Uttran

Uttran har en samlad bebyggelse från 1900-talets början. Den är kulturhistoriskt intressant och byggnaderna har ofta tydliga drag av jugendstil. Dessutom finns det en runsten från vikingatiden.

Bakgrund

hus gammalt

Marken som Uttran är byggd på ägdes tidigare av Malmsjö men då Josef Engwall köpte Malmsjö 1906 styckade han av mark för att bygga ett villasamhälle. Ett år senare sålde han Malmsjö till prins Oscar Bernadotte men behöll Uttran själv. Innan Engwall började stycka av tomter för praktfulla villor fanns det några torp där och inte mycket mer.

Villabebyggelsen

hus gult

Villorna har vissa gemensamma drag. Taken är mestadels brutna och gjorda av antingen tegel eller slätplåt. Dessutom ser man ofta en mansardvåning. En man-sardvåning var en mindre övervåning som fick rum tack vare att yttertaken hade ett brutet takfall. Många av fasaderna är reveterade, d.v.s. rappade eller putsade över en trä- eller tegelvägg för att imitera sten, men träpanel förekommer också. Många av husen har en tydlig jugend-karaktär. De spröjsade fönstren på många av husen är också typiska för det tidiga 1900-talet. Ett hus som sticker ut lite är Solbacken eller Tornvillan. Huset är känt under båda namnen och ligger på Åsvägen. Det byggdes 1910.

Ett av husen i området har fått beteckningen omistlig i länsantikvariens bebyggelse-inventering. Det är en knuttimrad, rödfärgad villa med korsformad plan och verandor med ett särpräglat formspråk i jugendbarock. Den avviker lite från de andra husen och ligger lite avsides, nästan vid Utterkalvens strand, på Hildings väg 2. En annan praktvilla ligger på näset mellan Utterkalven och Segersjön på Vattravägen 6. Skolbyggnaden i området är från 30-talet och är tyvärr rivningshotad för den är ett fint exempel på en tegelbyggnad.

Runstenen

runsten

Runstenen står inte längre på sin ursprungliga plats. Från början stod den på åsen där nu SJ,s grustag ligger. Inskriften lyder ”Sibbe och Tjarve lät resa denna sten efter Torkel, sin fader”. Typen av inskrift är vanlig men det intressanta ligger i namnet Tjarve. En Tjarve nämns också på runstenen vid Hågelby. Där är det Tjarve som är den avlidne och hans efterlevande som reste stenen. Tjarve var inget vanligt namn och avståndet mellan stenarna är så pass litet att det är fullt möjligt att den Tjarve som nämns är samma person på båda stenarna. Stenen har kors vilket den vid Hågelby inte har. Stenen är troligen rest i början av 1000-talet och det var en religiös brytningstid. Att samma familj hade medlemmar av olika tro var nog inte ovanligt.

Vill du veta mer?

Läs mer om runstenar
öppnas i nytt fönster
Läs mer om Hågelbyöppnas i nytt fönster

Källförteckning Uttran

  • Andersson, Britt: Möten med Uttran; 1991
  • Ahlstrand, Jan Torsten: Arkitekturtermer; 1969
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
Skriv ut
Senast uppdaterad: 6 oktober 2017
Bibliotek & kultur