Öppna mobilmenyn

Hyressättningsmodell särskilt boende: frågor och svar

Kommunfullmäktige i Botkyrka kommun har beslutat om en hyressättningsmodell för vård- och omsorgsboende och servicehus. Syftet med modellen är att ingen medborgare ska förfördelas utan alla ska bli lika behandlade. I oktober har du som berörs fått ett brev med information om din nya hyra.

Anledningen till beslutet om hyressättningsmodell är att kommunen inte har någon enhetlig hyresmodell för särskilda boenden: vissa boenden har antingen för hög eller för låg hyra.

­- Målet är att vi ska ha en rättvis hyresmodell där de boende ska behandlas lika, ingen ska förfördelas. Hyresmodellen för särskilda boenden innebär en mer enhetlig, rättvis och förutsägbar hyressättning, Det är också viktigt att poängtera att du som är äldre ska känna dig trygg med att kunna få den hjälp du behöver och samtidigt tillräckligt med pengar över för normala levnadsomkostnader, säger Tuva Lund (s), ordförande i vård- och omsorgsnämnden.

Modellen innebär i de flesta fall en ökad hyra, men för vissa boenden en sänkning. Hyran justeras i steg enligt en trappningsregel. Det innebär att hyran höjs en gång per år under några års tid för att komma i rätt nivå på sikt. Sänkta hyror justeras omedelbart.

Förutom hyran betalar den som bor på ett vård- och omsorgsboende eller servicehus också en avgift för omsorgen samt för mat. Innan omsorgsavgift fastställs ska den enskilde garanteras en viss del av sina inkomster.

Hyresmodellen rör kommunens samtliga särskilda boendeformer (vård- och omsorgsboenden samt servicehus i Botkyrka kommuns regi) exklusive korttidsboenden. Hyressättningsmodellen grundar sig i tre faktorer: lägenhetens storlek och standard, gemensamma utrymmen och andra kvaliteter som närhets- och trygghetsfaktorer. All hyressättning i kommunens boenden ska utgå från bestämmelserna i hyreslagen och bruksvärdesprincipen.

Frågor och svar om förslaget till hyressättningsmodell

Jag bor på ett vård- och omsorgsboende i Botkyrka kommun. Vad innebär hyressättningsmodellen för min hyra?

I oktober har du som berörs fått ett brev med information om din nya hyra. Hyressättningsmodellen börjar gälla i november 2021. Sänkta hyror justeras omedelbart. Höjda hyror justeras i steg enligt en trappningsregel. Det innebär att hyran höjs en gång per år under några års tid för att komma i rätt nivå på sikt.

I handlingarna inför nämnden kan du läsa om genomsnittshyra som föreslås för olika boende. Hyran varierar därefter beroende på storleken på din lägenhet.

Hur påverkas mina övriga avgifter om min hyra höjs eller sänks?

Boendekostnaden är en del av de faktorer som påverkar det så kallade avgiftsutrymmet, tillsammans med övriga normalkostnader.

Den som får höjd hyra kan få lägre omsorgsavgift, och tvärtom. Beräkningar görs individuellt och efter att beslutet om hyressättningsmodellen är taget. Du ska kunna få den hjälp du behöver och samtidigt tillräckligt med pengar över för normala levnadsomkostnader

I oktober får du ett brev med information om din nya hyra, och det kommer då framgå i brevet vem du kan kontakta för frågor om avgifter och hyra.

Varför tar ni fram en ny modell, varför föreslås vissa hyror att höjas?

Syftet med modellen är att behandla alla boende lika, och att ingen förfördelas. Anledningen är att Botkyrka kommun inte har någon enhetlig hyresmodell för boenden: vissa boenden har för hög eller för låg hyra. Den nya modellen utgår från hyreslagen och bruksvärdesprincipen. Det innebär att hyrorna blir mer enhetliga och förutsägbara.

Hur har ni tagit fram hyressättningsmodellen?

Hyressättningsmodellen baseras på bruksvärdesprincipen och rättspraxis utifrån bruksvärdeshyran hos i första hand det allmännyttiga bostadsbeståndet, AB Botkyrkabyggen, i Botkyrka kommun. Därefter har hyrorna beräknats enligt hyressättningsmodellen för totalt 464 lägenheter i samtliga vård- och omsorgsboenden och servicehuset Orren. Förslaget innebär en hyressättning enligt i princip samma hyressättningsmodell Rättvis hyra/Poängen som AB Botkyrkabyggen tillämpat för sina hyreslägenheter med bruksvärdeshyra sedan 2012. Hyressättningsmodellen utgår ifrån lägenhetsyta och gemensamma ytor, med grundhyra framräknad för lägenheten i det särskilda boendet utifrån dess förutsättningar och övriga kvaliteter (närhets- och trygghetsfaktorer).

Vid all hyressättning i särskilt boende med skriftliga hyreskontrakt är utgångspunkten bestämmelserna i 12 kapitlet 55 § Jordabalken, kallad hyreslagen. Där klargörs att hyran skall vara skälig, samt att den inte är skälig om den är påtagligt högre än hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga, den så kallade bruksvärdesprincipen.

Vad är bruksvärdet?

Bruksvärdet är det praktiska värdet en lägenhet har ur en hyresgästs synvinkel.

Vad har ni utgått från vid hyressättningen?

Hyressättningsmodellen utgår från tre delar: den enskilda lägenheten, gemensamma utrymmen, övriga kvaliteter t ex tillgång till allmänna utrymmen, service, närhet, trygghet med mera.

Betalar man för gemensamhetsytor i modellen?

