Jämlikhetsdata

Begreppet jämlikhetsdata är en översättning av engelskans ”equality data” och benämns ibland också jämlikhetsstatistik, ”equality statistics”.

Exempel på länder som använder jämlikhetsdata är England och USA. Det handlar om en
metod för att ta fram data som belyser jämlikhet eller bristen på den mellan grupper. Det
handlar alltså om ett paraplybegrepp som omfattar egenskaper såsom kön, etnicitet,
religion eller ålder, för att ta några exempel.

Jämlikhetsdata säger inget om vilken sorts jämlikhet som eftersträvas men innebär alltid ett
jämförandeperspektiv mellan grupper. Att arbeta med jämlikhetsdata innebär därmed att
bestämma sig för vad man vill mäta och vilka grupper man vill jämföra.

Botkyrka kommun utreder behovet av att arbeta med jämlikhetsdata

Kommunen behöver metoder för att mäta och följa upp arbetet med att få mer jämlika
verksamheter och jämlika livschanser för Botkyrkabor oavsett grupptillhörighet. Därför
utreder Botkyrka kommun möjligheten att arbeta med jämlikhetsdata i vår kommun.

Kommunledningsförvaltningen bedriver sedan 2015 ett internt utredningsarbete för att se
över om det saknas grupper i kommunens jämlikhetsdata och analysera vilka metoder som
kan användas för att få fram data och information om dessa grupper.

På kommunstyrelsen den 11:e april 2016 beslutades att kommunen ska genomföra ett
pilotprojekt i form av en anonym enkät med självkategorisering som metod, i syfte att
bedöma hur vi får ökad kunskap om ojämlikhet. Kommunstyrelsen beslutade även att
pilotprojektet ska utvärderas senast i februari 2017.

Varför utreda behovet av jämlikhetsdata i Botkyrka?

Motivet med att arbeta med jämlikhetsdata i Botkyrka kommun är att ta fram kunskap för att
följa upp och utveckla jämlikare kommunala verksamheter med mer jämlika livschanser för
Botkyrkaborna oavsett grupptillhörighet.

Botkyrka tar redan idag fram data för att förbättra organisationens kunskap om jämlikhet
och ojämlikhet mellan grupper, till exempel statistik uppdelat på kön och ålder. Men vi
saknar data för vissa lagstadgade diskrimineringsgrunder och andra grupper.

Utifrån diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning (kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder) saknar kommunen metoder och data som gör det möjligt att
beskriva förhållandena utifrån andra diskrimineringsgrunder än kön, ålder och
ursprungsland.

För mer information om jämlikhetsdata kontakta Ebba Östlin, Elias Tony och Mats
Einarsson.

Tillvägagångssättet: Anonyma enkätundersökningar

Jämlikhetsdata baseras på anonyma enkätundersökningar som inte ska kopplas till
enskilda individer. Jämlikhetsdata har inget med register och folkbokföring att göra. I
jämlikhetsdata tillämpas, till skillnad från folkbokföring, så kallad självkategorisering som
innebär att individer själva frivilligt bedömer sina grupptillhörigheter.

Jämlikhetsdata i Sverige

Jämlikhetsdata används idag av ett flertal myndigheter, aktörer och instanser, och flertalet
diskrimineringsgrunder förekommer. Men det finns brister kring möjligheten för individer att
själva bedöma sin grupptillhörighet.

Diskrimineringsombudsmannen har dragit slutsatsen att det inte går att bedriva en
systematisk nationell jämlikhetspolitik på grund av avsaknad av viss data i befintlig statistik.
Detsamma gäller för kommuner.

Bristen på jämlikhetsdata i Sverige kritiseras även återkommande av ett flertal kommittéer
som övervakar FN-konventioner avseende mänskliga rättigheter och samtliga
Europarådskommittéer som övervakar Europarådets konventioner. De internationella
organen kritiserar Sverige för två saker.

Det första är användningen av födelseland som indirekt markör för etniskt tillhörighet,
nämligen uppdelningen i svensk/utländsk bakgrund. Dessa kategorier är intressanta ur ett
integrationspolitiskt perspektiv eftersom de möjliggör en jämförelse mellan den relativt
nyinvandrade delen av befolkningen och den övriga befolkningen. Däremot är de
problematiska då de bygger på en förbestämd definition av den svenska etniska
tillhörigheten. Födelseland eller nationalitet kan inte anses återspegla etnisk
tillhörighet.

Det andra är avsaknad av självidentifikation i nationell statistik som gör att det inte går att få
överblick över till exempel trosuppfattning och religiös identitet. I dagsläget görs
antaganden om (o)jämlikhet kopplad till religiös identitet utifrån ursprungsland/region.
Nuvarande grupperingar är onyanserade och det finns felmarginaler både avseende
religiös identitet och icketro.

Relaterade länkar
Skriv ut
Senast uppdaterad: 25 juli 2017
Kommun & politik