Vad är ett detaljplaneprogram och varför behövs det?

Ett detaljplaneprogram är det första steget i en detaljplaneprocess enligt plan- och bygglagen (PBL). I detaljplaneprogrammet anger kommunen sin viljeinriktning genom att formulera utgångspunkter och riktlinjer som blir vägledande för den fortsatta planeringen. Programmet är en möjlighet för kommunen att göra strategiska vägval om markanvändningen inom ett område och att belysa avgörande planerings- och genomförandefrågor i ett tidigt skede.

När ett förslag till detaljplaneprogram tagits fram ställs det ut för samråd. Under samrådstiden får allmänheten och områdets fastighetsägare och boende, myndigheter och föreningar möjlighet att få information och lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Efter samrådstidens slut sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och detaljplaneprogrammet revideras. Samrådsredogörelsen och detaljplaneprogrammet ska sedan godkännas av Samhällsbyggnadsnämnden. Ett detaljplaneprogram är inte juridiskt bindande, det är vägledande i kommande skeden.

Hur ska programmet användas?

I programmet formuleras huvuddragen för kommunens mål med området. Planprogrammet ska fungera som ett underlag och stöd för kommande arbete med detaljplaner i Kassmyraåsen. Vidare syftar programmet till att i ett tidigt skede bredda kommunens beslutsunderlag med stöd av kringboendes och lokala verksamhetsutövares kunskap, erfarenheter och synpunkter.

Vad är syftet med att göra detta planprogram?

Kommunen vill visa hur Kassmyraåsen stegvis ska utvecklas genom att i vissa delar säga ja till fler bostäder och arbetsplatser samtidigt som vi håller tillbaka förändringstrycket och slår vakt om områdets identitet och kvaliteter. Programmet sträcker sig över en period om 20 år, fram till år 2040.

Vilka är det som arbetar med planprogrammet?

Botkyrka kommun genom flera förvaltningar. Planprogrammet är framarbetat tillsammans med konsulter från Structor, (miljö, vatten, trafik och projektledning) &Rundquist (arkitektur och stadsbyggnad) samt Sydväst arkitektur och landskap (landskap).

Om bostäder och byggande

Vilken typ av bebyggelse är det som ska komma till i området?

Planprogrammet visar ett innehåll med förutsättningar för varierande bostadstyper och upplåtelseformer. Områden för två skolor, ett flertal friliggande förskolor samt ytor för idrott och rekreation är avsatta i planen. Viss närservice kommer att finnas och lokaler för närservice möjliggörs i flera bottenvåningar ut mot bland annat huvudgatan. Det finns möjligheter att kommande detaljplaneläggning föreslå ytor för både ålderdomshem och vårdcentral.

Utbyggnadstid – under hur lång tid kommer området att byggas ut?

Planeringshorisonten för planprogrammet sträcker sig fram till 2040, utbyggnaden av området beräknas att ske under lång tid, minst 20-30 år.

Vad kommer hända med industriområdet i Bovallen?

Bovallen utvecklas som verksamhetsområde och blir en integrerad del av bebyggelseutvecklingen, med en ny genomgående koppling som bryter områdets isolering och satellitkänsla. Området utvecklas med tydligare och tryggare gaturum och en upprustning och ombyggnad av verksamhetslokaler och nya bostadsnära verksamheter.

Vad händer med brukshundsklubben?

I programförslaget har en del av grönytan för Brukshundklubben söder om Hästmossevägen tagits i anspråk för ny bostadsbebyggelse, vilket innebär att Brukshundsklubben får något mindre grönytor. Att ändå kunna behålla verksamheten inom området har varit viktigt, den lockar redan idag människor till Kassmyraåsen och blir även i framtiden en viktig funktion.

Vad händer med befintlig bebyggelse inom programområdet?

Industribebyggelse i de centrala delarna försvinner på sikt. Bebyggelsen i Bovallen finns kvar, men området utvecklas på sikt till att bli en mer integrerad del av övriga Kassmyraåsen. Brukshundsklubbens byggnader är kvar.

När kommer de första kunna komma flytta in i området?

Det beror helt på när den första detaljplanen inom planprogrammet kan komma igång och sedan beslutas. Därefter följer ett genomförande/byggnation. Någon inflyttning inom planprogrammet är inte trolig att ske inom de närmaste 3 åren.

Kommer industrierna finnas kvar i området?

Industrierna i de centrala delarna av området, tillhörande avfallsupplag, betongindustri mm kommer att avvecklas. Bovallen kommer att utvecklas över tid på initiativ av de verksamheter som finns i området. Över tid kan verksamheter bytas ut och ersättas av andra. Bovallen är inte planerad för bostäder i nuläget.

Hur ser en lösning för avfallshantering, utsortering av matavfall mm?

