Stäng meddelande

Bostad och hälsa

Största delen av vår tid tillbringar vi inomhus. Därför är det viktigt med en bra inomhusmiljö i bostäder och lokaler så att vi får vara friska och må bra.

Ansvar över boendemiljön

Upplever du besvär orsakade av inomhusmiljön ska du som boende i flerbostadshus i första hand vända dig till din hyresvärd eller bostadsrättsförening. Som ägare till en bostadsrätt så är du själv ansvarig för vissa områden, se föreningens stadgar eller tala med styrelsen för att få reda på om ansvaret att åtgärda är ditt eller föreningens.

Om du inte får hjälp av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen med inomhusmiljö-problem kan du göra en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, se sidan om klagomål på bostäder och lokaler. När en anmälan inkommit till miljö- och hälsoskyddsnämnden görs en bedömning av om det föreligger en risk för olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalkens regler.

En olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken är ”en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”.

Om problemen i bostaden saknar hälsokoppling kan du istället vända dig till hyresnämnden som medlar i tvister som rör bostäder och lokaler.

Klagomål på bostäder och lokaler

Största delen av vår tid tillbringar vi inomhus. Därför är det viktigt att våra bostäder har en bra luftkvalitet och temperatur inomhus och att vi slipper störande ljud, lukt, fukt och mögel. Om du är missnöjd med din bostads inomhusmiljö kan du lämna klagomål till miljöenheten.

Så gör du för att lämna klagomål på din bostads inomhusmiljö

1. Kontakta i första hand din fastighetsägare, som ansvarar för att inomhusmiljön uppfyller lagstiftningens krav.

Ifall du inte blir nöjd med den hjälp du får, gå vidare till punkt 2.

2. Anmäl klagomålet till kommunen miljöenheten som då kan uppmana din fastighetsägare att undersöka och åtgärda eventuella problem. Kontaktuppgifter hittar du under "kontakt".

Störande grannar

Miljöenheten handlägger normalt inte klagomål som rör störningar mellan grannar. Upplever du dig störd av din granne så är det viktigt att först och främst ta kontakt med den som stör så att denne har möjlighet att göra förändringar. Om det inte hjälper kan fastighetsägaren kontaktas. Fastighetsägaren bör därefter utreda om klagomålet är befogat och i så fall uppmana den som stör att upphöra med det störande beteendet.

Luftkvalitet och ventilation

För att inomhusmiljön ska vara sund måste ventilationen vara anpassad till den verksamhet som finns i byggnaden. Den måste ständigt förnya luften, tillföra syre och transportera bort föroreningar.

Inomhusluften behöver ständigt förnyas eftersom människor och husdjur förbrukar syret och eftersom rökning, tvätt och matlagning skapar föroreningar. Även inredning och byggnadsmaterial avger partiklar till luften.

Du kan testa ventilationen genom att hålla ett papper framför en ventil i köket eller badrummet. Om ventilen suger tag i pappret, vet du att ventilationen fungerar.

Tecken på att ventilationen inte fungerar som den ska:

  • Dålig luft eller matos kommer in genom frånluftsventilerna i badrum eller kök.
  • Det skapas kondens på insidan av fönster.
  • Imman på badrumsspegeln försvinner inte inom 15 minuter efter avslutad duschning.

För att inomhusluften ska vara bra krävs det att tillräckligt med ny luft kommer in i din bostad.

Så här kan du förbättra luften i din bostad:

  • Håll friskluftsventiler och vädringsfönster öppna så att luftbytet förbättras.
  • Bor du i hus med självdragsventilation utan friskluftsventiler kan du ta bort en del av tätningslisten i överkanten av fönstren i sovrum och vardagsrum.
  • Håll ventiler i badrum och kök rena.
  • Vädra ofta och effektivt genom korsdrag korta stunder.
  • Håll köksfönstren stängda när du lagar mat så att dina grannar inte störs av matos. Däremot kan köksdörren stå på glänt och fönstret i ett rum intill vara öppet.

Tänk på att du måste tala med fastighetsägaren innan du installerar en köksfläkt. Du riskerar annars att försämra grannarnas ventilation.

Om du har problem med din ventilation:

Om du som hyresgäst har problem med dålig luft i din bostad ska du i första hand kontakta din hyresvärd. Bor du i en bostadsrätt ska du vända dig till föreningens styrelse. Får du ingen hjälp kan du vända dig till miljöenheten som kan kräva utredningar och eventuellt åtgärder.

