Intervju med Mauro
Här berättar Mauro, som är YAP-stödperson, om sitt engagemang.
Hej Mauro! Hur hörde du talas om YAP och hur kom det sig att du anmälde ditt intresse för att bli YAP-stödperson?
Jag såg er annons, antingen på Facebook eller via ett mail. Jag har tidigare jobbat som kontaktperson och jag kände direkt att det här vill jag veta mer om. Det var framförallt intensiteten i insatsen, stödet man får som stödperson och att insatsen var tidsbegränsad som gjorde att jag ville veta mer.
Hur länge har du varit YAP-stödperson och hur många uppdrag har du haft?
Jag fick mitt första uppdrag efter sommaren 2015 och jag är nu inne på mitt andra uppdrag.
Du jobbar med annat också. Hur går YAP att kombinera med ditt ”riktiga” jobb?
Jag jobbar nu i stort sett mer än heltid på mitt vanliga jobb, men det är ett ganska flexibelt jobb som ligger mycket på kvällstid. Det har passat de uppdrag jag fått eftersom de ungdomarna behövt mitt stöd mest på dagtid och helger.
Skiljer sig uppdraget som YAP-stödperson från vad du trodde om det innan du började?
Det jag trodde var skillnaden jämfört med att vara kontaktperson har bekräftats. Som YAP-stödperson får jag mer stöd i mitt uppdrag och jag får snabbare hjälp om jag behöver det. Som kontaktperson träffade jag socialsekreteraren cirka 1–2 gånger per år. I YAP träffas vi minst varannan vecka för handledning. Om jag ringer så är det alltid någon som svarar och ger mig det stöd jag just då behöver.
Jag hade inte riktigt förstått hur tät kontakten är med föräldrarna. Men det är bra. Jag tror det är viktigt att föräldrarna har förtroende för YAP, att de tror på YAP som hjälp för deras ungdom. En sak som jag inte helt förstod innan var hur omfattande utbildningen var. Jag tycker alla som ska jobba med ungdomar på det här sättet borde gå den. Det styrkebaserade förhållningssättet är också en skillnad från tidigare uppdrag.
Har du märkt på ungdomarna att de tycker att YAP är annorlunda?
Ja, jag tycker det. Dels är de mer förberedda på vad det är vi ska göra tillsammans. De har fått information av YAP:s samordnare vad YAP är och vad som händer under en YAP-insats. Dels har de ju sagt ja till YAP. De är med på tåget. Sedan vet ju ungdomarna att de bara har en stödperson i sex månader. Det blir som en liten men positiv press på dem som gör att det händer saker.
Många barn och ungdomar har en ganska negativ bild av socialtjänsten. YAP är oftast inte deras första insats och många är ganska trötta på socialtjänsten. Att YAP fungerar annorlunda än de är vana vid kanske gör att de tycker det är värt att testa en insats till från socialtjänsten.
Vad är roligast och svårast med att vara en YAP-stödperson?
Roligast är när du känner att du får kontakt med ungdomarna och de får förtroende för en, när de börjar prata med en. Svårast är att omsätta den kontakten och det förtroende till att det ska börja hända något, att vi ska formulera mål och omsätta dem i praktiken. Då är det tur att YAP:s samordnare finns där för att stötta och hjälpa en att se de förändringar man faktiskt åstadkommit.
Känner du att du utvecklats av att vara YAP stödperson?
Jag har lärt mig jättemycket av de två uppdrag jag haft. Att ha mer tålamod och att hantera min egen frustration över att jag vill att det ska hända så mycket för ungdomen. I början tror man att sex månader är så kort tid, men det fattar man efter ett tag, att sex månader är en lång tid för ungdomarna. Det hinner hända mycket i deras liv på sex månader. Jag förstod också efter ett tag att sådant som jag säger till ungdomen kanske inte får betydelse för dem förrän om ett eller två år. De bekymmer som ungdomen har inte har uppstått över en natt, utan under en lång tid. Då är det inte heller realistiskt att tro att vi kan fixa allt på sex månader.
Hur gör du för att få ungdomens förtroende?
Jag tror du måste vara dig själv. Och där är ju samordnarnas jobb att matcha ungdom och YAP-stödperson jätteviktigt. Om det inte klickar då kommer man ingenstans. Om det fungerar då kommer det andra automatiskt.
Vad får du för stöd som YAP stödperson?
Handledningsträffarna och att jag kan ringa när som helst och få hjälp. När det går trögt så får jag pepp och idéer om hur jag kan gå vidare. Även veckorapporterna som jag skickar in är till hjälp. Jag ser tydligt vad vi gjort tillsammans, de framsteg vi gjort, vad vi kan göra bättre och vad vi kan fokusera på.
Vad skulle du vilja säga till andra som funderar på att bli YAP-stödpersoner?
Kör! Om du har intresse av att jobba med ungdomar, om det passar ditt liv och ditt jobb, så gör det. Du kan ha nytta av det här på många olika sätt. Att få veta hur socialtjänsten fungerar, mer om lagar och rättigheter och hur man jobbar med ungdomar och familjer. Jag hade en ganska negativ bild av socialtjänsten innan jag började med YAP. Jag tyckte allt tog så lång tid. Jag förstod inte hur det fungerade. Nu gör jag det. Och jag förstår varför det ibland måste ta tid och ibland gå väldigt snabbt.
Har du något råd att ge nya YAP-stödpersoner?
Ha tålamod och tro inte att allt ska hända på en dag. Låt det vara på ungdomarnas villkor. Jobba för att få ungdomarnas förtroende. Du måste bli någon i deras liv som de känner sig bekväm med, så när det väl händer något i deras liv, kan du vara där för dem.