Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande
Stäng meddelande

Skrävsta-Hågelby

Området naturligt avgränsat av Aspen i väster, Eriksbergs industriområde i norr, Hågelby-leden i öster och kullarna strax söder om Hågelby gård. Över hela området vimlar det av minnen från forntidens människor.

Bronsålder

Under bronsåldern (1800 f.kr. – 500 f.kr.) hittar man de första spåren av människor i Hågelby-Skrävsta området. På kullarna hittar man rösen och rester av boplatser i form av skärvstenshögar och keramik hittas på mer låglänta partier. Skärvstensröset är ett sätt att känna igen en möjlig bronsåldersboplats på. De var ett röse bestående av rester, skärvor, av sten som upphettats och sedan spruckit. Stenarna höll värmen i bostaden och när de sprack kastades resterna, skärvorna, på soptippen. En skärvstenshög bildades. Ofta är de dock förvillande lika gravrösen och det är möjligt att de ibland haft fler funktioner än en. Man lade boplatserna strandnära. Strandlinjen låg på ca 15-20 m över dagens nivå. Då Hågelby-Skrävsta ligger i en dalgång finns inga egentliga berg men så fort kullarna blir någorlunda höga kommer också gravrösena (R 106, R109). Det fina som de eventuellt hade med sig i graven är dock förstört därför att regnet strilat ner genom stenarna i några tusen år och fördärvat kläder, smycken och vapen.

Vill du veta mer?

Läs mer om bronsåldernöppnas i nytt fönster

Den äldre järnåldern

De första riktigt sammanhängande gravfälten framträder under den äldre järnåldern (500 f.kr. – 500 e.kr). Flera gårdar gick ihop om att använda ett gravfält. Ett exempel på ett sådant gravfält är R 111 som ligger precis väster om nuvarande Hågelbyleden i det skogsparti som ligger mellan Hågelby och Eriksbergs industriområde. Det har troligen använts av forntidens Hågelbybor. Något som också tas i bruk under äldre järnålder är de två fornborgar (R105 och R110) som ligger strategiskt placerade på varsin höjd; R 105 vid Korshagen och R 110 vid Eriksbergs industriområde. Allt tyder på att det var välmående människor som bodde i trakten.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldernöppnas i nytt fönster

Skrävsta gästabudshall

Skrävsta ridskola ville bygga ett nytt stall 1997. Under de arkeologiska undersökningarna hittades ett långhus som var 51 långt och 8 m brett. Det är ett av de största långhusen som hittats i Stockholmstrakten och tolkas som en stor gästabudssal. De äldsta delarna kan dateras till ca 400 e.kr. Andra spår av rikedom från Skrävsta kommer från en grav som grävdes ut 1940. Där hittades resterna av ett svärd med en svärdsknapp av guld med granatinläggningar. Det kan dateras till 500-tal så det är fullt möjligt att samme man som bodde i huset också svingade svärdet. Graven innehöll också flera föremål av guld. Fortfarande finns det gott om gravar kvar. Alldeles vid en ridstig som börjar vid Skrävsta ligger en gravhög på gravfält R36.

Den yngre järnåldern

 

Under yngre järnåldern (500 e.kr. – 1050 e.kr.) blir gravfälten mindre. Varje gård har sitt eget gravfält, speciellt i slutet av perioden. Gårdsgravfälten uppkommer. Ett exempel på ett sådant gårdsgravfält är Kyrkkulla, R 104, som ligger en liten bit ifrån Hågelby vid vägen som förr i tiden ledde till kyrkan. Ett annat är R102. Dessutom finns en runsten från mitten av 1000-talet utanför nuvarande Hågelby gård. Dess text är väldigt typisk för runstenar. ”Sibbe och Jorun och Torgunn och Ingegärd de syskonen läto resa sten efter Tjarve, fader sin, och Godmod efter sin make. Gud hjälpe hans själ”. Först reds släktskapsbanden ut och sen ber man Gud ta hand om hans själ. Troligen en sen sten som är rest tidigast ca 1050. (se foto nedan)

Vill du veta mer?

Läs mer om den yngre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om runstenaröppnas i nytt fönster

Skrävsta bytomt

På 1300-talet får vi de första skriftliga beläggen för både Skrävsta och Hågelby. På 1600-talet var både Skrävsta och Hågelby små byar med två gårdar vardera. På slutet av 1800-talet genomfördes ett skifte och gårdarna i Skrävsta flyttades medan Hågelbys gårdar fick ligga kvar. Den kvarvarande gården i Skrävsta övergavs i början av 1900-talet. Idag finns bara grunderna kvar. Man kan tydligt se resterna efter två härdar och husets begränsningar vid Skrävsta bytomt (R 101).

Vill du veta mer?

Läs mer om storskiftet och laga skiftet öppnas i nytt fönster

Hågelby gård

Hågelby ligger fortfarande kvar på samma ställe men har totalt skiftat utseende. Innan L.M. Eriksson köpte gården 1913 låg det några gårdar som liknande den som låg där Skrevsta bytomt nu ligger. Han rev ner alla byggnader och 1916-1918 byggde han det nuvarande Hågelby i klassicistisk stil (Se foto nedan). På kullarna norr och söder om gården byggde han en paviljong och ett ekotempel men lät de fornlämningar från järnåldern som ligger där vara kvar. Materialet han använde var betong vilket var unikt för sin tid. Dessutom lät han anlägga en park med spegeldamm och diverse fruktträd. Idag är Hågelby Botkyrka kommuns folkpark men det gamla namnet, Hogslaby, lever kvar i en liten järnåldersby nära Aspens strand.

Vill du veta mer?

Läs mer om L.M. Ericssonöppnas i nytt fönster

Källor till Skrävsta-Hågelby

  • Anderljung, Åsa: Hågelby-Skrävsta - en kulturhistorisk miljö värd att bevara och levandegöra; uppsats från Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet, 1999
  • Bratt, Peter: Krigare och stormän, i Forntid i ny dager; 1998
  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schützler, Lillemor: Eriksbergs industriområde; 1996, RAÄ
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav; 1982
  • Wennberg, Kåa: Lars Magnus Ericsson; 2006
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 28 september 2017
Bibliotek & kultur