Buller

Det är sällan eller aldrig helt tyst i vår omgivning. Ljud som vi känner oss störda av och som vi helst vill slippa kallas för buller. Vad som uppfattas som buller varierar från person till person.

Allt för höga ljudnivåer resulterar i buller som kan skada vår hörsel. Men även buller på betydligt lägre nivå än den som ger oss hörselskador påverkar oss och kan ge upphov till stress, trötthet eller allmän olust.

Buller från grannar

Ljud från grannars lägenheter kan upplevas som störande. Hög ljudnivå från TV, musik, stegljud, fester och skällande hundar är några exempel på företeelser som ibland gör att människor känner sig störda i sina hem. Störningar som uppkommer från grannar regleras bland annat i hyreslagstiftningen och bostadsrättslagstiftningen.

Vad kan du göra?

Om du störs av buller från grannar, är det bäst att du talar med den du anser orsakar störningen för att de ska kunna förbättra situationen. Fortsätter störningarna, ta då upp frågan med styrelsen i bostadsrättsföreningen eller värden, om du bor i en hyresfastighet. Hjälper inte detta kan du kontakta miljöenheten om du upplever att störningarna kvarstår.

Störande musik

Musik från verksamheter, t ex restauranger, kan ge upphov till störande buller i bostäder. Det lågfrekventa basljudet sprider sig lätt långa sträckor i en fastighet och kan därför upplevas som störande av många.

Vad kan du göra?

Om bullret från en verksamhet, t ex en restaurang, återkommer ofta kan du göra en anmälan till miljöenheten. De kan ställa krav på verksamheten så att störningen åtgärdas.

Om du störs av ljud från fläktar, hissar och dylikt

Då ska du kontakta värden om du bor i en hyresfastighet eller bostadsrättsförening. Hjälper inte detta kan du kontakta miljöenheten om du upplever att störningarna kvarstår.

Lagstiftning

I miljöbalken står att en bostad ska ge betryggande skydd mot buller. Enligt miljöbalken kan både fastighetsägare och verksamhetsutövare tvingas vidta åtgärder om det finns risk för att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår. Även krav på försiktighetsmått för att förebygga olägenhet ställs. Kraven på ljudmiljön i och kring bostäder regleras av Naturvårdsverkets riktlinjer och Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus och höga ljudnivåer.

Temperatur och luftfuktighet inomhus

Folkhälsomyndigheten rekommenderar 20–24°C inomhus. Temperaturen bör inte vara under 18°C i luften och inte under 16°C på golvet. Temperaturen ska inte heller vara för hög och bör inte överstiga 26°C vintertid eller 28°C sommartid.

På äldreboenden och förskolor bör temperaturen hållas mellan 22-24°C i luften och mellan 20-26°C på golvet.

Luftfuktighet

Luftfuktigheten varierar under året och styrs av temperaturen. Inomhus tillförs fukt ifrån människors andning, svettning samt från matlagning och tvättning. Rekommenderad relativ luftfuktighet inomhus är 30-70 procent. En alltför hög luftfuktighet kan orsaka fuktproblem och kvalster.

Torr luft är ett vanligt fenomen som kan orsaka besvär i form av torra ögon, torra läppar, torr hud samt torra slemhinnor i näsan. Besvär kan framträda då den relativa luftfuktigheten är under 20 procent.

I fastigheter där luften förvärms under kalla perioder kan den relativa luftfuktigheten bli mycket låg och då kan det hjälpa att sänka temperaturen. Upplevelsen av torr luft kan även bero på luftföroreningar i form av damm, cigarettrök, förbränningsavgaser, emissioner från byggnader eller från material inomhus. En bra ventilation är en viktig förutsättning för att skapa en god luftkvalitet.

Bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidrag är ett ekonomiskt bidrag för dig som har en bestående funktionsnedsättning och behöver anpassa din permanenta bostad.

Vem kan få bostadsanpassningsbidrag?

Bostadsanpassningsbidrag kan du få om du har en bestående funktionsnedsättning, till exempel rörelsehinder, nedsatt syn eller en kognitiv funktionsnedsättning. Det ska finnas en klar koppling mellan din funktionsnedsättning och den åtgärd som du söker bidrag för.

Anpassningsåtgärder

Du kan få bostadsanpassningsbidrag för att anpassa fasta funktioner i eller i anslutning till din bostad som till exempel att ta bort trösklar, sätta upp stödhandtag eller ordna en ramp vid entrén. Ett krav är att det ska finnas ett direkt samband mellan anpassningen och din funktionsnedsättning och att åtgärderna ska vara nödvändiga.

