Nej. Halterna av PFAS vi får i oss via fisk från de mest förorenade sjöarna i Botkyrka orsakar inte akuta hälsoproblem men ämnena kan lagras länge i kroppen. Det är därför viktigt att begränsa eller avstå från att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av PFAS. Läs mer under rubriken “Tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk”.

Livsmedelsverket bedömer att det inte är någon risk för hälsan att konsumera fisk under kortare perioder från de förorenade sjöarna. Däremot är det viktigt att om möjligt begränsa eller avstå från att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av PFAS.

Ja, de uppmätta halterna av PFAS-ämnen i vattnet har ingen betydelse för om man kan bada eller inte, så länge vattnet är tjänligt i övrigt.

Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. PFAS-ämnen är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.

Kompletterande provtagning kommer göras i sjöar där vi saknar tillräckligt med underlag. Dessa sjöar är Uttran, Aspen, Bysjön, Lilla skogssjön, Stora skogsjön, Malmsjön och Axaren. Övriga sjöar i kommunen bedöms inte ha exponerats för PFAS i någon större utsträckning.

Källspårning pågår. PFAS sprids framför allt via vatten men även via luft. Detta är ett globalt problem då PFAS användas i tusentals produkter.

En känd spridningskälla i kommunen är den tidigare militära flygflottiljen F18 som var lokaliserad under cirka 40 år på Riksten i Tullinge. Bland annat användes delar av området som brandövningsplats vilket innebar att stora mängder brandskum har använts. I och med att skummet har innehållit höga halter av PFAS har marken och grundvattnet förorenats. Försvarsmakten arbetar sedan flera år med provtagningar och analyser för att minska spridningen av PFAS samt för att ta fram lämpliga saneringsmetoder.

Länsstyrelsen har vid en screening som utfördes i länet under 2019 – 2021, påvisat höga halter av PFAS i sjön Aspen. Av den anledning utförde Länsstyrelsen i maj 2022 en källspårning av bland annat PFAS i och omkring sjön Aspen i Botkyrka kommun, som bekräftade de höga halterna. Undersökningen har gjorts inom ramen för EU-projektet LIFE IP Rich Waters för att ge en bild av hur situationen av föroreningarna ser ut.

För att få mer kunskap om PFAS-läget genomfördes provtagningar på fisk under senhösten 2022 av kommunen i samarbete med Länsstyrelsen. I projektet ingick även andra sjöar där det misstänktes att halterna kunde vara förhöjda. Analysresultaten från fiskprovtagningen blev klara i slutet av mars 2023 och en rapport väntas vara klar till vintern 2023/2024.

Det finns inga medicinska skäl till att ta blodprov för att bestämma halten av PFAS i kroppen. Man kan inte utifrån ett sådant svar förutsäga något om en persons hälsa eller risk för kommande sjukdom.

Som privatperson kan du bidra genom att fråga om varor och produkter innehåller PFAS-ämnen när du handlar och i stället efterfråga mindre farliga alternativ.

Om du undviker att köpa exempelvis köksredskap med Teflon, skidvalla eller skönhetsprodukter som innehåller PFAS, bidrar du till att minska PFAS-användningen och i förlängningen tillverkningen med PFAS-ämnen.

Analyser av dricksvattnet visar att halterna av PFAS ligger långt under dagens åtgärdsgräns för PFAS. Stockholm Vatten som driver Norsborgs vattenverk tar prover på vattnet som kommer från Mälaren.

I dag får Botkyrka kommun allt sitt kommunala dricksvatten från Mälaren, Norsborgs vattenverk, som ägs av Stockholm Vatten och Avfall AB. Totalt får cirka 2 miljoner invånare i regionen vatten från Mälaren. Analyser av dricksvattnet visar att halterna av PFAS ligger långt under dagens åtgärdsgräns för PFAS.

Ägare till privat brunn ansvarar själv för brunnen och provtagning av vattnet i den. Livsmedelsverket rekommenderar att vattenprover tas minst var tredje år- oftare om barn ska dricka vattnet. Läs mer på Livsmedelsverkets webb om vad det innebär att ha en egen dricksvattenanläggning.

Inget dricksvatten produceras i Tullinge VV sedan hösten 2011.

Fram till hösten 2011 fick Tullinges invånare sitt dricksvatten från Tullinge vattenverk. I samband med ett studentarbete under sommaren 2011 upptäcktes förhöjda halter av PFAS i dricksvattnet från vattenverket. Efter uppföljande provtagningar från kommunen sida stängdes Tullinge vattenverk under oktober samma år.

När Tullinge vattenverk stängdes låg PFAS-halterna på ca 250 ng/liter och dåvarande riktvärde låg på 90 ng/liter. I Kallinge (som uppmärksammats i media) uppmättes värden på ca 10000 ng/liter i dricksvattnet.

Att analysera dricksvatten med avseende på PFAS gjordes normalt inte i Sverige vid denna tidpunkt. Efter erfarenheterna från Tullinge vattenverk började även andra kommuner analysera dricksvattnet från sina grundvattentäkter med avseende på PFAS. Det visade sig att flera grundvattentäkter runt om i Sverige var förorenade av PFAS. I flera av fallen kunde källan till PFAS spåras till brandsläckningsövningsplatser.

Under våren och sommaren 2022 pågick ett storskaligt fältförsök för rening av PFAS-förorenat dricksvatten vid Tullinge vattenverk. Fältförsöket är en del av forskningsprojektet Testbed PFAS och leds av forskningsinstitutet RISE (Research Institutes of Sweden AB). Projektet är ett samarbetsprojekt mellan RISE, Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket. Målet är att hitta en lösning på problemet med PFAS-föroreningar i mark och vatten. Du hittar mer information om forskningsprojektet på RISE webb.