Stäng meddelande

Tullinge

Området närmast öster om Tullingesjön är fullt med lämningar från forntiden. Där ligger också gamla torp och resterna av Tullinge gård. Dessutom har man utnyttjat läget vid sjön och berget för att bygga några praktfulla villor i början av 1900-talet.

Forntiden

teckning

Det finns inga spår kvar av bronsålder i Tullinge idag men Botkyrkas största depåfynd från bronsåldern(1800 f.kr. – 500 f.kr.) kommer härifrån. Det utgjordes av en skära, två yxor och några smycken, alla i brons, och hittades vid dagens Tullinge gård. Ett depåfynd är ett nedgrävt fynd som har grävts ner för att gömmas eller offras. Sen har det inte hittats förrän 3000 år senare. Det kallas för Tullingeskatten.

sten

Det mest imponerande från järnåldern är de två fornborgar, Skansberget (R 234) i norr och Örnberget (R 225) i söder, som ligger vid Tullingesjöns strand. De byggdes troligen under äldre järnålder (500 f.kr. – 500 e.kr.). Det är två av Botkyrkas mest imponerande fornborgar. Speciellt Skansberget är imponerande med sina höga och komplicerade muranläggningar. De hade troligen som funktion att skydda och varna människorna för angrepp. Det är under den yngre järnåldern(500 e.kr. – 1050 e.kr.) som Tullinge börjar bli en by. Ett flertal gravfält från den tiden finns kvar. Det tydligaste ligger vid Gårdsvägen (R 228) och ett annat bakom Tullinge gård (R 226).

Vill du veta mer?

Läs mer om bronsåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den äldre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om fornborgar
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

Medeltid

Första gången Tullinge nämns vid namn i skrift är i mitten på 1300-talet då en Clauus i Tullinge omtalas. Men Tullinge under medeltiden var litet jämfört med sina grannar på andra sidan sjön, Hamra och Älvesta.

1600-talet och Tullinge gård

hus vitt

Några av de karaktärer som senare präglat Tullinge levde på 1600-talet. En av dem var fransmannen och översten Adam Richard de la Chapelle. I Tullinge kallades han för Laska-Pelle och det var han nöjd med. Han utförde diverse krigarbravader vid sidan av Gustav II Adolf i 30-åriga kriget och fick Tullinge i belöning. En annan var Johan Adler Salvius som var en av männen bakom den Westfaliska freden 1648. På 1630-talet omvandlade han Tullinge till säteri. Det är nu som Tullinge gård byggs. De byggnader som står där idag är huvudsakligen från 1700-tal. Kungsstugan har delar som troligen är från 1600-tal. Den var ursprungligen en av Tullinge gårds flyglar. Den är en kvadratisk byggnad av sten med ett tältformat tak. Den har gulputsad fasad och ytan prydd med vita träpilastrar. En pilaster är en flat väggpelare. Det är typiskt för 1700-talets smak och ett senare tillägg.

Vill du veta mer?

Läs mer om säterieröppnas i nytt fönster

Trädgårdstorp

Tullinge gård var omgivet av många torp men bara ett finns kvar idag, Trädgårdstorp. Torpet är byggt i mitten på 1600-talet. Det är en knuttimrad enkelstuga som är rödmålad. Namnet tyder på att Tullinge gårds trädgårdsmästare kan ha bott där. Det kan också tolkas som att torpet låg i en trädgårdsliknande omgivning. Trädgårdstorp är Tullinges äldsta hus och mycket väl bibehållet. Det ägs nu av Botkyrka hembygdsgille som förutom Trädgårdstorp flyttat hit några andra närbelägna gamla torp. Bland dem finns båtsmanstorpet Hågelbyhage och Mor Annas stuga (Högbrink) från Tumba.

Villabebyggelsen

Tullinge av idag består till stor del av villor. De äldsta är från början av 1900-talet. Ett exempel på en stor villa som förblivit nästan oförändrad från den tiden är Villa Stafshäll som ligger alldeles söder om Skansberget med en fin utsikt över sjön. Dessa s.k. villagårdar är ett mellansteg mellan herrgårdarna och dagens villor. De återupptog många saker som också fanns hos herrgårdarna som t.ex. brutna tak och träpaneler. Även rätten att hålla ett begränsat antal djur. Tullinge järnvägsstation låg tidigare ungefär vid Tullingesjöns södra ända vilket var en anledning till att villorna ligger som de gör. En annan anledning var närheten till Hamra gjuteri som anställde många av de människor som bodde i husen. AB Separator, dagens DeLaval, hade stor del i att villabebyggelsen utvecklades för arbetare då de sålde av mindre tomter för ”vanligt” folk. I stort sett motsvarar det området som idag kallas Tullinge Lanthem och ligger söder om järnvägen. Gatunamnen är bl.a. Bernströmsvägen och Bertheliusvägen.

Tullinge kyrka

kyrka

Tullinge kyrka byggdes 1958. Den har ett vackert läge där den ligger högt placerad med en fin utsikt över Tullingesjön. Kyrkans klockstapel är byggd av lärkträ och är byggd ovanpå en vikingatida grav. Den är en del av det gravfält vars kullar är typiska för kyrkans omgivning.

Fördjupad text

Källor till Tullinge

  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Göthberg, Ivar: Nybyggarliv i Tullinge; 1990
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Severin, Lars & Broström, Sven-Gunnar: Vägnamnen i Botkyrka; 1999
  • Sundström, Erik: Tiotusen år i Botkyrka; 1985
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från Mälarstrand till österhav; 1982
Skriv ut
Senast uppdaterad: 4 oktober 2017
Bibliotek & kultur