Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande
Stäng meddelande

Uppinge

De tre gamla före detta byarna Uppinge, Åvinge och Husby är idag ensamgårdar men deras historia är gammal.

Medeltid

stuga

Det är under tidig medeltid man först hör talas om bybildningar i området. Åvinge redan under slutet av 1200-talet i samband med en förläning som kung Magnus Ladulås gav till Strängnäs stift. De andra två syns i skrift under tidigt 1300-tal men alla har troligen funnits innan dess. Det är ovanligt tidigt om man jämför med närliggande byar. De senare byarna i närheten, främst Iselsta, Råby och Norrga, är ca 100 år senare och var också mindre.

Placering i terrängen

En förklaring skulle kunna vara deras placering. De tre som är äldst ligger högre i terrängen än de andra tre. Kanske var det för sankt för att en bybildning skulle löna sig nere i dalen. Det rätta svaret kanske vi aldrig får veta men det är i alla fall en gissning.

hus vitt

Ortnamnen

Möjligen kan namnen på byarna tolkas åt det hållet också. Namnändelsen –inge brukar tolkas som ”de som bor på orten”. Åvinge betyder alltså ”de som bor vid ån” och Uppinge ”de som bor på höjden” eller ”däruppe”. Sockennamnet Grödinge är lite speciellt då det aldrig har funnits en ort som hetat så. Under medeltiden stavas det genomgående Grodunge. Exakt vad det betyder är mer oklart. För-stavelsen ”Grod-” kan syfta på den groende dalen men det kan också komma från ordet Grodan i betydelsen ”den svällande” eller ”den översvämmande”. Hur som helst är namn som slutar på –inge gamla namn som oftast går tillbaks en bra bit in i järnåldern.

Namnändelsen –sta som i Iselsta brukar vara yngre även om man inte kan dra några allmänna regler. Sta betyder ställe eller plats. Iselsta betyder alltså ”Isels ställe”. En annan tolkning är att det är en gammal stav-ning av öst ,”eastala”, med andra ord platsen österut. Att vädersträck ofta ingick i namn vet man. Exempel är t.ex. Norrga och Nolinge. Namnet Husby är oerhört vanligt som namn på en by. Ofta brukar det beteckna kungsgårdar eller andra betydelsefulla gårdar. Det gäller nog inte här. Inte bara är den för liten för det ändamålet utan den saknar också helt forn-lämningar runt omkring sig. Möjligen syftar namnet på visthus. Då Husby tillsammans med Åvinge, Uppinge, Kasshamra och Gullhamra låg på en ö lite tidvis behövdes nog ett visthus där man kunde lagra förråd tills vägar blev farbara. När byn senare växte fram fick den behålla namnet.

Vill du veta mer?

Läs mer om Iselstaöppnas i nytt fönster

Efter medeltiden

Rosenhill

Under 1600-talet började byarna som låg nere i dalen ta över. Den kvarn som fanns vid Åvinge började konkurreras ut av de tre kvarnar som växte upp vid Norrga. Under 1800-talet var det Norrga som var centrumet bland byarna. Uppinge började splittras under samma tid då en del av dess ägor bildade det nya samhället Rosenhill i slutet av 1800-talet. När jorden skiftades under 1700- och 1800-tal klarade sig Uppinge och Åvinge relativt bra. Eftersom de i princip bara hade en gård är den gamla byplatsen orörd på båda ställena. Av byarna nere på slätten klarade sig bara Iselsta. Både Norrga och Råby tvingades flytta gårdar ut från den gamla byn.

Vill du veta mer?

Läs mer om Norrga
öppnas i nytt fönster
Läs mer om Rosenhillöppnas i nytt fönster
Läs mer om storskiftet och laga skiftetöppnas i nytt fönster

Fornlämningar

Vid Uppinge finns det flera gravfält. Dit får man även räkna de gravfält som idag ligger i Rosenhill. De som ligger begravda där var nog Uppingebor. Alldeles bredvid gården ligger ett gårdsgrav-fält, R171, på en kulle som idag fungerar som häst-hage. Det kommer från yngre järnåldern. Åvinges fornlämningar är mest rester av en gammal industri, kolbrytning. Runt omkring gården ligger ett antal kolbottnar som är rester av kolmilor. De kommer troligen från 17- eller 1800-tal. Några högar på en höjd strax nordväst om Åvinge (R90) är de enda säkerställda gravarna i närområdet.

Vill du veta mer?

Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

Uppinge gård

 

Gården har legat på samma plats sedan 1600-talet, även om husen har bytts ut. Den mangårdsbyggnad vis ser på plats idag är byggd i senare delen av 1800-talet, men har förändras över tid. Uppinge är byggd i trä och sedan målat i en ljus färgton. Idag är den ljust blågrå.

Fördjupad text

Källförteckning Uppinge

  • Mörkfors, Gunnel & Ullen, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Björk, Cecilia & Kallstenius, Per & Reppen, Laila: Så byggdes husen 1880-1980; 1983
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 28 juni 2017
Bibliotek & kultur