Frågor och svar om jämlikhetsdata

Här hittar du frågor och svar om jämlikhetsdata.

Vad är jämlikhetsdata?

Jämlikhetsdata är en metod för att ta fram data som belyser jämlikhet eller bristen på den
mellan grupper. Det är beteckningen på en metod som används för att på ett etiskt,
rättssäkert och vetenskapligt sätt ta fram kunskap som kan utgöra ett underlag för en
medveten och aktiv politik för att synliggöra och åtgärda ojämlikhet kopplat till
grupptillhörighet och diskrimineringslagens övriga grunder.

Jämlikhetsdata säger inget om vilken sorts jämlikhet som eftersträvas men innebär alltid ett
jämförandeperspektiv mellan grupper. Att arbeta med jämlikhetsdata innebär därmed att
bestämma sig för vad man vill mäta och vilka grupper man vill jämföra.

Jämlikhetsdata är den metod som förordas av de internationella organisationerna. Sverige
får återkommande kritik från FN, EU och Europarådet för att vi inte har jämlikhetsdata som
kan synliggöra ojämlikhet mellan grupper och hur olika minoritetsgrupper får del av sina
rättigheter.

Vad är det kommunen ska göra när det gäller jämlikhetsdata?

Kommunstyrelsen gav den 11 april 2016 kommunledningsförvaltningen i uppdrag att
”genomföra ett pilotprojekt i form av en anonym enkät med självkategorisering som metod, i
syfte att bedöma hur vi får ökad kunskap om ojämlikhet”.

Kommunstyrelsen gav även kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utvärdera
pilotprojektet senast i februari 2017, samt att då komma med förslag på hur vi eventuellt
går vidare med jämlikhetsdata”.

Utredningsarbetet utgår ifrån frågan ”Vilka grupper och vilka frågor är relevanta att jämföra
och hur kan vi få fram data som besvarar detta?”

Som en del av utredningsarbetet har kommunen två gånger ställt en kompletterande fråga i sin årliga medborgarundersökning. Frågan som var med i undersökningen 2016 och 2017 var om den svarande ser att det saknas några grupper som är viktiga att följa och om personen identifierar sig i någon eller några av dessa. Syftet med frågan är att kartlägga behovet av uppföljning genom självskattade kategorier. Inför 2018 års undersökning genomförs en bredare översyn av alla frågor, vilket gör att vi i nuläget inte vet exakt hur denna fråga kommer att se ut.

Hur kommer det sig att Botkyrka kommun utreder behovet av
jämlikhetsdata?

Botkyrka vill synliggöra och åtgärda ojämlikhet och diskriminering. Kommunen behöver
relevanta mått och metoder för att följa upp arbetet med att åstadkomma mer jämlika
verksamheter med mer jämlika livschanser för Botkyrkabor oavsett grupptillhörighet. Därför
utreder Botkyrka kommun möjligheten att bredda arbetet med jämlikhetsdata i vår kommun.

Botkyrka kommun tar redan idag fram data för att förbättra organisationens kunskap om
(o)jämlikhet mellan grupper när det gäller kön, ålder och ursprungsland.

Utifrån diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning (kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder) saknar kommunen metoder och data som gör det möjligt att
beskriva förhållandena utifrån andra diskrimineringsgrunder än kön, ålder och
ursprungsland.

Utöver diskrimineringsgrunderna kan det finnas grupptillhörigheter bland Botkyrkabor som
är relevanta och som invånare själva upplever sig tillhöra, men som kommunen saknar
kunskap om idag för att kunna förbättra organisationens kunskap om (o)jämlikhet mellan
grupper.

I Botkyrka, med en hög andel svenska medborgare som har en relativt nära släkthistoria av
invandring, innebär födelseland som indirekt markör för etnisk tillhörighet en särskild
kunskapslucka. Vi tror att grupptillhörigheter som inte är kopplade till ursprungsland kan
vara relevant i Botkyrka. Ursprungsland och nationalitet är relevanta ur ett
integrationspolitiskt perspektiv men brister utifrån ett människorättsligt och ett
jämlikhetsperspektiv, då befintliga indelningsgrunder inte belyser hur svenskar kan
diskrimineras på grund av exempelvis hudfärg, minoritetsbakgrund och trosuppfattning.

