Tumba

Till skillnad mot samhällena i Norra Botkyrka så är Tumba inte grundat från en stor gård eller säteri med rötter långt tillbaks i förhistorien.

Forntiden

Forntidens människor föredrog att bo vid stränder eller åtminstone i närheten av dem. Tumba ligger i inlandet. Det är därför som spår av människan under förhistorien är sällsynta. Så sent som 1634 fanns det i stort sett bara två kvarnar i närheten av Kvarnsjön och lite uppodlat land i närheten. Runt omkring låg Hamra, Elvesta, Skrävsta och Riksten där sådana spår är betydligt vanligare. På kullen vid Lilltumba gård finns ett gravfält från järnåldern (R186) men det är ett undantag.

Pappersbruket

bostad vit

Den stora förändringen sker 1755 då Riksens ständers bank köper Tumba övergård för att starta ett pappersbruk. Man tog hit några kunniga holländare som hjälp-te till med vatten-stämplar som var svåra att förfalska, en hemlighet som de inte ville dela med sig av till andra. Runt pappers-bruket utvecklades ett brukssamhälle med arbetarbostäder och en skola som lärde barnen läsa. Dessutom utvecklades ett system där arbetarna uppmuntrades att odla jorden. Nya bostäder byggdes på 1890-talet och de var de första i Tumba som innehöll gas, vatten och avlopp.

Vill du veta mer?

Läs mer om Tumba bruklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Järnvägen kommer

Nästa stora steg för Tumba var järnvägen som byggdes mellan Stockholm och Södertälje. Den stod klar 1860 och i december öppnade stationshuset i Tumba. Det innebar att man kunde arbeta i Stockholm och bo i Tumba. Dessutom blev det lättare, snabbare och billigare att frakta sedelpappret till Stockholm. Herman Sätherberg, en av 1800-talets kända författare, föddes och växte upp på Tumba bruk. Han skrev bl.a. ”Vintern rasat ut” och ”Glad såsom fågeln”. Han och alla andra hade svårt att tro att man nu kunde ta sig till Uppsala på 1 timme och 25 minuter medan det innan järnvägen tagit en hel dag.

Den första industrin

Det tredje steget på Tumbas väg till att räknas som tätort var att AB Separator köpte Hamra gård 1894. De behövde en försöksgård för forskningsarbetet för att få fram tuberkelfria mjölkkor. Det drog en massa arbetare till Tumba som blev ett välkommet kundunderlag för ortens handelsmän. Separator heter idag DeLaval men Hamra är idag vad det var för drygt 100 år sedan, en försöksgård för förbättringar inom mjölkindustrin. De blev den första stora industrin som slog sig ner i Tumba. Det var en förutsättning för att Tumba skulle växa.

Vill du veta mer?

Läs mer om Hamraöppnas i nytt fönster

Stationssamhället

villa

När järnvägen växte till sig bildades ett litet stationssamhälle runt stationen. De flesta av de husen är rivna idag för att ge plats åt nuvarande Tumba centrum men ”Doktorsvillan” från 1874 står fortfarande kvar och är idag det äldsta kvarvarande huset från den fasen av Tumbas bebyggelse. Det kom till i samband med att den doktor som tidigare bott på Tumba bruk flyttade. Detta lilla samhälle hade polis, biograf, apotek, bageri m.m. Det var typiskt för orter som växte upp runt järnvägsstationer. Några egentliga byggnadsplaner saknades ofta. Orter som Tumba var inte stad eller köping men de var inte heller landsbygd. Om man ansökte om det fick man bli municipalsamhälle och det blev Tumba 1905.

Tumbas utveckling

För att förstå Tumbas uppkomst bör man ha klart för sig att de tre stegen, pappersbruket, stationssamhället och Hamra från början var åtskilda samhällen. Pappersbruket var självständigt och hade inga större krav på det övriga samhället. Det hade hög status att arbeta där. Det kunde gå så långt som att det sades att man ”gifte ner sig” om man gifte sig med en ”villastadsjänta”, d.v.s. en flicka från stationssamhället. Stationssamhället sysslade med handel, kommunikation och småhantverk. På Hamra levde man för sig själv men gick till stationssamhället då det gällde handel och allmän service. Så småningom växte delarna ihop med varandra även om bruksmiljön är välbevarad än idag. På 1950-talet började Tumbas utkanter bebyggas. Segersjö var först ut av de små förorter som började växa fram under 50- och 60-tal.

Källor till Tumba

  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Lilje, Carl-Gustav: Så minns jag min barndoms Tumba: 1988
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från Mälarstrand till österhav; 1982
  • Svensson, Nancy: Tumba - från kvarnboställe till municipalboställe; 1998
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 30 juni 2017
Bibliotek & kultur