Stäng meddelande

Säterier

Elvesta gård

Säteriet som fenomen kom till under 1500-talet. Det är en skattebefriad gård som hade ett antal torp under sig som skötte marken. Namnet säteri kommer från sätesgård, d.v.s. ett herresäte.

Hur ett säteri fungerade

En förutsättning för säterierna var Gustav Vasas reduktion under reformationen då han drog in mark från kyrkan till staten. År 1562 lagstiftades det om hur ett säteri skulle se ut. Säterierna hade skattefrihet. Allt det som säteriet odlade och framställde inom en mil från säteriet tillföll adelsmannen på säteriet. Det var det som kallades för frihetsmilen. För att utnyttja jorden så effektivt som möjligt placerades säteriets torp ut över marken. Det innebar ibland att hela byar övergavs vid säteribildningar därför att adelsmannen placerade ut torpen där han ansåg att de gjorde mest nytta, för honom vill säga, och inte där byn legat förut. Spår av denna omfördelning kan man se i naturen idag i s.k. bytomter. Dessutom krävdes det att en ståndsmässig sätesbyggnad uppfördes på säteriet och att kreatursavel bedrevs vid herrgården. För att det hela skulle fungera hade torparna plikt att göra ett visst antal dagsverken åt säteriet.

Säteriet på 1600-talet

Under 1600-talet blev mark ett sätt att belöna adeln för dess tjänst i stormaktssveriges krigshärar. Då både Drottning Kristina och förmyndarregeringen under Karl XI varit extremt generösa med förläningar tyckte Karl XI att en ny reduktion behövde göras. Den här gången riktad mot adeln. Under 1680-talet drogs mängder med mark in till staten. Bönderna kom därigenom att lyda under kronan istället för en enda adelsmans nycker. För bönderna upplevdes detta som en befrielse. De fick en helt annan rättslig ställning. De kunde inte längre straffas godtyckligt, genom en adelsmans nyck, utan ställdes nu inför domstol om de gjort fel.
Andelen självägande bönder och lågadel, oftast personer av borgarsläkt som blivit adlade p.g.a. duglighet, blev större på högadelns bekostnad. 1600-talets Botkyrka var fullt av krigshjältar. Ett exempel är Adler Salvius som var gunstling hos Drottning Kristina och en av männen bakom den Westfaliska freden 1648. Han överhopades med gåvor. Han ägde bl.a. Tullinge, Kumla, Hamra, Snäckstavik, Gullhamra och Västra Bröta. Det första säteriet i Botkyrka var Snäckstavik från 1642. De flesta stora gårdar i både Botkyrka och Grödinge har under någon period varit säterier.

Säteriets nedgång och fall

I slutet av 1600-talet förbjuds rätten att omvandla skattejord till frälsejord, d.v.s. skattefri jord, och säteribildningen avstannade. Gårdarna började nu skötas mer av arrendatorer. Ägarna bodde i stan och vistades oftast bara tillfälligtvis på sin mark. Ändå var det viktigt att husen var herrgårdsmässiga och pampiga, byggda i sin tids stil. Det mest klassiska exemplet i Botkyrka är Sturehov som ritades av Gustav III:s arkitekt C.F. Adelcrantz åt riksrådet Johan Liljencrantz 1786. Flera andra herrgårdar byggdes under 1700-talet och tidigt 1800-tal. När sedan säterifriheten avskaffades 1810 och herrgårdsjordarna därmed började beskattas blev det svårare att klara sig. I och med missväxtåren under 1850- och 1880-tal förlorade många herrgårdsfamiljer sina ägor.

Tack vare att en egendom hållits samman i många släktled blev den speciella landskapsmiljön bevarad in i vår tid med parkanläggningar, trädgårdar och betesmarker. Tre exempel från Botkyrka kunde vara Norsborgs herrgård med sin fina 1700-talspark i engelsk stil, Sturehov med den välbevarade herrgården och den omgivande miljön och Mariebergs säteri i Grödinge.

Källor till Säterier

  • Björk, Tomas: Herrgårdsanläggningar i Botkyrka kommun; 1983
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - Från mälarstrand till österhav; 1982
  • Sundström, Erik: Tiotusen år i Botkyrka; 1985
  • Wikipedia - den fria encyklopedin/sätesgård
Skriv ut
Senast uppdaterad: 7 september 2017
Bibliotek & kultur