I hyressättningsmodellen har vård- och omsorgsförvaltningen föreslagit att den debiterbara gemensamhetsytan blir till 15 kvm.

Varför är kvadratmeterpriset för en lägenhet i alllmännyttan inte helt jämförbar med kvadratmeterpriset på ett särskilt boende?

Anledningen till att det inte går att jämföra kvadratmeterpriset för en lägenhet i allmännyttan med en lägenhet på ett särskilt boende är att de inte fullt baseras på samma underlag.

I hyreskostnaden för ett särskilt boende ingår gemensamhetsytor samt exempelvis schablon för el, vårdsäng och närhet till personal. Om man tar bort dessa delar så är grundhyran för lägenheten beräknad på precis samma sätt som Botkyrkabyggen beräknar sin hyresavgift och kvadratmeterpriset. Att poängtera är att delar av dessa avgifter har säkerligen de som bor i en vanlig lägenhet hos allmännyttan också, men det betalas inte via hyresavgiften (exmpelvis elförbrukning, brandlarm, säng).

Vad innebär trappningsregeln?

Trappningsregeln innebär att en väsentlig hyreshöjning delas upp i etapper för befintliga hyresgäster. Hyran höjs en gång per år under några års tid och för hyresgästen innebär det tidsbegränsad hyresrabatt som minskar över tid.

Hyreshöjningen begränsas till maximalt 700 kronor per månad år 1, år 2 ytterligare 700 kronor per månad och så vidare till dess att lägenheten är uppe i full hyra.

Vad gäller för personer som flyttar in på boenden?

För hyresgäster som flyttar in efter den 1 november 2021 gäller den nya hyran, det vill säga för nya personer som flyttar in gäller inte trappningsmodellen.

Gäller modellen för korttidsboende?

Nej

Gäller hyresmodellen för växelboende?

Nej

Vad händer om jag inte kan betala en eventuell höjning?

I samband med att hyran justeras kommer omsorgsavgiften att ses över. Den som får höjd hyra kan få lägre omsorgsavgift, och tvärtom. Det finns även bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd att ansöka om.

Du som berörs får i oktober ett brev med information om din hyra, och det kommer då framgå i brevet vem du kan kontakta för frågor om avgifter och hyra.

Vad är minimibeloppet?

Minimibelopp är ett lagstadgat belopp som ska täcka normalkostnaderna för personliga behov. Minimibeloppet utgår från Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader. Innan avgift fastställs ska den enskilde garanteras en viss del av sina inkomster. Detta kallas förbehållsbelopp och är summan av minimibeloppet, eventuella tillägg och bostadskostnaden. Boendekostnaden är då alltså en del av det som påverkar avgiftsutrymmet hos den enskilde.

Kan jag söka bostadstillägg?

Den som är ålderspensionär kan ha rätt till bostadstillägg från Pensionsmyndigheten. Reglerna ändrades den 1 januari 2020 och taket för bostadstillägg (den bidragsgrundande hyran) höjdes. Det maximala bostadstillägget för en pensionär är nu 6 540 kr per månad för den som är ensamstående respektive 3 270 kr för den som är gift/sammanboende och lever ihop. Storleken på bostadstillägget påverkas av boendekostnad samt inkomst.

När börjar den nya hyran gälla?

Den nya hyran börjar gälla för ny hyresgäst i berört boende från den 2021-11-01 och för befintlig hyresgäst i berört boende så snart avtal träffats med berörd hyresgäst eller från den tidpunkt efter meddelande om villkorsändring 12 kap Jordabalken medger (3 månader efter avisering). Den första höjningen sker alltså i januari 2022 enligt trappningsmodellen.

Varför höjs hyran mest på Silverkronan?

På Silverkronan har ingen hyresjustering skett över tid. Justeringen nu beror bland annat på att hyrorna har tidigare inte setts i förhållande till nuvarande bruksvärdeshyra i allmännyttan och andra egenskaper i lägenheten, storlek på gemensamhetsytor med mera.

Varför får Allégården högst snitthyra?

Allégården är ett nyrenoverat modernt boende med i genomsnitt större lägenhete. Justeringen beror bland annat på att hyrorna har tidigare inte setts i förhållande till nuvarande bruksvärdeshyra i allmännyttan och andra egenskaper i lägenheten, storlek på gemensamhetsytor med mera.

Varför får Strandängsgården och Tunängen som är relativt nya/nyrenoverande boenden en sänkt hyra?

Utifrån den nya hyresmodellen har beräkningar gjorts om till de nya kriterierna. Strandängsgården och Tunängens hyressättning har i dagsläget en för hög hyra utifrån de nya kriterierna. Tunängen som är ett nyrenoverat boende med större lägenheter landar trots sänkningen på en av de högre genomsnittshyrorna i Botkyrka. Justeringen beror bland annat på att hyrorna har tidigare inte setts i förhållande till nuvarande bruksvärdeshyra i allmännyttan och andra egenskaper i lägenheten, storlek på gemensamhetsytor med mera.

Är hyrorna för boenden högre i Botkyrka än i andra kommuner?

Nej, som vi kan se det ligger Botkyrkas hyror på särskilda boenden i nivå med närliggande kommuner.

Gör Botkyrka kommun det här för att spara/tjäna pengar?

Den nya hyresmodellen handlar inte om effektiviseringar utan om enhetlighet, likabehandling och ordning och reda på hur kommunen använder skattemedel.




Senast uppdaterad:

Mer information om förslaget

Ta del av handlingarna inför vård- och omsorgsnämndens möte 14 juni 2021

Hyressättningsmodell vård- och omsorgsboende samt servicehus

Senast uppdaterad: