Translate

Telefon

Kontakt

Öppna mobilmenyn

Nyhet

Fisk i flera sjöar i Botkyrka har förhöjda halter av PFAS

16 maj 2023

Boende och närmiljö

Undersökningar av miljögifter i fisk visar att det finns förhöjda halter av PFAS i abborre i ett antal sjöar i Botkyrka.

För att få kunskap om hur spridd PFAS-problematiken är i Stockholms län har Länsstyrelsen undersökt fisk från olika platser i länet. Resultatet från undersökningarna visar att PFAS-påverkade områden och vatten finns i hela länet. I Botkyrka har höga halter uppmätts i fisk från Tullingesjön, Bysjön och Albysjön. Förhöjda halter har även uppmätts i Aspen, Uttran och Getaren. Med anledning av resultaten har Botkyrka kommun, liksom flera andra kommuner i länet, i samråd med Livsmedelsverket tagit fram tillfälliga kostråd för egenfångad fisk från dessa sjöar.

– Undersökningar av PFAS-ämnen i fisk från flera sjöar runtom i länet de senaste åren visar att halter av ämnet PFOS ofta ligger över gränsvärdet för sjöar och vattendrag och att halterna av de 4 vanligaste PFAS-ämnena ibland även ligger över de nya gränsvärdena för fisk till försäljning. Vi kommer att fortsätta med dessa undersökningar i år, säger Jonas Hagström, handläggare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Tillfälliga rekommendationer för fisk som du fångat själv

Botkyrka kommun har i samråd med Livsmedelsverket tagit fram följande rekommendation för egenfångad fisk från de provtagna sjöarna i kommunen. Med egenfångad menas fisk som du fångat själv eller som någon annan privatperson fångat.

Tullingesjön och Bysjön: Allmänheten avråds äta egenfångad fisk.

Albysjön: Allmänheten rekommenderas att inte äta egenfångad fisk oftare än 2-3 tillfällen per år.

Aspen, Uttran och Getaren: Barn, ammande och gravida eller de som planerar bli gravida rekommenderas att inte äta egenfångad fisk oftare än 2-3 tillfällen per år och övriga vuxna kan äta fisk 1 gång per månad.

Frågor och svar

Här hittar du svar på vanliga frågor.

Frågor och svar om PFAS.

Vad är PFAS?

  • PFAS, högfluorerade ämnen, är ett samlingsnamn för en särskild grupp med mer än 10 000 ämnen. Två av de vanligaste substanserna är PFOS och PFOA. PFOS ingick till exempel i brandsläckningsskum som användes fram till 2003. PFOS förbjöds inom EU 2008 och PFOA 2020.
  • Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. De finns inte naturligt i miljön.
  • PFAS används eftersom de har eftertraktade tekniska egenskaper. Exempel är att de är fett-, smuts- och vattenavvisande.
  • PFAS används i en mängd olika produkter som exempelvis impregneringsmedel i textilier, non-stick-beläggningar i till exempel stekpannor eller på papper, som polish och vax i rengöringsmedel och glidmedel i skidvalla. Ett stort användningsområde för PFAS är i brandskum där PFAS används för sina filmbildande egenskaper samt för deras höga temperaturbeständighet.
  • Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner för människa och miljö.
  • Vissa PFAS kan ha skadliga effekter på både människa och miljö. Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. Ämnena är dock inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen utan det är höga halter under en lång tid som bör begränsas, framför allt via mat och dricksvatten.

Andra har även läst