Störningsinformation:
Eldningsförbud i Stockholms län / Fire Ban in Stockholm County
Dölj meddelande
Bild

Sankt Botvid

S:t Botvid är ett helgon från början av 1100-
talet. Han växte upp på föräldragården
Hammarby i Botkyrka. Han fick stor
betydelse genom att sprida tron bland
enklare folk. Vid den här tiden var många av
dem fortfarande hedningar.

Botvidslegenden

Att Botkyrka idag heter Botkyrka beror helt och hållet på bondsonen Botvid från 1100-talet. Han föddes troligen i slutet av 1000-talet och var son till Sven och Bänkfrid. Man vet också att han hade en storebror som hette Björn. Han bodde i Hammarby, ett par hundra meter från där Botkyrka kyrka ligger idag. Under en resa till England träffade han en präst och blev kristen. När han återvände hem började han genast sprida kristendomen vidare. Legenderna berättar om de vanliga miraklen som förknippas med helgon. Botvid har t.ex. sin variant av Jesu fiskafänge där han fyller två båtar med fisk genom bön. Därför har fisken blivit hans ena symbol. Den andra, yxan, är en symbol som anspelar på hans död. Botvid hade lösköpt en träl, kristnat honom och återgett honom friheten så att han kunde återvända hem till sitt hem i öster. Den f.d. trälen lär ha kommit från Baltikum eller Ryssland. De reste tillsammans mot Gotland där han skulle segla hem igen. På vägen rastade de vid en ö som hette Rågö och där somnade Botvid på kvällen efter att ha bett sina böner. I sömnen mördades han sen av den man som han själv frigett och dessutom med sin egen yxa. Botvids släktingar blev oroliga och hittade honom efter ett tag och hans bror Björn lät 1128 resa ”Bottwidiia Kirkia” som minne. Denna träkyrka ersattes 1176 av en stenkyrka med samma namn. Delar av den byggnaden står kvar än idag även om ett antal utbyggnader gjorts under åren. Botkyrka kommuns vapen idag föreställer Botvid med yxa i ena näven och en fisk i den andra. Vissa s.k. heliga källor bär också hans namn, bl.a. S:t Botvids källa i Salem nära Bornsjön.

Botvids betydelse under medeltiden

kyrka

Botvid blev martyr och helgon. Hans kyrka en pilgrimskyrka dit folk färdades långväga från för att be vid helgonets reliker. Kulten spreds över stora delar av landet och till Finland. Den heliga Birgitta nämner honom i en av sina uppenbarelser: ”Fyra år före hennes mans död visade sig för fru Birgitta ett helgon från Sveriges land, som hette Botvid, liksom i extas, och sade ’Jag har jämte andra helgon förvärvat dig Guds nåd att se och känna andliga ting och Guds ande skall upptända din själ”.

Hans hedniska ursprung var ett av skälen till hans popularitet. Som en dikt från sent 1300-tal uttrycker det: ”En rodnande ros växer fram/ ur taggiga törnsnår,/ en ädelsten av sällsynt skönhet/ grävs fram ur jorden/ när Botvid utgår/ av hedningars säd”. Hans storhet bestod medeltiden ut och började inte ebba ut förrän i och med reformationen på 1520-talet under Gustav Vasa. I samband med den försvann också mängder med relikskrin och dyrgripar från kyrkorna. Själva Botkyrka kyrka hade ändå in på 1600-talet en dragningskraft i sig. Besökare fick t.o.m. betala för att besöka kyrkan under en kort tid.

Botkyrkamonumentet

sten

Botvid måste betraktas som ett av våra mer väldokumenterade helgon, speciellt med tanke på att han kommer från tidigt 1100-tal, och inga forskare tvivlar på hans historiska äkthet. Samma sak med hans familj. Uppgifterna om honom är samstämmiga från många håll som ligger nära hans samtid. Sverige var visserligen officiellt sett kristet eftersom kungen var kristen men den stora massan var till stor del, precis som Botvids föräldrar, hedningar. Att det var en brytningstid märks bl.a. på Botkyrkamonumentet som är rest efter Botvids bror Björn. Det har inskrifter både på runalfabetet och på latin.

Botvid och munkväsendet

Botvid hade nog träffat munkar innan omvändelsen. Cistercienserorden hade många kloster i Mälardalen. De bedrev en praktisk kristendom som omfattade jordbruk, fiske, och att bota sjuka m.m. Det är lätt att tänka sig att en sådan kristendom var lätt att ta till sig för enkelt folk som Botvid och hans familj. Att Botvid själv var lagd åt det praktiska hållet visar de olika berättelserna om honom. Hur han hjälpte sjuka, fattiga och utstötta. Även hans intresse för jordbruk och fiske. Han var aldrig direkt ’kyrklig’ av sig och han såg inga syner eller uppenbarelser likt den heliga Birgitta 200 år senare.

Fördjupad text

Källor till S:t Botvid

  • Bennett, Robert: Botkyrka kyrka; 1975
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav; 1983
  • Sundström, Erik: Tiotusen år i Botkyrka; 1985
Relaterade länkar
Skriv ut
Senast uppdaterad: 6 oktober 2017
Bibliotek & kultur