Störningsinformation:
Eldningsförbud i Stockholms län / Fire Ban in Stockholm County
Dölj meddelande

Karshamra

Karshamra gård ligger vackert på ett krön med utsikt över dalen och vidare norrut mot Grödinge kyrka. Runt omkring ligger gravfält från järnåldern och Gullhamra bytomt. Grunderna är gamla men det nutida huset är byggt i början av 1800-talet.

Forntid

Gården omges av gravfält från den yngre järnåldern (500 e.kr. – 1050 e.kr.) och Gullhamra bytomt. I närområdet finns dessutom två fornborgar, R78 och R79, varav en (R78) är mycket välbevarad. Fornborgarna är troligen byggda under äldre järnåldern (500 f.kr. – 500 e.kr.) men har förmodligen använts långt in i yngre järnålder. Gravfälten från den yngre järnåldern har troligen varit gårdsgravfält åt Karshamra och Gullhamra som kom till under den här tiden. De mest välbevarade av gravfälten är R80 och R81. R80 betas tidvis av hästar idag.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om fornborgaröppnas i nytt fönster

Det medeltida Karshamra

De första skriftliga uppgifterna kommer från 1300-talet. Gården var liten och kallades för Karlshamra. Det betyder hammaren (ett gammalt ord för bergskulle) där Karl bor. De vägar som går där nu är inte samma vägar som användes förr. Norrut följde den Kyrksjön och söderut gick den genom skogen, passerade de två fornborgarna och kom ut vid nuvarande Grindstugan. Vägen finns fortfarande kvar men används inte och är delvis överväxt. Med tanke på dess sträckning är det möjligt att den var i bruk redan under järnåldern.

Gullhamra bytomt

tomt

Liksom Karshamra har Gullhamra sina rötter i järnåldern. Tillsammans finns det runt de båda gårdarna 5 gravfält med ca 100 gravar från yngre järnåldern. Varför de inte som många andra närliggande gårdar slogs ihop till en by under medeltiden är en intressant men obesvarad fråga. En möjlig anledning är att det går en liten å som rinner ut i Kyrksjön mellan gårdarna som kan ha ansetts vara en naturlig gräns. De sista husen på Gullhamra revs på 1930-talet och idag är det bara grunderna och fruktträden som skvallrar om att den lilla kullen bakom Karshamra en gång varit bebyggd.

Karshamra blir säteri

1652 köps Karshamra av Schering Rosenhane. Han var riksråd och lagman i Södermanland, dessutom var han en av landets viktigaste diplomater under den här tiden. Han ägde hela åtta säterier och säkert är att han aldrig bodde på det relativt obetydliga Karshamra. Rosenhane såg trots det till att bygga en vacker mangårdsbyggnad och 1654 blev Karshamra säteri. Efter Rosenhanes död 1675 sålde hans änka gården till Zacharias Wattrang, ägaren till Marieberg. Den havsvik som under järnålder och medeltid hade skiljt de båda gårdarna åt hade vid denna tid torkat så att det var möjligt att bruka dem som en enhet.

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Det nutida Karshamra

Någon särskilt märkvärdig bebyggelse kom aldrig till stånd vid Karshamra. Nu står där en huvudbyggnad med två flyglar. Huvud-byggnaden påminner mest om en större stuga fast med brutet tak. De sägs vara byggda omkring 1815 och står säkert på gammal grund. Traditionen säger att grunden är så gammal som 1400-tal. Det man vet är att källaren innehåller tunnvalv. Om de härstammar från 1400-tal är mera tvivelaktigt. Husen är rödmålade timmerhus och står mycket harmoniskt med omgivningen och har en av socknens bättre utsikter. Gården är privatägd.

Källor till Karshamra

  • Hermodsson, Örjan: Fornminnesmiljöer i Grödinge socken; påbyggnadslinjen i kulturminnesvård 1983, Stockholms universitet
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 6 november 2017
Bibliotek & kultur