F: Måste dammarna utrivas?

S: Det är det enda sättet att få bort säkerhetsrisken. Även om risken är liten så är konsekvensen väldigt stor.

F: Finns det inte något sätt att bevara dammarna?

S: Nej, ett flertal olika undersökningar av dammarna har genomförts för att se om dammarna kan förstärkas, om vattennivån kan sänkas, etc., men vi kan inte säkerställa att vi får bort riskerna för dammhaveri. Dammarna är klassificerade i dammsäkerhetsklass B (stora regionala och lokala konsekvenser vid ett dammhaveri) då väg 226 och järnvägen ligger nedströms dammarna. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.

F: Varför kan inte Botkyrka kommun ta över dammarna så området kan bevaras?

S: Det finns inget sätt att bevara dammarna så det finns ingen möjlighet för Botkyrka kommun att ta över ansvaret eftersom de inte ska vara kvar.

F: När kommer arbetet att påbörjas och slutföras?

S: DeLaval som fastighetsägare kommer att ansöka i domstol om tillstånd för utrivning av dammarna. Tillståndsprocessen för utrivning kan typiskt sett förväntas till 2-3 år, men beroende på omständigheter kan tidsåtgången variera. När tillståndsbeslutet vunnit laga kraft kan arbetet planeras och påbörjas.

F: Vad kommer att hända om man inte river ut dammarna?

S: Det finns en risk för dammhaveri om dammarna inte rivs ut, och risken ökar med allt mer frekventa skyfall som en konsekvens av klimatförändringarna. Dammarna är klassificerade i dammsäkerhetsklass B, vilket innebär stora regionala och lokala konsekvenser vid ett dammhaveri, eftersom väg 226 och järnvägen ligger nedströms dammarna. Vi är inte beredda att leva med risken för sådana enorma konsekvenser vid ett dammhaveri.

F: Vem äger marken vid Harbrobäcken?

S: DeLaval International AB äger marken med dammarna och den förvaltas av Hamra Gård.

F: Varför har inte DeLaval underhållit dammarna bättre?

S: Dammarnas konstruktion innebär att de har en säkerhetsklassning som gör att det ses som osäkra. Det är inte en underhållsfråga.

F: Hur kommer det se ut när arbetet är klart?

S: Det kommer att finnas en illustration på hur området kan se ut när Harbrobäckens naturliga flöde är återställt. Det finns även material från liknande områden som man kan jämföra med. I de liknande områdena kan man se en positiv utveckling av biotoper (gynnsamma livsmiljöer för växter och djur), vilket vi även hoppas på för Harbrobäcken.

F: Varför har invånarna i kommunen inte fått löpande information om detta om det anses som ett riskområde?

S: Stora och Lilla Dammen är inget riskområde att vistas i. DeLaval äger marken och sedan vi fick riskklassificeringen på dammarna av Länsstyrelsen har arbete pågått med att försöka hitta lösningar för att kunna behålla dammarna, men ingen annan lösning än att riva ut dammarna har identifierats. Vi har bedömt att det inte har funnits någon anledning att kommunicera om detta innan vi kommit fram till den slutsatsen. Länsstyrelsen i Stockholm är tillsynsmyndighet och informationen kring dammarna är offentlig.

F: Kan ni verkligen bestämma över ett så stort och uppskattat område som nyttjas av många av kommunens invånare?

S: Ja, DeLaval äger de fastigheter (marken) där Stora Dammen och Lilla Dammen är belägna. Det gör även DeLaval ansvariga för dammarna. Genom markavtalet från 1993 med Botkyrka kommun har DeLaval upplåtit rätt för kommunen att nyttja elljusspår och motionsslingor. Denna nyttjanderätt avses inte att ändras.

F: Varför bygger DeLaval inte nya dammar?

S: DeLaval nyttjar inte dammarna som existerar idag och har inget behov av nya dammar.

F: När fick man reda på säkerhetsklassningen?

S: Lagstiftningen trädde i kraft 2016 och då gjordes en inventering av alla dammar i Sverige. Under 2017/2018 fick dessa dammar sin säkerhetsklassning.

F: Hade DeLaval kunna gjort något för att rädda dammarna tidigare?

S: Arbete har pågått ända sedan vi fick riskklassificeringen av Länsstyrelsen, men ingen annan lösning än att riva ut dammarna har identifierats. Dammarna är oreglerade och nyttjas inte till något idag, utöver som rekreationsområde. Förutsättningarna har förändrats och det är inget DeLaval, som är ansvariga för dammarna, kan påverka. Dammarnas konstruktion innebär att de har den säkerhetsklassning de har.

F: När slöts markavtalet mellan DeLaval och Botkyrka kommun?

S: 1993

F: Vilka fysiska brister har man hittat i Dammarna?

S: Dammarna är oreglerade och saknar de tekniska installationer som krävs för dammar klassificerade i dammsäkerhetsklass B, stora regionala och lokala konsekvenser vid ett dammhaveri, eftersom väg 226 och järnvägen ligger nedströms dammarna. Inom ramen för arbetet med säkerhetsklassificering av dammarna har fysiska brister kunnat konstateras, varav ett antal bedömts vara höga avvikelser.

F: Varför har inget gjorts tidigare, när ni fick reda på riskerna?

S: Arbete har pågått ända sedan vi fick riskklassificeringen av Länsstyrelsen 2017/2018, men ingen annan lösning än att riva ut dammarna har identifierats.

