Stäng meddelande

Storskiftet och laga skiftet

Storskiftet och det laga skiftet är de mest genomgripande jordbruksreformerna som genomförts och de orsakade att många byar splittrades.

Bakgrund

Sverige hade varit i krig under en stor del av 1600-talet och en befolkningsökning var önskvärd. Under första halvan av 1700-talet ökade befolkningen snabbt. Det ledde till en ökad delning av bondgårdarnas mark. Detta brukar kallas för hemmansklyvningen. Innan storskiftet inleddes brukades jorden enligt det s.k. tegskiftet. Det innebar att varje gård hade var sin andel av varje åker eller äng. Poängen med detta var att sprida riskerna. Alla i byn skulle ha var sin del av varje åker. Olika åkrar kunde vara mer eller mindre bördiga, torra eller svårplöjda. Resultatet blev oftast långsmala åkerlappar med liten yta. Ofta innebar det också långa transportsträckor från en bondes olika åkerlappar. Det systemet krävde en stor bygemenskap för att sådd och skörd skulle kunna genomföras effektivt.

Storskiftet

Storskiftet inleddes 1745 och höll på till 1828. Syftet med den nya reformen var att samla de små och utspridda åkrarna till några få större åkrar per gård. Det skulle effektivisera jordbruket så att de tjänade mer och samtidigt skulle staten få in mer pengar i form av skatt. I början var regeln att bönderna skulle vara överens om att ett skifte skulle genomföras för att det skulle äga rum men då motståndet ofta var stort ändrades regeln. Till slut räckte det med att en bonde ville att storskifte skulle genomföras för att det skulle ske. Storskiftet var den första större jordreformen i Sverige.

Resultatet av storskiftet

Man hade hoppats på att antalet åkertegar skulle minska och så skedde men inte alls i den utsträckning man ville. Därför satte man sig ner och tänkte ut en ny jordbruksreform som skulle bli effektivare.

Det laga skiftet

Det laga skiftet var mer genomgripande. I Botkyrka genomfördes det mellan 1828-1895. Det är det laga skiftet som ligger bakom utflyttningen av gårdarna från byarna. Det som brukar kallas för ”sprängningen” av byarna. Gårdarna flyttades till platser som låg nära de åkrar och ängar de ägde. Utflyttningen gick till på så sätt att man drog lott om vilken eller vilka som skulle flytta. Ibland var det den eller de som ägde mest i byn som fick välja först. Bonden som skulle flytta ut från byn kunde välja att bygga nytt eller bygga upp det gamla huset på ny plats. Kostnaderna delades av alla jordägarna. Poängen med reformen var att alla skulle bo nära till sitt eget land. Åkrarna slogs ihop till än större enheter. Arbetet blev mer effektivt och bönderna var inte längre beroende av varandra på samma sätt som de varit i byarna. I samband med det laga skiftet odlades mycket äng upp till åker.

Nackdelar med det laga skiftet

Den sociala samhörigheten i byn började upplösas i och med skiftets genomförande. Många av bönderna upplevde det här som något negativt. Det är genom detta som den gamla bondekulturen anses ha fått sin första dödsstöt. Arbetet som tidigare ofta hade varit gemensamt blev nu mer ensamt.

Jordbruket efter det laga skiftet

Även om bönderna upplevde det som negativt fick de på lite längre sikt se fördelarna. Jorden gav mer då nya tekniker som växelbruk och utdikning av mark ökade åkerytan. Nya grödor började användas vilket också var positivt. Också redskapen blev bättre och allt detta ledde till bättre skördar.

Källor till Storskiftet och laga skiftet

  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivan: Grödinge socken; 1971
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav; 1983
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
Skriv ut
Senast uppdaterad: 20 september 2017
Bibliotek & kultur