Stäng meddelande

Snäckstavik

Snäckstavik var det äldsta säteriet i hela Botkyrka. Men även innan dess hade det varit viktigt för trakten. Viktiga befolkningscentra fanns under järnålder och medeltid vid Fågelsången och Brötsta.

Järnålder

hage

De flesta av gravfälten runt Snäckstavik kommer från yngre järnålder. En koncentration ligger vid de gamla torpen Harlöt och Vikenstorp väster om Snäckstavik. Det är små gravfält som ligger i närheten av kraftledningen som går där. Det mest intressanta gravfältet (R102) ligger dock precis vid Snäckstaviks ridhus. Det innehåller bl.a. en mycket välbevarad treudd. Den platsen kallades tidigare för Brötsta. Ett tredje ställe var Fågelsången där Snäcksta bytomt (R146) låg. Platsen har varit bebodd sedan järnålder. De husgrunder som kan ses kommer från 16- och 1700-tal. (se foto nedan)

Vill du veta mer?

Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

Medeltid

Det är från medeltiden vi har de första beläggen. Brötsta (nuv. Snäckstavik) nämns första gången 1283. Det kallades då Brytesta. Orsaken till detta kan nog sökas i namnet. Ordet Bryte kommer av brödbrytare som betyder kungens fogde. Brytesta var alltså troligen kungsgård under en period av medeltiden. Senare under medeltiden byts namnet Brytesta ut mot Brötsta. Den bosättning som fanns under järnålder vid Fågelsången verkar ha upphört eller åtminstone minskat i storlek. Det troligaste är att den flyttat till Brytesta/Brötsta någongång under medeltiden. När den första kartan över trakten görs 1636 finns bara en liten gård utan namn markerad vid Fågelsången. Brötsta däremot var en stor by.

Ett säteri blir till

1642 gav förmyndarregeringen under drottning Kristina Johan Adler Salvius rätt att bilda ett säteri vid Brötsta. Salvius var en av tidens stora svenska diplomater. Han valde att bygga huvudbyggnaden vid Fågelsången och kallade säteriet för Snäcksta säteri. Under mitten av 1600-talet låg 10 gårdar under säteriet, däribland den vackra parstugan Harlöt från 1700-talets början som ligger vackert placerad på en åkerholme. När Salvius dog 1652 gick egendomen i arv. Arvtagaren hette Sneckenfelt. Det var han som bytte ut namnet Brötsta mot det pampigare Snäckstavik. En släkting som hette Adlerhielm fick ärva honom. Båda deras begravningsvapen hänger i Grödinge kyrka.

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Fågelsången överges

I slutet av 1700-talet låg gården öde och vad som idag kan ses var alltså i bruk under en ganska kort tid. Det gick ungefär 100 år innan gården övergavs, kanske lite mer. Sen dess har Fågelsången använts för odling och bete. Idag är det tidvis en fårhage. Det som idag fungerar som huvudbyggnad kom till ca 1875 som förvaltarbostad. Gården har fortfarande drag av den sena empirestilen med sina rena drag och strama fasad. Den imponerande ladan används idag som ridhus. Anledningen till att Snäckstavik övergavs var an-tagligen att i och med att gården blev uppköpt av Mariebergs ägare i början av 1700-talet blev det onödigt att hålla två mangårdsbyggnader i stånd. Idag påminner Snäckstavik mer om ett större jordbruk än en herrgård.

Torp som finns kvar

torp

De torp som finns kvar och hörde till Snäckstavik är framför allt det redan nämnda Harlöt. Sedan finns ett grenadjärtorp som heter Vikenstorp. En grenadjär på 1600-talet var en soldat som var uttagen för att kasta handgranater mot fienden. Senare ändrades ordets betydelse och grenadjär blev ett namn på en elitsoldat. Det tredje torpet som finns kvar är Vikare. Det var ett ryttartorp och hade som uppgift att hålla en ryttare åt Sörmlands livregimente nr 9.

Källor till Snäckstavik

  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 juli 2017
Bibliotek & kultur