Bostadsanpassningsbidrag kan inte användas till åtgärder som betraktas som normalt bostadsunderhåll, renovering eller till att åtgärda tekniska brister i bostaden.

Så här ansöker du

För att ansöka om bostadsanpassningsbidrag fyller du i och skickar in blanketten "Ansökan om bostadsanpassningsbidrag". Blanketten hittar du under "Relaterade dokument" nedan. Du kan även beställa den hos medborgarcenter på telefon 08-530 610 00länk till annan webbplats.

Ansökan skickas till kommunen tillsammans med ett intyg från en arbetsterapeut eller annan medicinskt sakkunnig som styrker behovet av åtgärden.

Du ska också skicka in ett skriftligt medgivande från din fastighetsägare eller bostadsrättsförening.

För att kommunen ska kunna bedöma vad som kan anses vara en skälig kostnad för sökta åtgärder ska även kopia av anbud, offert eller kostnadsberäkning bifogas ansökan.

Handlingarna skickar du till:

Botkyrka kommun
Bostadsanpassning
Samhällsbyggnadsförvaltningen
147 85 Tumba

Fastighetsägarens medgivande

En förutsättning för att kommunen ska kunna bevilja bostadsanpassningsbidrag är att samtliga fastighetsägare och eventuella nyttjanderättshavare har gett sitt medgivande till att åtgärderna får utföras.

Det är därför viktigt att du kontaktar din hyresvärd eller bostadsrättsföreningens styrelse för att få ett medgivande. Bor du i ett en- eller tvåbostadshus ska samtliga ägare av huset lämna sitt medgivande. Medgivandet ska vara skriftligt och omfatta att sökta åtgärder får utföras och att du inte är skyldig att återställa åtgärderna.

Om du planerar att byta bostad eller bygga nytt

Om du har en funktionsnedsättning förväntas du välja en bostad som är lämplig för dig med hänsyn till din funktionsnedsättning. Bostadsanpassningsbidrag lämnas inte till sådana åtgärder som beror på att den nya bostaden är uppenbart olämplig i fråga om storlek, planlösning, antal
våningsplan eller andra nivåskillnader i eller i anslutning till bostaden.

Vid nybyggnad ska huset redan från början utformas så att det är lämpligt utifrån funktionsnedsättningen.

Utredning och beslut

När ansökan är komplett gör handläggaren en utredning och fattar ett skriftligt beslut utifrån lagen om bostadsanpassningsbidrag (SFS 2018:222). Bidragsbeloppet motsvarar en skälig kostnad för de sökta åtgärderna.

Beställning av arbetet

När du har fått beslut om bostadsanpassningsbidrag ansvarar du för att beställa arbetet som ska utföras. Du väljer och anlitar en entreprenör. Konsumenttjänstlagen (1985:716) gäller mellan dig och entreprenören du anlitar. Väljer du att utföra anpassningen själv kan du få bidrag för material, inte arbetstid.

Reparationer och underhåll

Du äger de anpassningar som du fått bidrag till, vilket innebär att du själv står för eventuella reparationer och underhåll. Du kan däremot ansöka om bidrag för reparation av tekniskt avancerad utrustning som anskaffats med stöd av bostadsanpassningsbidrag. Ansökningsblankett samt fakturakopia skickar du till bostadsanpassningen, och en handläggare utreder om reparationen är bidragsberättigad. Vid reparation av dörröppningsautomatik, vänd dig för felanmälan till medborgarcenter på telefonnummer 08-530 610 00länk till annan webbplats.

Vid reklamation ska du kontakta entreprenören som utfört arbetet.

Avslag och överklagan

Om bostadsanpassningsbidrag inte beviljas får du ett skriftligt beslut om avslag på hela eller delar av din ansökan med motiveringar till avslaget. Du kan överklaga kommunens beslut. Ditt överklagande ska ha kommit in till kommunen inom tre veckor från den dag du tog emot beslutet. Handläggaren kan då ompröva beslutet till din fördel om nya uppgifter styrker behovet av bostadsanpassning. Om handläggaren inte omprövar beslutet, skickas din överklagan till Förvaltningsrätten för prövning.

Om du vill veta mer

Om du har frågor om bostadsanpassningsbidrag ringer du till medborgarcenter 08-530 610 00länk till annan webbplats.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 11 december 2018
Bo & bygga