Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande
Stäng meddelande

Viad

Viads historia är mycket gammal. Även om själva herrgårds-byggnaden som nu dominerar platsen kom till på 1860-talet var Viad betydelsefullt redan under järnåldern. Det vittnar de många fornlämningarna om.

Viad under järnåldern

 

Domarring

Strödda runt omkring det nutida Viad ligger gravar från både äldre järnålder och yngre järnålder. Strax sydväst om herrgården ligger en åkerholme med en tydlig grav från äldre järnålder (R518). Det som tydligast pekar på att människor bott här under en lång tid är det stora och välskötta gravfältet vid torpet Oxhagen (R491). Det innehåller ca 230 gravar och är ett av Södermanlands största gravfält. Det påbörjades i en tid (den äldre järnåldern) då många gårdar samsades om ett gravfält. Gravfältet innehåller också exempel på många olika typer av gravformer. Det innehåller bl.a. den ovanliga domarringen till de mer vanliga runda gravarna från yngre järnålder. Här finns också högar, resta stenar, och fyrkantiga gravformer. I skogen norr om Alstugan ligger ett gravfält (R122) som huvudsakligen kommer från yngre järnålder. Några gravar som liknar rösen är dock äldre. På en kulle väster om Fromtorpsvägen ligger ett röse (R123) som troligen är från äldre järnålder. (se foto nedan)

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster
Läs mer om järnålderns gravtyperöppnas i nytt fönster

Namnet Viad

Första gången vi hör talas om Viad i skrift stavas det Wiem. Årtalet är 1407. Namnet har tolkats av ortnamnsforskaren Lars Hellberg som Vihem vilket betyder ungefär ”bygden vid offerplatsen”. Man ska alltid vara försiktig med förklaringar som grundas på kult och religion. Här känns det dock ganska naturligt. Bygden var mycket folkrik som de många gravfälten vittnar om. Något som kan tala för en sådan förklaring är också närheten till Lunderåker. Lund brukar syfta på offerlunden där offret hölls och åker till åkern där man utförde riterna som skulle ge god skörd. Så även om Lunderåker som byggnad är ganska ny är namnet typiskt förkristet i sin sammansättning. Wiem fick Viad heta medeltiden ut för att sedan gradvis ändra namn till Via under 1600-talet. Efter att herrgårdsbyggnaden kommit upp på 1860-talet la man till ett d. Namnet Viad var etablerat i slutet av 1800-talet.

Viads herrgård

Viad har aldrig varit ett säteri som de flesta andra ställen med en herrgård. Näraliggande exempel är t.ex. Kagghamra och Snäckstavik. Byn Via var en av de byar som brändes i grund av ryssarna under sommarhärjningen 1719 liksom grannbyn Näs lite längre söderut och deras grann-byar österut. Den som ägde alla gårdar i Via på 1860-talet var en invandrare från Pommern, Christian Homeyer, och han sammanslog dem till en stor gård. Den stora gården krävde en ståndsmässig byggnad och det är den som står där nu. Den är byggd i sen empirestil. Det typiska för den är den enkla, släta fasaden i vita eller ljusgrå färgnyanser. Låga sadeltak och trekantiga gavelpartier, s.k. frontoner, var också vanliga. Alla dessa stildrag finns hos den byggnad som Christian Homeyer lät bygga på Viad. Idag är byggnaden ljusgul. Den ligger vackert placerad på en liten kulle i slätten mellan Kaggfjärden i öster och Hallsfjärden i väster. Vid gynnsam väderlek kan man se havet åt båda hållen. Viad var ett tag försöksgård för husdjursförädling och lantbruksskolan hade lokaler här men gården är idag privatägd.

Bebyggelse i närheten

Viads grannbyar österut heter Österby och Eldtomta. I Eldtomta finns ett exempel på en gammal handelsbod. Fram till 1800-talets mitt hade handel varit något som endast stadsbor fick syssla med. I och med industrialismens framväxt ökade kraven på näringsfrihet, d.v.s. att få bedriva handel, hantverk m.m. var man ville. 1864 genomfördes full näringsfrihet. Som ett resultat byggdes Eldtomta lanthandel 1879. Det var den tredje i Grödinge. Rosenhill var först. Huset är idag privatbostad. En handelsbod byggdes 1923 men fungerar idag som café.

Fördjupad text

Källor till Viad

  • Ahlstrand, J.T: Arkitekturtermer; 1969
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 22 november 2017
Bibliotek & kultur