Detta får utredas vidare i nästa skede, dvs detaljplaneskedet. Kommunen har olika principiella lösningar för hur detta kan utföras, se kommunens strategi för avfallshantering. Här hittar du avfallsplanen. Pdf, 1.9 MB.

Om sociala aspekter

Hur kommer trygghetskänslan att påverkas i området?

Med ny bostadsbebyggelse kommer området att befolkas under dygnets alla timmar Områdets isolering bryts med den nya sammankopplande gatustrukturen vilket skapar nya rörelsestråk till angränsande bebyggelse, bland annat Tumba och Vårsta. Stråk, gator och parkmiljöer utformas med trygghet och trivsel i beaktande, bland annat genom siktlinjer och god belysning. Detta leder sammantaget till ökad trygghet.

Kan man leva och bo säkert i Kassmyraåsen?

Ja. Målet är att Kassmyraåsen ska bli ett tryggt och omtyckt område att bo i.

Om kommunal service med mera

Kommer det att finnas någon kulturverksamhet i det utbyggda Kassmyraåsen?

I förslaget mot torget ska det finnas lokaler som kan ge plats för bibliotek och annan kulturverksamhet. Kommande planering för visa vilken omfattning av kulturverksamhet handel, restauranger och service det kan röra sig om.

Kommer skolorna att räcka till när så många bostäder byggs?

Över tiden kommer det att finnas plats i skolorna den tillströmning av elever som bedöms komma till skolorna men mycket beroende på det fria skolvalet. Två skolor föreslås byggas för att ge plats åt fler elever och planprogrammet förslår vi plats för ytterligare förskolor.

Om landskapet

Hur påverkas landskapsbilden?

Landskapsbilden förändras när området exploateras. Förändringen bedöms bli mest påtaglig inom områden där gator, parker och bebyggelse tillkommer. Tidigare har området mest upplevts utifrån längs omkringliggande vägar, inom området har industriverksamheterna begränsat möjligheten för allmänheten att uppleva landskapet som vidare förändrats genom åren genom bland annat masshantering. Föreslagen struktur inom planprogrammet har för avsikt att bevara karaktäristiska landskapselement som skogsridåer, bland annat mot väg 226, detta bedöms ge en minskad negativ påverkan på landskapsbilden.

Hur förändras topografin i området som mycket kuperat?

Utgångspunkten inom planprogrammet är att bebyggelsen anpassas till områdets topografi och rumsbildningar från tidigare täktverksamhet, vilket innebär att landskapskaraktären kommer att bibehållas i möjlig mån. Nya stråk och kopplingar har för avsikt att koppla samman bebyggelseområdena med varandra och sin omgivning.

Hur mycket grönska kommer finnas kvar när området är fullt utbyggt?

Föreslagen struktur i planprogrammet har haft som ambition att hitta en god balans mellan bebyggelse och grönska för Kassmyraåsen. Förutom bevarad naturmark föreslår planprogrammet anläggandet av en bred grön kil genom området som kopplar samman Vinterskogen- och Lida naturreservat. Vidare tillskapas ytor för tre stadsdelsparker och gröna kommunikationsstråk. Inom kvartersmark ska interna gator och mellanrum få en grön karaktär.

Om trafik

Hur kommer man kunna röra sig inom området?

Gångmöjligheter kommer att finnas i hela området båda längs gator men även i de parkstråk som är föreslagna.

Hur påverkas det regionala cykelstråket längs väg 226?

Cykelstråket längs väg 226 planeras att ligga kvar men med nya utformningar av korsningspunkterna från tvärgatorna.

Hur blir det med parkeringar i området?

Parkeringars utformning och placering har inte detaljstuderats i detta skede men ytor för parkering i området är med.

Vad händer med Huddingevägen?

Huddingevägen/Dalvägen förbi området kommer i stort att bibehålla sin nuvarande funktion och placering men vissa åtgärder bör utföras i korsningspunkterna för att säkerställa kapaciteten och framkomligheten.

Kommer det att finnas kollektivtrafik till området?

Området har idag viss nära kollektivtrafikförsörjning då väg 226 och Skäcklingevägen trafikeras av buss. Längs Skäcklingevägen finns en hållplats i nära anslutning till korsningen med Flinkmossvägen. Tre linjer trafikerar Skäcklingevägens hållplats samt en nattbuss. Längs väg 226 finns två hållplatser i anslutning till området, en i nära anslutning till korsningen med Skäcklingevägen och en i den södra delen vid korsningen med Hästmossevägen. Flertalet bussar går till Tumba station och det tar ca 5-10 minuter. För att få en bra kollektivtrafikförsörjning till ett framtida utbyggt område föreslås att buss dras in från Skäcklingevägen via huvudgatan och vidare mot Vårsta. Busshållplatser föreslås placeras med ett avstånd på ca 500 meter för att erbjuda korta gångavstånd till bostäder inom området.