F: Vad innebär riskklassificering B?

S: Vid ett dammhaveri skulle det innebära stora regionala och lokala konsekvenser då väg 226 och järnvägen ligger nedströms dammarna, med fara för människoliv.

F: Hur länge har dammarna funnits?

S: I kulturvärdesinventeringen har man inte kunnat fastställa exakt hur gamla dammarna är, men det tyder på att de har använts till kvarnverksamhet. Dammarna finns med på häradskartan från början av 1900-talet. De byggdes mest troligt under slutet av 1800-talet då Hamradalen elektrifierades för Hamra Gård samt AB Separator som hade produktion vid Tullingesjön. Verksamheten vid Harbrobäcken gick därmed över från kvarnverksamhet till turbinutveckling och elproduktion.

F: Vad har dammarna använts till från början?

S: Dammarna har troligen tillkommit i samband med att kraftverket byggdes i slutet av 1800-talet. Innan dess kan konstruktioner för kvarnverksamhet funnits i Harbrobäcken, man övergick till att producera el på 1800-talet.

F: Finns en vattendom på dammarna (dvs. hur man får nyttja vattnet, eller tappa ur vatten ur dammarna)?

S: Nej, ingen vattendom för dammarna finns.

F: Kommer DeLaval att bygga upp broarna och motionsspåren efter utrivningen?

S: Motions- och elljusspåret drivs och underhålls av Botkyrka kommun. Avsikten är att möjliggöra för fortsatt passage över Harbrobäcken efter utrivning och området kommer fortsatt vara tillgängligt för allmänheten.

F: Hur ser Harbrobäckens naturliga flöde ut? Påverkar det också väg 226 och tågspåren när dammarna tas bort?

S: Utrivning av dammarna kommer sannolikt att leda till något större variation i vattenflödet över året, men utan risken för dammhaveri eller påverkan på väg 226 eller tågspåren. Vi vet inte exakt hur flödet kommer se ut men vi kommer att ta fram en illustration över området som är baserad på andra liknande utrivningar.

F: Vilka positiva följder får det av att Harbrobäckens naturliga flöde återställs?

S: Den mest positiva följden är att risken för ett eventuellt dammhaveri försvinner. Naturvärden för naturliga biotoper återställs samt att en naturlig bäckravin utan vandringshinder för fisk återskapas.

F: Vilka negativa följder får det av att Harbrobäckens naturliga flöde återställs?

S: Majoriteten av naturvärdena bedöms inte påverkas utav utrivningen av dammarna. Vattenlevande arter i dammarna kommer att försvinna då livsmiljön försvinner (Dammarna är dock artfattiga pga att dammarna är avskärmande från resten av vattensystemet). Ur kulturmiljösynpunkt bedöms följderna som måttligt negativa.

F: Vad innebär en utrivning av en damm?

S: En utrivning av damm innebär att dammen som stoppar upp och hindrar vattnet från att passera tas bort och vattnet kommer istället rinna som en bäck än att stannas upp i en sjö. Den fördämmande effekten som en damm har försvinner och därmed vattenspegeln som finns idag.

F: Vad betyder nedströms?
S: Riktningen som vattnet rinner, i detta fall området nedanför dammarna.

F: Vilka utredningar har gjorts inför ansökan för utrivning av dammarna?

S: DeLaval har genomfört s naturvärdesinventering, kulturmiljöbedömning och sedimentprovtagning kring dammarna. Utredningarna har gjorts innan samrådet och finns beskrivet i samrådsunderlaget. Utredningarna kommer även ingå i ansökan och kommer att kunna begäras ut från domstolen när ansökan har skickats in. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en teknisk beskrivning av åtgärderna vid utrivningen kommer att tas fram efter samrådet och kommer att ingå i ansökan till domstolen. Tidigare har ett flertal undersökningar gjorts för att undersöka möjligheten att bevara dammarna.

F: Vad kommer arbetet innebära?
S: Dammarna kommer först tömmas på vatten genom exempelvis pumpning, och vattnet i Harbrobäcken kommer tillfälligt ledas förbi dammarna under arbetet.

Stenblock och material i dammkonstruktionerna kommer att monteras ner, troligen med gripklo. Bilningsarbeten kan komma att bli aktuellt då betong finns på dammarna. Även motions- och elljusspåret på dammarna kan behöva plockas ner. Ansamlat sediment och jord i dammarna kommer grävas bort med grävmaskin och en ny bäckfåra med stabila slänter kommer att utformas. Jord och annat material som tas bort kommer att köras iväg från platsen med lastbil.

Delar av dammkonstruktionerna, som inte dämmer och stoppar upp Harbrobäckens väg, kommer lämnas kvar på platsen i en säker och stabil form. Harbrobäcken kommer att formas till en trolig naturlig bäckfåra och kommer därefter lämnas för att få hitta sin naturliga väg i området. Eventuellt kan tillfälliga åtgärder för att hindra erosion göras för att hindra påverkan på Harbrobäcken nedanströms dammarna.

F: Vad händer med motionsspåret?

Motionsspåret kommer att finnas kvar men få en något förändrad sträckning på lämplig plats. Exakt hur är inte fastställt än. Under arbetet med utriviningen kommer delar av motionsspåret mest troligt inte vara tillgängligt då det kommer att vara en arbetsplats. Mer information kommer att publiceras på kommunens webbplats i god tid innan förändringen träder i kraft.