Stäng meddelande

Radon

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Höga radonhalter innebär inte någon akut fara men är på lång sikt en hälsorisk som kan öka risken att utveckla lungcancer.

Radonkällor och referensnivå

Radon från marken är den vanligaste källan till radon i byggnader. Radon kan också finnas i dricksvatten, speciellt i vatten från bergborrade brunnar. Radon i vatten övergår lätt till inomhusluften när man använder vattnet.

Byggnadsmaterial kan också ge ifrån sig radon. I de allra flesta fall är mängden så liten att den inte har någon betydelse. Ett undantag är blåbetongen, som innehåller den uranrika bergarten alunskiffer. Blåbetong användes under perioden 1929–1978.

Det enda sättet att veta om radonhalten är för hög är att mäta radonhalten i din bostad. Referensnivån för radongashalt i bostäder är 200 Bq/m3 luft. Riktvärde för radon i dricksvatten är 1000 Bq/m3 vatten.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att man gör en radonmätning om man:

  • inte har gjort någon mätning i huset tidigare
  • om senaste mätningen är mer än tio år gammal
  • köper ett hus
  • bygger om eller till ditt hus
  • ändrar ventilationen eller uppvärmningssystemet
  • bygger ett nytt hus
  • har ett hus byggt med blåbetong

Riskområdena för radon i marken  finns utmärkta på webbkartan (se länk längst ner under relaterade länkar).

Även i hus som står inom ett område som klassats som lågrisk kan höga radonhalter uppmätas inomhus. Säkraste sättet att få svar om du har höga radonhalter i din bostad är att mäta radonhalten.

Läs mer om markradon-kartan längre ner på sidan.

Hur går jag tillväga för att mäta radon?

  1. Beställ mätdosor
    Beställ radondosor av ett ackrediterat företag som gör radonmätningar. Du mäter radon mellan oktober och april. Du behöver minst två dosor per bostad och minst en för varje våningsplan.
  2. Följ anvisningarna för hur du ska mäta
    Följ anvisningarna för hur du ska mäta. I bostaden ska du mäta minst två rum och på varje våningsplan som används som bostad. Mät inte i kök eller badrum.
  3. Mätperiodens längd
    Mätperiodens längd ska vara minst två, helst tre månader mellan den 1 oktober och 30 april. Använd huset som vanligt under mätperioden för att få rätt resultat.
  4. Skicka tillbaka dosorna
    Skicka tillbaka dosorna till laboratoriet tillsammans med det medföljande protokollet som du har fyllt i.
  5. Resultatet
    Resultatet skickas från laboratoriet inom ett par veckor.

På Swedacs hemsida kan du hitta de företag i Sverige som är ackrediterade mätlaboratorier för radon i inomhusluft.

För att hitta rätt, välj Kategorisök, välj sedan Ackrediteringsområde Aktivitetsmätning och välj slutligen delområde Luft.

Botkyrka kommun har inget avtal med något av dessa företag utan du kan vända dig direkt till vilket du vill. Bor du i en lägenhet vänder du dig till fastighetsägaren.

Radon i dricksvatten

Allt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon, i olika halter. Det kommunala vattnet renas innan det går ut till hushållen och innehåller därför inget, eller väldigt låga halter radon.

Radon i dricksvatten kan, som dryck, långsiktigt ge skador på mage och tarm. När det gäller radon i vatten gäller gränsvärdena för privata brunnar 100 Bq per liter som tjänligt med hälsomässig anmärkning och 1000 Bq per liter som otjänligt.

Den största hälsorisken med att ha radon i sitt vatten är att radonet övergår till inomhusluften och att man andas in det.

Provtagning av radon i dricksvatten kan man göra i samband med den ordinarie provtagningen av sitt dricksvatten.

Sanera radon

Vi rekommenderar att du anlitar en radonkonsult eller entreprenör som hjälper dig att sanera radon. På Strålsäkerhetsmyndigheten webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns information om hur du ska gå tillväga, se länk längst ner på sidan under "relaterade länkar". 

Efter saneringen är det viktigt att du gör en ny radonmätning.

Sök radonbidrag

Är du småhusägare kan du söka bidrag för radonsanering. Bidrag ges för 50 procent av de kostnader som anses rimliga för åtgärderna, men som högst 25 000 kronor. För att få bidraget måste du själv både äga och permanent bo i de hus som radonsaneras och inomhusluften överstiga 200 Bq/m3. Mer information finner du på Boverkets sida om radonbidrag, se länk under "relaterade länkar".

Markradon-kartan

Markradon-kartan

Markradon-kartan visar indelning efter riskområden. Den är bra som underlag för den som ska bygga nytt så att man kan klara de värden som krävs i bygglagstiftningen sedan 1981.

Den kan även vara bra information för den som ska köpa ett hus eller för den som vill veta hur det är med radonhalten i det område där man bor. Observera dock att gränserna inte är exakta.

För befintliga hus är det viktigt att veta halten inomhus och den kan man bara få reda på genom att göra en mätning. Variationen är stor och det kan finnas radon i hus trots att de ligger i ett lågriskområde precis som det inte behöver finnas någon radon i ett hus som ligger i ett högriskområde. I hus som fått bygglov 1981 eller senare är det troligare med låga radonhalter. Detta eftersom dagens krav vid nybyggnation gäller sedan 1981.

Halten i huset beror på många saker. Sprickor eller otätheter i grundplattan, otätheter kring vatten-, el- och avloppsrör, otäta luckor till fjärrvärmekulvert etc. kan göra att radongas kommer in i huset från marken. Sprängsten som lagts dit då huset byggdes och som kanske har högre radonhalter än marken kan också vara en källa till höga radonhalter.

Då radongas kommer in i huset spelar också ventilationen roll för hur mycket som stannar kvar eller vädras ut. När det gäller äldre hus kan alltså stora skillnader finnas mellan två hus intill varandra trots samma fabrikat, byggfirma, byggår etc. I hus med blågrå lättbetong kan dessutom strålning komma från byggmaterialet.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 1 juli 2019
Bo & bygga