– Eftersom Hågelbyparken är viktig både som kulturminne och som besöksplats i kommunen prioriterar vi arbetet med att förbättra och renovera byggnaderna och utemiljön i den populära parken, säger Stefan Dayne (KD), ordförande i teknik- och fastighetsnämnden.

Den andra etappen kommer att pågå under 2022-2023 och innefattar bland annat renovering av pumphuset, stallet och magasinet samt muren vid orangeriet och Brunnsparken. En viktig del i upprustningsarbetet är att byggnaderna och utemiljön kommer att bli säkrare och mer tillgänglighetsanpassade än vad de är i dagsläget.

– Det är roligt att vi nu är i gång med den andra etappen. Det kommer att vara lite stökigt i parken ett tag framöver, men vi hoppas att verksamheterna och besökarna i parken har överseende med det och att vi kan hjälpas åt för att få en trivsam park, säger Maja Ceric, byggprojektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen i Botkyrka kommun.

Varsam renovering

Arbetet med att restaurera Hågelbyparkens kulturminnen ställer krav på att entreprenörerna arbetar varsamt för att bevara så mycket som möjligt av originaldetaljer alternativ återuppbygga exakta kopior. Tätt samarbete med utsedda antikvarier, arkeologer och artskyddssakkunniga är involverade i projektet för att uppnå detta. I det pågående arbetet är det entreprenörerna Habitek Byggentreprenad AB och Byggteknik i Tumba AB som ansvarar för arbetet.

Den första etappen blev klar under 2020 och utfördes av Nolimo Entreprenad AB. Den omfattade bland annat renovering av murar, huvudbyggnadens entré samt ombyggnad av trädgårdsmästarvillans trappa. Total kostnad för den första etappen uppgick till cirka 20 miljoner. Den andra etappen beräknas till cirka 80 miljoner.

Historik/fakta om Hågelby

• Hågelby omnämns första gången i skriftliga källor på 1300-talet, men det är först genom äldre kartmaterial över området som bilden av gårdsmiljön växer fram. Den äldsta bevarade kartan från 1636 visar ett Hågelby bestående av två gårdar på var sida om en å. Efterföljande kartor visar att byn behåller ungefär samma struktur fram till L M Ericssons intåg 1906.
• Det nya Hågelby placerades på läget för den östra gården som därmed utplånades helt, medan enstaka byggnader från den västra gården bevarades till en början.
• Gårdsmiljön på Hågelby uppfördes under åren 1911-1922 av Lars Magnus Ericsson och hans fru Hilda. Lars Magnus Ericsson är grundaren av det världskända företaget Ericsson och när han lämnade livet som företagare 1903, vid en ålder av 58 år, övergick han till ett liv som lantbrukare på Alby gård. Där påbörjade han arbetet med att skapa ett modernt jordbruk.
• Gårdsmiljön och driften omformades med syfte att rationalisera det dagliga arbetet. Ericsson laborerade med nya tekniska lösningar för bland annat uppvärmning, gårdens kretslopp och jordbruksredskap. Parallellt med det tekniska arbetet fick han även utlopp för sitt arkitektoniska intresse.
• Efter några år på Alby gård förvärvade Lars Magnus och Hilda Ericsson 1906 den närliggande gården Hågelby. På Hågelby förverkligade paret Ericsson sin vision om att från grunden bygga upp en mönstergård, ett modernt lantbruk.
• Befintliga byggnader revs för att ge plats åt en enhetligt planerad och funktionell gårdsmiljö. Anläggningen utformades till stor del vid Ericssons eget skrivbord, men arkitektkompetens anlitades sannolikt för flera av områdets byggnader. Huvudbyggnaden ritades av Hjalmar Cederström & Uno Borg Arkitektbyrå i Stockholm. Merparten av de byggnadsverk som Lars Magnus Ericsson själv formgav byggdes i en för tiden ny betongteknik.
  
  Källa: Antikvarisk förundersökning inför åtgärder etapp 2, 2020-11-30, Stiftelsen kulturmiljövård