Störningsinformation:
Avstängda e-tjänster torsdag 19 september
Dölj meddelande
Stäng meddelande

Olovliga bosättningar

En olovlig bosättning är en bosättning som sker på ställen som inte är avsedda att bo på och blir snabbt sanitära olägenheter.

Markägaren måste ge tillåtelse

Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man kontakta markägaren.

Så arbetar Botkyrka kommun med olovliga bosättningar

I Botkyrka kommun har vi ett nära samarbete med polis, kronofogde och privata markägare för att kunna agera så snabbt som möjligt efter att vi fått en anmälan om en olovlig bosättning.

Så här ser processen ut:

  • Upptäckt och anmälan till kommunen via medborgarcenter.
  • Om det finns barn kontaktas socialtjänsten.
  • Om det är privat mark kontaktas markägaren som kan vända sig till polisen.
  • Om det är kommunal mark meddelas bosättarna att det är kontaktas kronofogden och/eller polisen.
  • Avhysning och städning.
Informera oss om du hittar en bosättning

Om du upptäcker en olovlig bosättning kontaktar du kommunens medborgarcenter på telefonnummer 08-530 610 00. Du kan även göra en anmälan via ett felanmälanformulär på botkyrka.se eller via appen för felanmälan.

Länk till felanmälan hittar du under ”relaterade länkar”. Där finns även information om hur du kan ladda ner appen för felanmälan.

För att vi ska kunna hitta bosättningen lättare behöver vi följande information:

1. Beskriv så gott det går var bosättningen är.

Tips: genom att göra anmälan via vår felanmälan app kan du skicka en kartbild över platsen och ange ungefärlig vägadress eller koordinater. På så sätt underlättar du för oss att hitta bosättningen.

2. Information om det rör sig om tältläger eller husvagnar/bilar och i så fall antalet. Och eventuellt om man har sett barn i bosättningen.

Du kan vara anonym, men det är bra om du lämnar dina kontaktuppgifter så vi kan återkomma till dig med eventuella kompletterande frågor.

Vad händer sen?

När vi har fått in din anmälan ser vi om bosättningen är på kommunal eller privat mark.

Privat mark

Om bosättningen är på privat mark kontaktas markägaren som i sin tur kontaktar polis och kronofogde.

Kommunal mark

Är bosättningen på kommunal mark så skickar vi ett meddelande vidare till vårat vaktbolag. Våra väktare besöker platsen och informerar om vilka reglar som gäller. Om det finns barn i bosättningen kontaktas socialtjänsten.

Är bosättningen kvar efter att våra väktare varit på platsen påbörjas en begäran om avhysning.

Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt måste få ta tid.

Efter avhysning

Efter en avhysning städas området runt bosättningen. Det kan ta några dagar beroende på entreprenörernas arbetsbelastning.

Kommunens medborgarcenter har inte möjlighet att återkoppla aktuell status till medborgare i varje enskilt fall, eftersom vi inte äger hela hanteringen. Men vet vi om att en bosättning är polisanmäld eller att städning är beställd informerar vi givetvis om det.

Vanliga frågor och svar

Varför dröjer avhysningen efter anmälan till kommunen?

Det beror på var den finns. Kommunen tar reda på vem som äger marken efter anmälan. På allmän plats kan polisen agera enligt ordningslagen inom 24 timmar. På kommunal tomtmark måste först polisanmälan göras för identifiering av bosättarna, därefter görs en begäran om avhysning till kronofogden i Visby. Kronofogden i Visby fattar beslut om åtgärd får ske och delar vidare ärendet till närmaste kronofogdemyndighet för ”utryckning”.

Kan man som anmälare få veta vad som hänt i ärendet?

Kommunen har inte möjlighet att återkoppla aktuell status till medborgare i varje enskilt fall, eftersom vi inte äger hela hanteringen. Om medborgarcenter vet om att en bosättning är polisanmäld eller att städning är beställd är det naturligtvis ok att berätta för den som ringer in.

Vem städar upp efter bosättarna?

På kommunal mark städar samhällsbyggnadsförvaltningen.

Vem betalar för städningen? På kommunal mark bekostar kommunen städning.

Varför anmäler ni inte dem för miljöbrott på grund av nedskräpningen?

Enligt polisens miljöbrottsutredare är det enda sättet att kunna åtala någon för nedskräpning om man kan se exakt vem som utförde handlingen samt vad som slängdes. Det är inte praktiskt möjligt.

Varför kan inte kommunen ta bosättarnas fordon/bilar i beslag, i väntan på betalning?

Kommunen har inte rätt att ta andras fordon i beslag hur som helst.

Varför kan inte kommunen/markägaren sätta upp hinder så bosättarna inte kan ta sig in?

Kommunen är stor markägare och det är omöjligt att stänga av tillträde till all kommunal mark. På frekvent använd ”bosättarmark” försöker vi göra åtgärder som försvårar tillträde.

Hur kan ni tillåta att barn bor i lägren?

När medborgarcenter får in en anmälan om en illegal bosättning så ställer vi frågan om det finns minderåriga där. I så fall görs en så kallad orosanmälan till kommunens socialtjänst.

Varför kan vi inte stoppa bosättarna redan vid gränsen?

Den fria rörligheten inom EU gäller alla EU-medborgare. Alla EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i ett annat EU-land i tre månader förutsatt att de inte bryter mot lagen. De har inte rätt till bistånd från det svenska samhället.

Efter tre månaders vistelse i Sverige har den som är EU-medborgare fortsatt rätt att vara här utan uppehållstillstånd om han/hon har arbete, är egen företagare eller aktivt söker jobb. Förutsättningen är att man har tillräckliga resurser att försörja sig och sin familj.

Tiggeri är i sig inget brott i Sverige och utgör därmed inte grund för utvisning. (Källa: riksdagens EU-upplysning och Stockholms stad.)

I Stockholmsområdet följs frågan om olovliga bosättningar av en samverkansfunktion, där både kommuner, länsstyrelsen, polisen med flera deltar. Botkyrka deltar i samverkansfunktionen.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 31 maj 2019
Bo & bygga