– Det går enkelt uttryckt ut på att fokusera på kvaliteten i undervisningen och på att eleverna ska trivas och må bra i skolan. När eleverna trivs och kommer till skolan har vi förutsättningar att lyckas, säger rektor Eva-Lotta Duhlin.

Det är dags för dagens första lektion. Eleverna i klass 9B på Karsby international School i Norsborg ställer sig på led i korridoren utanför gymnastiksalen. Mobiltelefonerna har lämnats in för dagen. När idrottslärare och förstelärare Moustafa, efter en stunds korridorsnack, öppnar dörren är det en lugn samling elever som går in och sätter sig på bänkarna i salen. Det är ett helt annan miljö än tidigare och det är precis det man strävare efter.

– Just att skapa lugn och studiero är en av de viktigaste parametrarna för att ge eleverna bra förutsättningar att lära, säger Moustafa.

Han utbildar lärarkollegor i studieteknik och i ett språkutvecklande arbetssätt med fokus på undervisningens kvalitet och elevernas välmående och det är en del i att andelen elever med gymnasiebehörighet ökat kraftigt. Nu kompetensutvecklar Moustafa kontinuerligt sig själv och lärarkollegorna, tillsammans med andra förstelärare. När de ses 1 timme 1–2 gånger i månaden använder de sig av ett studiematerial med många övningar. De delar också med sig av egna lärarerfarenheter – både lyckade och minder lyckade.

Eleverna påverkar lektionernas upplägg

I en del ämnen får eleverna jobba med loggböcker där de skriver ner vad de lärt sig och vad som varit svårt. Ibland får de också fylla i så kallade exit-tickets efter lektionen, där man digitalt eller på papper får skriva vad som funkade bra, vad de inte förstod och vad de tar med sig. Genom återkopplingen får läraren snabbt svar på hur hen presterat och vad som behöver skruvas på och repeteras eller förtydligas inför nästa lektion.

– Det handlar om att hela tiden lyssna på elevernas tankar och behov och att anpassa undervisningen efter det.

Moustafa berättar att eleverna börjar använda samma termer som lärarna använder och att de har fått en förståelse för vad de betyder.

– Vi får dagligen ett kvitto på att eleverna är med och förstår och att arbetssättet bidrar till att resultatet blir högre. Och det gör ju det mycket roligare att undervisa, avslutar Moustafa.

Eleverna Lina, Claudia och Seldi, i klass 8A har fått ledigt en stund från sin träslöjdslektion för att svara på några frågor. Arbetet med studieteknik och språkutveckling går till på samma sätt för åttorna som för niorna.

Vad tycker ni om satsningen på språkutveckling och studieteknik?

– Det är bra att vi lär oss att utveckla och vårda språket. Om vi till exempel ska gå på en intervju blir ju chansen att vi får jobbet större om vi har ett rent, bra språk och låter professionella, säger Lina och fortsätter:

– Jag tycker att det är bra att lärarna direkt förklarar vad avancerade ord, som de använder, betyder för då ”flyter det in din hjärna” och du kommer ihåg det.

De andra håller med och fyller i:

– Lärarna försöker verkligen hjälpa oss att utveckla språket så att vi hela tiden lär oss mer, säger Seldi. I vissa sammanhang passar det ju till exempel inte att prata på samma sätt som vi gör med våra kompisar.

– Det renodlar vårt språk. Vi är också bra på att säga till om vi inte förstår, fyller Claudia i. Hon säger också att det är ett bra stöd med tankekartorna som används:

– När vi hade lektion om hinduismen gjorde vår lärare och mentor en tankekarta med de första orden kring när hinduismen kom, vad den kommer ifrån etc. Samtidigt fick vi frågor som gjorde det lättare att komma ihåg.

Hjälper studiesättet er att få bättre betyg?

På den avslutande frågan om studiemetodiken bidrar till bättre betyg svarar alla tre i kör:

– Ja, självklart! Claudia lägger till:

– Ju mer man kan utveckla sina svar på lektionen eller på proven, desto bättre betyg kan man ju få. När språket och skrivförmågan utvecklas så påverkas också resultatet.