Botkyrka kommun har sedan 2007 varit medlemmar och aktiva i Unescokoalitionen ECCAR
där jämlikhetsdata är punkt 2 i tiopunktsprogrammet för städer som vill arbeta mot rasism
mot lokal nivå. Kommunen jobbar aktivt med tiopunktsprogrammet. Jämlikhetsdata utgår
från samma principer som ECCAR tillämpar och som kommunen redan använder i
medborgar- och medarbetarenkäter.

Vad är exempel på jämlikhetsdata som vi redan idag mäter?

Vi analyserar medborgarundersökningen på kön, ursprungsland och ålder. Därmed vet vi till
exempel att kvinnor upplever större otrygghet än män.

Vad skulle kunna vara ett exempel på resultat av jämlikhetsdata?

Hypotetiskt skulle ett resultat av jämlikhetsdata med koppling till medborgarundersökningen
kunna vara: ”75% av de svarande i enkäten som kategoriserar sig som muslimer kan
rekommendera en vän att flytta till Botkyrka.”

Insamlandet av jämlikhetsdata, finns det problem kring denna
metod?

Utmaningarna med jämlikhetsdata är kopplade till missuppfattningar och
sammanblandningar. Kritiker sammanblandar metoden med olika former av registrering. En
annan metodologisk utmaning är risken att vi får för små statistiska enheter för att kunna
dra slutsatser.

Ska ni börja använda begreppet ras?

Nej. Det finns en växande diskussion om begreppet ”rasifiering”, det vill säga ”ras” som
socialt konstruerade föreställningar i människors huvuden som drabbar enskilda människor,
men det är inte ett begrepp som kommunen formellt använder.

Ska ni börja registrera människor?

Nej det ska vi inte. Kommunens medborgarundersökningar är helt anonyma.

Vad vet ni om diskriminering av människor inom kommunen idag?
Och hur får ni den kunskapen?

Vi har frågor om diskriminering i medborgar- och medarbetarenkäterna. I dessa frågar vi
om diskrimineringsgrund och dess karaktär, till exempel var diskrimineringen skett. I dessa
undersökningar förhåller sig kommunen till lagstadgade diskrimineringsgrunder och
respondenten bestämmer själv vilken/a diskrimineringsgrund denne kryssar i. Dessa
undersökningar visar att det finns upplevd diskriminering i Botkyrka. Det förstärks
ytterligare av statistik från Botkyrkas lokala antidiskrimineringsbyrå ADB syd samt
Diskrimineringsombudsmannen nationellt. Kommunen ser ett behov av att undersöka om
det finns metoder som kan ge en mer fördjupad analys av hur diskriminering påverkar
livschanser för Botkyrkabor på grund av gruppidentitet.

Ställer kommunen sig principiellt bakom åtgärder som kvotering på basis av hudfärg och självupplevd grupptillhörighet?

Nej. Inom förvaltningen tas det fram statistik av olika slag. I detta fall handlar det om att
synliggöra jämlikhet/ojämlikhet mellan olika grupper. Det är ytterst politiken som beslutar
om eventuella prioriteringar och åtgärder utifrån de kunskapsunderlag som tjänstemännen
tar fram. En parallell kan dras till könsuppdelad statistik, det vill säga flickor/pojkar, kvinnor/män.
Utan denna typ av statistik går det inte att synliggöra ojämlikhet på grund av kön och därmed
inte heller politiska målsättningar kring dessa frågor. Genom denna statistik vet vi att till exempel
kvinnor upplever större otrygghet än män, att olika åldersgrupper är mer eller mindre nöjda
med kommunens verksamhet och så vidare.

Hur ser ni på att företrädare för organisationer som organiserar
samer, judar respektive romer helt vägrar att medverka till
insamlandet av jämlikhetsdata?

Kommunen kommer inte att tillämpa jämlikhetsdata utan att säkerställa de etiska
principerna om anonymitet, självidentifikation, samtycke och dialog med berörda
målgrupper om kategorisering. Anonymiteten är samma som vid medborgarenkäten – det
finns ingen databas att hacka.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 14 februari 2018
Kommun & politik