Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande
Stäng meddelande

Slagsta

Slagsta är mest känt för sin hällristning men under senare tid har Slagsta gård och dess tegelbruk spelat en stor roll.

Bronsålder och Slagsta hällristning

Under bronsåldern (1800 f.kr. – 500 f.kr.) hittade människan till Slagsta. Den bergsrygg som löper genom hela Norra Botkyrka längs med Mälarstranden blev ett bra skydd. På den låg gravar (R77, R78, R64 och R65) och bakom den bodde och verkade de. I Slagsta ligger den för Botkyrka unika Slagsta hällristning (R279). Det är nästan säkert att den har samband med den lika unika boplatsen i Hallunda. Människorna bodde vid Hallunda men vid Slagsta kan vi se vad samma människor trodde på. Hällristningen har 17 skepp, tre djurfigurer, en människofigur, en fotsula och några svårbestämbara figurer. Dessutom finns där ca 170 skålgropar. Figurernas exakta innebörd har gått förlorade i tiden men att de varit viktiga är säkert.

Vill du veta mer?

Läs mer om bronsåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om hällristningaröppnas i nytt fönster

Järnålder och medeltid

Då det nuvarande Slagsta byggdes upp på 1970-talet grävdes några gravfält från järnåldern ut. Det enda som finns kvar idag från järnålder är några stensättningar som troligen är från äldre järnålder. Namnet Slagsta är känt från 1300-talet i olika versioner. På medeltiden ägdes hela Slagsta av kyrkan. Det var inte alls ovanligt att kyrkan hade stora jordegendomar. Det var en av anledningarna till att kyrkan blev rik och mäktig då. Allt detta ändrades snabbt genom Gustav Vasas reduktion. Den innebar att han drog in nästan all jord som ägdes av kyrkan så att kronan (d.v.s. kungen) ägde den istället. Detta ägde rum under 1520-talet. Den var förutsättningen för de säterier som började bildas under nästa århundrade i Botkyrka.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

Slagsta gård

I mitten av 1600-talet blir Slagsta ett säteri. Från 1668 och fram till 1683 bodde där änkan och sonen till Lennart Torstensson. Han var Gustav II Adolfs främste general. Det var också han som lärde Karl X Gustav krigandets konst. Under slutet av 1700-talet ägdes gården av Johan Liljencrantz som också ägde Sturehov och Norsborg. Han tänkte bygga en praktfull huvudbyggnad åt Slagsta men den blev aldrig av. Däremot finns det två flygelbyggnader från 1700-tal. De kan möjligen ha byggts under den tid som Johan Liljencrantz ägde Slagsta. Dagens huvudbyggnad kommer från 1850-talet och är byggt i stram sen empirestil. Den är byggd på en tidigare grund, troligen den grund som Liljencrantz påbörjade. Genom arv och köp blev Stockholm stad ägare till Slagsta 1908. Idag används huset som daghem och fritidslokaler. Bredvid Slagsta gård, på en liten ås strax öster om gården, låg ett hem för sinnesslöa fram till 1973. I samband med radhusbyggandet revs det 1973. Slagsta gårds västra flygel är numera privatbostad.

 

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Slagsta tegelbruk

natur

Slagsta har haft två tegelbruk. Tegeltillverkning var en av gårdens inkomstkällor. Ett av dem låg vid Slagsta badet och det andra låg vid Slagsta Marina. Det första belägget för tegelbruk i Slagsta finns på en lantmäterikarta från 1664. Tegelbruket låg sydväst om den nuvarande marinan. Det tillhörde Fittja gård till 1787 då det övergick till Slagsta. Tegelbruken hade två stora uppsving, ett på 1600-talet och ett på 1800-talet då Stockholms malmar byggdes. Slagsta tegelbruk var ett av de äldsta i Mälardalen. Vid slutet av 1800-talet var det också det största då en miljon byggnadstegel producerades per år. Av det tegelbruk som låg vid Slagstabadet finns fortfarande spår i form av terrasser och rester av husgrunder i skogsbrynet.

Dagens Slagsta

radhus

När det fattades beslut om Botkyrkastaden på 60-talet var Slagsta en del av den. Till skillnad från de andra stadsdelarna innehåller Slagsta inga höghus vilket ger det karaktären av ett litet villasamhälle. När miljonprogrammet genomfördes i början av 1970-talet var Slagsta också den enda delen som inte hade en tunnelbanestation.

Vill du veta mer?

Läs mer om Miljonprogrammetöppnas i nytt fönster

Källor till Slagsta

  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Slagsta Gilles forskningssektion: Slagsta - skärvor ur Slagstas liv, seder och bruk; 2005
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav; 1982
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 16 november 2017
Bibliotek & kultur