Vad är ett interkulturellt synsätt?

Interkulturalitet innebär ett möte och utbyte mellan människor med olika utgångspunkter och perspektiv. Ett utbyte som utgår från att vi alla är lika mycket värda och ska respekteras oavsett social, etnisk eller religiös bakgrund.

Ett sådant synsätt ser till det gemensamma mellan individer och grupper men respekterar olika identiteter. I det interkulturella synsättet är identitet inte något fast, utan kan förändras över tid och innefatta mer än en identitet.

Det innebär att den enskilda personen själv måste få bestämma sin identitet, i stället för att passivt tilldelas en begränsande sådan av gruppen eller av samhället. En sådan frihet är nödvändig för att både individerna och samhället ska kunna växa och utvecklas. Ett interkulturellt synsätt präglas av öppenhet och flexibilitet och en medvetenhet om olika kulturella uttryck, inklusive egna.

17 juni 2010 beslutade Botkyrkas kommunfullmäktige om en strategi för ett interkulturellt Botkyrka. Sedan maj 2017 har interkulturella strategin ersatts av strategi för ett jämlikt Botkyrka som samlar flera jämlikhetsperspektiv varav det interkulturella är ett. Strategin ska ligga till grund för kommunens mål och arbete. Strategin gäller hela Botkyrka kommun

Varför behövs en interkulturell strategi?

Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med bakgrund från hela världen. Majoriteten av Botkyrkas unga är trespråkiga. Alla invånare i Botkyrka har kunskaper och erfarenheter som är viktiga för hela Sverige och som vi måste ta tillvara på.

Botkyrka är även en segregerad kommun, med stora skillnader i livsvillkor och strategin är viktig i arbetet för att skapa ökad rättvisa och jämlikhet mellan medborgare och bryta segregationens negativa konsekvenser. I dag lever olika etniska och socioekonomiska grupper nära varandra, men är främmande och är okunniga om varandra.

För att skapa positiv förändring och ett hållbart samhälle behöver vi skapa ett interkulturellt samhälle – där vi möts och interagerar med varandra oavsett grupptillhörighet och olika perspektiv och erfarenheter. Vi behöver erkänna och respektera varandra och allas rätt att välja identitet. Vi måste reflektera över oss själva och se att vi alla har något att lära av varandra.

För att lyckas behöver kommunen, företag, föreningar, organisationer och engagerade invånare i Botkyrka samarbeta. Tillsammans behöver vi skapa gemensamma spelregler där alla kan delta på lika villkor.

Den interkulturella strategins innehåll

Den interkulturella strategin innehåller konkreta aktiviteter som handlar om att utveckla arbetssätt, ta fram och utveckla olika former av stöd och samordning. Vi tror att med rätt verktyg kan våra invånare ha ett starkt försprång på den globaliserade arbetsmarknaden om bara 15 år.

Strategin fokuserar på tre huvudområden där konkreta handlingsplaner har tagits fram. Dessa områden är antidiskriminering, kommunen som plats och kommunen som organisation.

Antidiskriminering

Kommunen ska se till att alla invånare får ett bra bemötande och en god kommunal service, samt inflytande till makt och inflytande. Vi har utvecklat indikatorer för att identifiera, mäta och följa upp diskriminering. Kommunen samarbetar med föreningslivet.

Kommunen som plats

Kommunen ska göra saker på egen hand men det är viktigt att samarbeta med Botkyrkas invånare och civilsamhälle men också med aktörer på regional och nationell nivå. Kommunen som plats fokuserar på tre viktiga områden:

• Arbete, utbildning och kompetensförsörjning.
• Boende och segregation
• Identitet, hemkänsla och delaktighet.

Kommunen som organisation

Kommunen som organisation handlar om kommunen som arbetsgivare och utförare. Vi vill att alla medarbetare och chefer ska kunna reflektera över sina egna kulturella uttryck. Vi tenderar alla att ta de egna uttrycken och perspektiv för givna och se dem som de enda rätta, vilket påverkar hur vi bemöter andra människor i vårt arbete.

Kommunen vill utveckla en respektfull och ömsesidig dialog och ett bra samarbete med Botkyrkas invånare och civilsamhället som exempelvis organisationer och föreningar. Kommunen som organisation handlar om:

• Rekrytering
• Bemötande och service till medborgarna
• Dialog och samverkan med föreningslivet