Om miljö och hållbarhet

Hur kommer rekreationen i området påverkas?

Rekreativa värden i området kommer att stärkas i och med planprogrammets genomförande. Flera gröna buffertzoner pekas ut kring värdefulla naturområden, bland annat runt Trollsjön. En ny grön kil föreslås för att bättre koppla ihop Vinterskogens- och Lida naturreservat.

Är marken giftig inom området där det nu planeras bostäder?

Inom området har det bedrivits olika typer av verksamheter som har förorenat marken i olika utsträckning. Vid detaljplaneläggning kommer föroreningssituationen att utredas och sanering kommer att vidtas så att marken uppfyller de krav som ställs på renhet för olika typer av markanvändning, exempelvis bostadsbebyggelse.

Är marken ren sedan avfallsbranden?

Utredning pågår. Liksom övriga platser som är konstaterade eller är misstänkt förorenade, så måste marken uppfylla de krav som ställs innan området kan planeras för bostäder eller annan bebyggelse.

Hur skyddas rödlistade arter inom området?

Det har utförts översiktliga naturvärdesinventeringar som visar att området hyser skyddsvärda arter, bland annat knutna till sandmiljöer vilka är värdefulla biotoper och sällsynta i landskapet. Naturvärdesinventeringarna kommer att kompletteras med mer detaljerade inventeringar för respektive etappområde i planprogrammet. Vid behov kommer skyddsåtgärder och andra hänsynstaganden att vidtas för att minimera en eventuell negativ påverkan på arter.

Vilka störningar/föroreningar kommer att kvarstå när människor börjar flytta in i området?

Den bevarade växtligheten mellan de olika bebyggelsekärnorna är ljuddämpade och motverkar på så sätt bullerstörningar från vägar och fortsatt pågående byggnadsarbeten. Man brukar säga att 100 m skog dämpar 5 dB(A). (Hörbar skillnad är 2-3 dB(A)). Frågan om trygghet och trivsel i den etappvisa utbyggnaden blir en viktig fråga i den vidare planering av området.

Hur har man beaktat naturmiljöerna i området?

Gröna samband skapas i programförslaget och den gröna korridoren centralt genom Kassmyraområdet stärks. Naturmiljön kommer sannolikt att påverkas positivt av förstärkningen av det gröna stråket och att gröna buffertzoner pekas ut kring värdefulla naturområden, som det vid Trollsjön. Öppna sandytor är också något som kommer att sparas och vid behov återskapas för att gynna insektsfaunan.

Hur förändras området med avseende på natur?

Planprogrammets ambitionsnivå avseende naturmiljön är god och det gröna nätverk som skapas bedöms kunna leda till bättre fungerande ekosystem på platsen över både kort och lång sikt. De stärkta gröna stråken och den breda centrala spridningskorridoren som sammanlänkar de två naturreservaten, Vinterskogen och Lida går i linje med flera av målen i grönstrukturplanen.

Hur påverkas miljön av den förändrade markanvändningen?

Planprogrammet kommer att utvecklas i etapper, vilket bedöms kunna bidra till en resurseffektiv markanvändning och byggnadsordning med en kostnadseffektiv infrastruktur. Programförslaget utnyttjar befintlig infrastruktur, det tillkommande vägnätet kopplas på befintligt och utvecklas parallellt med en grön infrastruktur genom hela programområdet.

Hur har hållbarhetsaspekter beaktats i programmet?

Det har utförts en hållbarhetsbedömning av planprogrammet som utgår ifrån olika framgångsfaktorer för hållbarhet. Planprogrammet återkopplar till Botkyrka kommuns egna uppsatta mål och hållbarhetsutmaningar samt Agenda 2030.

Hur minskas klimatpåverkan i programmet?

Planprogrammet har potential att medföra klimatsmarta val genom en väl utvecklad kollektivtrafik, om denna finns tillgänglig i ett tidigt skede av detaljplanerna och nybyggnationens genomförande. Det blir avgörande om kollektivtrafik och cykel- och gångvägar kan anläggas i ett tidigt skede, för att på så vis skapa goda vanor att använda fossilfria transportsätt istället för bil. En annan viktig fråga är masshanteringen. Genom att bevara delar av befintlig topografi och sträva mot massbalans inom området minskas klimatpåverkan genom minskade transporter och minskad användning av jungfruligt material som behöver hämtas från andra platser. Utöver detta är det viktigt att frågan tas med i den vidare planeringen och det i detaljplanerna sätts bestämmelser from främjar ett klimatsmart byggande och skapandet av klimatsmarta områden.

Hur tar programmet hänsyn till klimatförändringen?

