Trafikrum

Handboken "Rätt fart i staden" som Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting har gett ut visar hur man kan dela in stadens rum utifrån deras karaktär. Den så kallade livsrumsmodellen beskriver vad man kan göra med olika stadsrum utifrån exempelvis form, läge i stadsstrukturen och inramning.​

Områdena är indelade i fem grupper utifrån hur anpassade de är för gående och cyklister:

1. Frirum är stadsrum där gående och cyklister inte behöver oroa sig för att möta
bilar.

Exempel på frirum i Alby: Storskiftesvägen

Exempel på frirum i Alby: Storskiftesvägen

2. I det integrerade frirummet är cyklar och gående prioriterade men bilar har rätt
att köra här på de gåendes och cyklisternas villkor.

Exempel på integrerat frirum i Alby: Kvarnhagsvägen

Exempel på integrerat frirum i Alby: Kvarnhagsvägen

3. Mjuktrafikrum är rum där bilar och oskyddade trafikanter samspelar och gångtrafikanter kan röra sig längs med och tvärs motortrafiken.

Exempel på mjuktrafikrum i Alby: Rågången

Exempel på mjuktrafikrum i Alby: Rågången

4. I integrerade transportrum kan gående och cyklister befinna sig men de har små
möjligheter att korsa biltrafiken.

Exempel på integrerat trafikrum, Kvarnhagsvägen

Exempel på integrerat trafikrum, Kvarnhagsvägen

5. Transportrum är till för motortrafiken och är väl separerade från de oskyddade
trafikanterna.

Exempel på transportrum i Alby: Tingsvägen

Exempel på transportrum i Alby: Tingsvägen

Genom att exempelvis anlägga trottoarer längs trafikrum där analyserna visar på att
behov för cykel och gångtrafik finns så kan man utnyttja rummen bättre ur säkerhetssynvinkel men även minska hastigheterna på vägarna.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 16 augusti 2017
Bo & bygga