Nolinge

Tillsammans med Korsnäsområdet är Nolingetrakten Stockholms läns största kända stenålderscentra. Här finns boplatser från hela stenåldern (7000-1800 f.Kr). Från järnåldern finns en ovanlig runsten. Nolinge gård är den byggnad som dominerar området.

Stenålder vid Nolinge

Nolinges stenåldersfynd kan kopplas ihop med de närliggande fyndplatserna i Kors-näs och Sjövreten. De ligger söder respektive norr om den nuvarande sjön Malmsjön. Fynden vid Nolinge ligger öster om Malmsjön på samma höjdrygg som fynden vid Sjövreten. Stenåldersmänniskan lade sina boplatser nära stränderna. Under den äldre stenåldern (mesoliticum) låg strandlinjen ca 50 m över havet. Då den yngre stenåldern (neoliticum) kom hade havsytan sjunkit och låg på ca 25-30 m över havet. Fynden vid Nolinge (R477, R524 och R532 t.ex.) har oftast hittats vid 50-metersnivån vilket gör en datering till äldre stenålder troligast. Boplatsen R527 är nog den intressantaste av stenåldersfynden. Den kommer från den äldsta delen av yngre stenålder och där finns lämningar av den äldsta jordbrukande kulturen på Södertörn, trattbägarkulturen. På ytan ser man inga lämningar.

Vill du veta mer?

Läs mer om stenåldernöppnas i nytt fönster

Järnålder

Vid Nolinge finns gravfält från den yngre järnåldern, R236 och R237. Det ena (R236) ligger mellan vägen och sjön Gölan och är tyvärr lite övervuxet. Man kan se runda övertorvade stensättningar men det är svårt att ta sig fram över hela gravfältet. Desto lättare är det på R237. Det ligger på norra sidan om vägen, alldeles öster om torpet Grindstugan. Det är också mycket större och innehåller ca 70 gravar. Många av dessa framträder tydligt. Högar och runda stensättningar dominerar men det finns en treudd också även om den är mycket svår att se. Dessutom finns det en runsten i anslutning till gravfältet. Den står nära Grindstugan i gravfältets västra ände.

Vill du veta mer?

Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

Nolingestenen

runsten

Runstenen på gravfältet R237 är en av de ovanligare i kommunen. Den hittades 1952 i åkern ungefär 40 meter norr om bron. Bredvid fann man en ungefär lika stor sten som inte varit ristad, en så kallad bautasten. Runstenen följer inte det vanliga mönstret för runstenar. På Nolingestenen står det: ”Björn lät resa stenen efter …. . Han vart död österut i Grekland. Björn högg runorna”. Det ovanliga ligger i att mannen den är rest efter dog utomlands och att det inte finns någon hälsning till Gud. Dessutom nämns runristaren med namn. Det vanliga för runstenarna i Botkyrka är att den som lät resa stenen nämns men inte runristaren. Det gemensamma med de flesta andra runstenar är att det är en minnessten. Den är gjord av rödgrå granit.

Vill du veta mer?

Läs mer om runstenaröppnas i nytt fönster

Medeltid

Under medeltiden kallades Nolinge för Nordunge. Det betyder ungefär ”De som bor norrut”. Första gången vi hör talas om Nolinge i skrift är i ett förläningsbrev från 1285 då Magnus Ladulås var kung. Hav gav då bland annat Nolinge i en stor förläning till domkyrkan i Strängnäs. Kyrkan ägde mycket mark under medeltiden. Det var ett resultat av seden att ge mark till kyrkan i utbyte mot själamässor. Ett sätt för människan att be för sin själ och få ett bättre liv efter döden. När reformationen kom på 1520-talet förändrades detta.

Nolinge som säteri

På 1600-talet hörde Nolinge först under Rikstens säteri men på 1660-talet blev det ett eget säteri. Grundaren hette amiral Strussflycht som nyligen blivit adlad. Säteriet blev det inte mycket av. Amiralen dog 1672 och säterirättigheterna drogs in 7 år senare. Anledningen till dess dåliga skick var att ägaren till Rikstens säteri, Erik Fleming, köpt det och han såg ingen anledning att kasta bort pengar på två huvudbyggnader. Gården förblev i familjens Flemings ägo under större delen av 1700-talet. Under 1800-talet växlade ägarna snabbt. Alexander Ählström byggde det nuvarande huset 1860 men tvingades sälja 5 år senare. Huset är från början en träbyggnad men delar är ombyggda i sten. Omkring sekelskiftet tillkom de barockinspirerade gavlarna. 1905 kom de ekonomi-byggnader vi ser idag till.

Vill du veta mer?

Läs mer om Säterieröppnas i nytt fönster

Nolinges torp

Ett före detta torp till Nolinge var Malmbro. Det är nu upprustat och ombyggt och där finns nu Botkyrka golfklubb som anlagt en golfbana här. Torpet fanns redan på 1600-talet men det nuvarande Malmbro är byggt ca 1890. Några andra torp som hört till Nolinge är Smällan och Malmbronäs. De fungerar nu som bostäder.

Källor till Nolinge

  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav; 1982
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 november 2017
Bibliotek & kultur