Planprogrammet föreslår en lösning för lokalt omhändertagande av dagvatten och åtgärder som motverkar översvämning orsakad av framtida klimatförändringar. Området bedöms, i och med väl avvägda principer för dagvattenhantering och skydd för grundvattnet, kunna utvecklas till att vara ett resilient område med rena och levande vattenmiljöer, som även klarar extrema väder och situationer. Närhet till grönska ger skugga och svalka i ett framtida varmare klimat.

Hur kommer flödena till Trollsjöbäcken och Trollsjön förändras?

I planprogrammet har principer för dagvattenhantering tagits fram för att genomförande av programförslaget inte ska påverka Trollsjöbäcken och Trollsjön negativt.

Hur påverkar planprogrammet grundvattnet?

Om området inte planeras och hanteras på rätt sätt kan de grundvattenförekomster som finns i området riskera att påverkas negativt genom minskad infiltration när ytor hårdgörs, samt genom försämrad vattenkvalitet från både tillkommande bebyggelse och befintliga föroreningar i marken. Det innebär att negativa konsekvenser för grundvattenmagasinen, och därmed för reservvattenkapaciteten i kommunen, riskerar att uppkomma. Grundvattenrecipienter för området omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten och får inte påverkas negativt. I det vidare arbetet kommer det säkerställas att negativa konsekvenser inte uppstår på ett sätt som äventyrar uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för vatten.

Har planprogrammet någon påverkan på vattenskyddsområdena?

Den norra delen av området ingår i Segersjö vattenskyddsområde som omfattas av skyddsföreskrifter. I vidare arbete kommer det att säkerställas att utvecklingen av planprogrammet inte medför en negativ påverkan på vattenskyddsområdet.

Är grundvattnet påverkat av den verksamhet som bedrivits hittills inom området?

Vad vi känner till så ser man inte idag någon påverkan på grundvattnet i Uttrans grundvattenförekomst, nedströms Kassmyra. Tidigare uppmättes dock förhöjda kloridhalter i Segersjö vattentäkt som sannolikt härrörde från Kassmyratäkten. Dessa halter har nu sjunkit. Trenden visar att halter av konduktivitet och kväve som också förknippas med hushållsavfall minskar. Provtagningen har ökats för att ha en bättre kontroll på grundvattenkvalitén i Uttrans grundvattenmagasin.

Om exploatering och genomförande

Vem betalar för utvecklingen av området?

De fastighetsägare som drar nytta av planläggningen.

Hur lång tid och i vilken ordning byggs området ut?

Området kommer att bebyggas under lång tid, uppskattningsvis 20-30 år. Takten i utbyggnaden beror på konjunkturläge (efterfrågan på bostäder), förutsatt att detaljplaner prövas och vinner laga kraft ligger utvecklingstakten/initiativet huvudsakligen hos tänkbara exploatörer av området.

Hur mycket bostäder kommer det att byggas här?

Det handlar om en bostadsvolym som kan erbjuda plats för viss handel som fokusera på att tillfredsställa de boendes vardagsbehov såsom inköp av dagligvaror. Men också att tillgodose de boendes behov av café och restaurang i området. Med ett större utbud och fler skapande individer i befolkningen ökar en stads möjlighet att växa och locka till sig kreativa och kunskapsintensiva människor, investeringar och nya företag. Någon form av plats för kultur skapar också flöden av besökare som handel, restaurang och service kan dra nytta av. Vi har tittat vad som krävs för att få en godtagbar balans mellan kostnader och intäkter och detta planprogram förslår vi cirka 3 500 nya bostäder.

Vad för sorts bostäder kommer det att byggas?

Totalt kommer Kassmyraåsen att innehålla cirka 3 500 nyproducerade bostäder. Området kommer att innehålla olika upplåtelseformer men hur detta kommer att fördelas får utvecklas i nästa steg.

När kommer ni att börja bygga nya bostäder här?

I samband med att planprogrammet antas nästa år 2023, kan samhällsbyggnadsnämnden ge förvaltningen i uppdrag att påbörja en eller flera detaljplaneprocesser för nya bostäder. En planprocess tar cirka två år i bästa fall. En grov bedömning är att de första byggprojekten tidigast kan starta 2025 – 2026. En första inflyttning är då 2027.

Avser kommunen tvångsinlösa fastigheter inom programområdet?

Kommunen kommer inte att tvångsinlösa villatomter inom planområdet. I Kassmyraåsen är kommunen ingen stor fastighetsägare utan snarare en bland flera. För att åstadkomma en positiv utveckling av Kassmyraåsen vill vi från kommunens sida att markåtkomsten ska bygga på tillit, dialog, överenskommelser och förtroende med befintliga markägare. Vi behöver gemensamt med fastighetsägarna i området jobba för ett trivsamt område.