bytomten (R157) ligger på en åkerholme, en liten ö mitt i en åker vilket gör att den är lite svåråtkomlig under vissa delar av året. Rester av flera hus kan ses ännu i form av terrasser, stenrader och rester av några eldstäder. Brubbhamra övergavs troligen i slutet av 1700-talet och uppkom nog som en liten by under medeltiden. Gravfälten som omger den pekar på rötter i järnåldern.

Kagghamra blir säteri

Under mitten av 1600-talet börjar Kagghamra kallas för säteri. Det får sina formella rättigheter ca 1680 och börjar samtidigt kallas för Sjöbergs säteri. Det är inte ett personnamn utan en sammansättning av sjö och berg; två naturtyper som är typiska för omgivningen. Kaggfjärden är visserligen en del av havet men storleken gör att man tänker mer på en sjö. Hamra är ett gammalt ord för ’hög höjd’ och förekommer i många gamla ortnamn. De som bodde på Kagghamra under den här tiden var fru Catharina (Carin) Bååt och hennes arvinge Jacobina Lilliehöök. Man ser spår efter Jacobina i Grödinge kyrka där predikstolstaket är en gåva från henne och hennes man Gustaf Horn. Det är daterat till 1688.

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Kagghamra gård

Den nuvarande huvudbyggnaden är byggd i början av 1700-talet, troligen efter att Gustaf Horns dotter Carin sålt gården till familjen Wattrang 1726. Det troliga byggåret är 1731. Den är en vit byggnad med ett brutet, valmat tegeltak och tre skorstenar. Det är typiska stildrag för det tidiga 1700-talet. Byggnadsstilen brukar kallas rokoko. Kagghamra ligger på en höjd och har en vacker utsikt över fjärden från parken på baksidan av huset. Ekonomibyggnaderna ligger längre ner och skyms nästan helt av träd. Idag är gården privatägd.

Sjöbergs varv

gult hus

De andra byggnaderna som syns idag ligger på vägen ner mot bryggan. De kom till som arbetarbostäder då Gustav Cawallin köpte gården 1875 för att bygga ett skeppsvarv där. Det var det första industriella initiativet i Grödinge. Det inriktade sig på att bygga fraktbåtar. Vid den här tiden framstod tekniken att bygga fartyg av järnplåtar som bättre än den att bygga av trä på det vanliga sättet. Ca 100 arbetare och ingenjörer arbetade här som mest. Varvets tillkomst var ett resultat av näringsfriheten som infördes 1864. Tidigare hade sådana här företag varit knutna till städer.

Rester av stapelbädden där man byggde ångfartygen kan ännu ses i enstaka pålar i vattnet. De används nu mest för att förtöja småbåtar vid. Varvet lades ner 1890 och arbetarbostäderna inköptes av kommunen för att användes som fattighus istället. Några år senare var Cawallin tvungen att sälja gården också. Arbetarbostäderna fungerade sen som fattighus fram till 1928 då ett nytt och bättre byggdes vid Grödinge kyrka. Idag fungerar det före detta fattighuset som bostad.

Källor till Kagghamra

  • Hermodsson, Örjan: Fornminnesmiljöer i Grödinge socken; uppsats på kulturminnesvårdlinjen 1983 Stockholms universitet
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från Mälarstrand till östanhav; 1982
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 22 november 2017
Bibliotek & kultur