Martin Andersson, förstelärare på Tumba gymnasium och huvudansvarig för dagen var glad över programmets utformning och den stora uppslutningen den 18 oktober. Föreläsningar varvades med workshoppar och diskussionsgrupper utifrån ämnesområden som matematik, samhällskunskap, svenska med flera. Bakgrunden till AI-dagen är en ambition att samlas för att verkligheten förändras snabbt och skolan behöver vara beredd på den förändring som sker.

– Vi behöver gemensamt titta på hur vi kan möta elevernas tillgång till AI-teknik och vad vi måste göra för att säkerställa tillförlitligheten i elevernas examinationer. Vi ville också ta ett gemensamt grepp kring hur vi lär eleverna om AI-teknik och hur vi kan använda den nya tekniken för att höja kvaliteten på undervisningen, berättar Martin Andersson.

En historisk parallell till idag

Först ut som föreläsare var Linda Mannila*, biträdande professor och forskare. Linda inledde med en historisk tillbakablick. AI pratades det om redan på 50-talet och det fanns stora förhoppningar om vad tekniken kunde bidra med, men det fanns till exempel inte tillräckligt kraftfulla datorer eller andra resurser för att förverkliga dem. Utvecklingen tog fart igen i slutet av 80-talet och har varit särskilt snabb under de senaste 10–15 åren tack vare allt snabbare datorer och större mängder data.

Men vad tänker vi på om vi säger AI idag? De flesta skulle säkert säga ChatGPT.

– Vi har haft olika AI-lösningar i vår vardag under en lång tid, men de har varit rätt osynliga. ChatGPT gav däremot AI ett ansikte, var lätt att använda och fick stor genomslagskraft på kort tid. Vi har nu ett verktyg som kan ge svar på våra frågor – och nu behöver vi lära oss när och hur vi kan använda det på bästa sätt.

Linda berörde också att vi också behöver en förståelse för vad AI är och hur lösningarna fungerar, för att kunna använda tekniken ansvarsfullt. Exempelvis kan ChatGPT, på grund av den underliggande tekniken, ”hallucinera”, det vill säga hitta på svar. På samma sätt som digitaliseringen gett upphov till behovet för digital kompetens, pratar man om vikten av AI-litteracitet i ett samhälle där AI-lösningar blir alltmer närvarande: vad är AI, vad kan AI göra, hur fungerar AI, vad borde AI göra och hur uppfattar vi AI? Olika typer av AI-lösningar finns redan runt omkring oss i samhället idag, och byggs alltmer in i de verktyg vi jobbar med.

Vad ser hon för utveckling i skolans undervisning?

– Det finns många möjligheter redan idag för att tillgängliggöra lärande och utbildning. Men det innebär inte ett lärande per automatik. En tanke är till exempel att chatbotar kan ha potential att fungera som en studiekompis, som kan hjälpa elever och därmed ha en utjämnande effekt, att fler lyckas i skolan.

Skolverket har ingen strategi men uppmuntrar att testa

Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket berörde AI-risker ur ett bredare perspektiv men även vad man kan tänka på i undervisningen här och nu: att tänka på vilken data som lämnas ut på nätet, se upp för faktafel – alltså lita inte på en källa, att AI-budskap kan innehålla fördomar och skevheter, att inte ta inte bort ansträngning som behövs för lärande samt att chatbotar inte utgår från våra styrdokument.

Han gav många handfasta tips, bland annat förslag på uppslag till undervisning om chattbotar och hur eleverna kan använda chatbotar, och hur man kan hålla sig hyfsat uppdaterad i utvecklingen.

År 2018 infördes en ny läroplan för skolan, då med en helt ny strategi på tema digitalisering. Kommer det en liknande strategi för AI?

– Teknik som är på gång kanske vi kan överblicka en utveckling på 6–10 månader. Om vi ska förändra något i en läroplan kanske det tar 3–5 år. Vi måste ha bra sätt att utvärdera och utveckla, och vi måste ha bra regleringar så att man kan ställa krav på de verktyg som tar plats i skolan. Men vi är positiva till att man utforskar försiktigt, gärna tillsammans med andra. På Skolverkets webb finns bra information att ta del av, säger Johan Falk.

Eleverna blev arga

Max Romell, förstelärare och programansvarig för Estetprogrammet, tyska och engelska, höll i workshopen ”Strategisk användning av ChatGPT i undervisningen”. Han tryckte mycket på att det krävs övning i promptskrivande för att öka träffsäkerheten i svar från chatbotar. I våras testade Max för första gången en AI-genererad undervisning med en prompt-modell som i huvudsak bygger på uppdrag, kontext och exempel.

– A och O är att göra en bra prompt. Jag lade tid på att ta fram en bra modell som vi skickade in till chattboten för bästa möjliga resultat. Det blev en succé – eleverna blev arga. De blev provocerade av att AI hade fel och att den argumenterade emot med dåliga argument.

Hans uppmaning till gruppen löd: prova själv och våga prova tillsammans med eleverna.

Max fortsätter att utforska hur chatbotar kan vara ett hjälpmedel fast just den här terminen handlar det mest om reflektioner kring elevuppsatser. Han menar att det inte är fel att testa uppsatser och liknande i chatbotar, bara de är anonymiserade och att eleverna har gett sitt tillstånd. Det är viktigt att vara öppen med eleverna.

Kick för att komma igång

Esin Elcim har arbetat som lärare på Karsby International School och Viktor Rydbergs grundskola i Danderyd. Det här läsåret är hon tillbaka i Botkyrka och är ny lärare i SVA (svenska som andra språk) på S:t Botvids gymnasium. Esin tycker att fortbildningar är bra men att de kan upplevas att det är samma sak på konferenser. Den här gången är hon mer än nöjd.

– Otroligt aktuellt tema. Det har varit en bra mix av föreläsningar, olika workshoppar och diskussionsgrupper där vi fick tid att reflektera. Bra att alla samlas – de som är skeptiska och de som ligger långt framme. Jag har testat chattbotar i egen planering men inte i undervisning. Det här gav en kick att jag behöver komma i gång och använda i klassrummet.