Stäng meddelande

Grödinge kyrka

Grödinge kyrka är en stenkyrka från 1100-talet vackert placerad på en kulle i landskapet. I nära anslutning till kyrkan ligger både prästgård och klockargård.

Innan kyrkan byggdes

Kyrkans historia uppvisar många likheter med Botkyrka kyrka. Båda byggdes i slutet av 1100-talet och har gått igenom liknande utbyggnadsfaser men då Botkyrka var S:t Botvids kyrka och en pilgrimskyrka omnämndes den mest och vi har fler säkra fakta om den än om Grödinge kyrka. Av den gamla 1100-tals kyrkan i Grödinge finns nu bara kvar tornet och en liten bit av sydväggen. Troligen har det funnits en träkyrka tidigare men om den vet man inget. Vad man däremot vet är att folk begravts på den här platsen långt innan både kyrkan och/eller kristendomen kom hit. Precis utanför kyrkogårdsmuren ligger en liten kulle med gravar från järnåldern. Kyrkan är ett bra exempel på att bara för att man byter religion böt man inte platsen där man begravde de sina.

Tillbyggnader

Precis som med Botkyrka kyrka var 1300-talet tiden för den stora förändringen i kyrkans exteriör. Kyrkan förlängdes åt öster och den breddades även i norr så att den nu var 9 m bred istället för 6 m. Dessutom höjdes taket och en liten sakristia tillkom. Nästa förändring var taken och de gotiska stjärnvalv som bär upp taken. Speciellt det över koret är ståtligt. Ungefär samtidigt (slutet 1400-talet) la man till ett vapenhus i söder och gjorde sakristian större. Ingången under den här tiden var genom vapenhuset. Det var först under 1700-talet som det gjordes en västingång genom tornet.

Jacob Clercks begravningsvapen

begravningsvapen

Inventarierna består nu bl.a. av ståtliga begravningsvapen och baner efter de adelssläkter som levat och dött på gårdarna i kyrkans närhet under främst 1600-talet. Begravningsvapnen var gjorda av dåtidens främsta skulptörer. Man behövde inte vara en krigshjälte för att få begravningsvapen. Jacob Clercks vapen berättar hur han ”avgick i Herranom genom en oförmodelig dock berömmelig händelse”. Han hade, 28 år gammal, dödats av en nedfallande skorsten i en brand i Stockholm 1690. Bland de släkten som finns representerade är Rosenhielm, Clerck, Kruus, Sneckenfeldt och Adlerhielm.

Vill du veta mer?

Läs mer om begravningsvapenöppnas i nytt fönster

Predikstolen

stol

Predikstolen är en av Södermanlands äldsta och kommer från år 1600 med tavlor i relief längs sidorna med texter på plattyska över tavlorna. Den är gjord av snickarmästare Casper som var verksam i Stockholm. Han var antagligen en av många tyskar som arbetade i Stockholm vid den här tiden. Tavlorna föreställer Skapelsen, Bebådelsen, Golgata och Uppståndelsen.

Nu har den ett litet bihang, ett tak, som nog skall uppfattas som ett minne av amiral Gustav Horn som dog 1686. Själva taket är från 1688 och kanske skänkt till kyrkan av hans hustru

Grödingebonaden och triumfkrucifixet

Kyrkans kanske mest speciella interiördetalj är den så kallade Grödingebonaden. Den föreställer fabeldjur i en mycket speciell stil. 1971 gavs det ut frimärken med motiv från bonaden. Den är från 1400-talet och originalet förvaras på historiska museet i Stockholm medan en kopia hänger från orgelläktaren.

kyrka

En annan ståtlig, om än inte lika speciell, detalj är det triumfkrucifix som hänger över gången alldeles framför koret. Det kan dateras till början av 1500-tal och sattes dit strax efter att takens stjärnvalv blev färdiga i slutet på 1400-talet.

Kyrkomiljön

träd

Runt kyrkan finns olika byggnader som hänger ihop med dess funktion. Strax sydväst om kyrkan ligger prästgården. Den nuvarande byggnaden kom upp i slutet av 1780-talet. Det är ett knuttimrat hus i två våningar med ett brutet tak. Dessutom finns där en grund av ett äldre 1660-talshus, Vasastugan, som efter att den nya prästgården uppfördes användes som pensionärsbostad för gamla präster. Den är nu flyttad till Vårstavi. Vid vägen ligger klockargården, församlingshemmet och gamla kyrkskolan. Det är alla hus som byggdes under mitten på 1800-talet. En specialdetalj är den gamla ”kyrktallen” som står precis utanför kyrkogården. Gammal och knotig är den en fascinerande anblick. Den har stått där i långt över 300 år.

Källor till Grödinge kyrka

  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Schnell, Ivar: Grödinge kyrka; i serien "Sörmländska kyrkor", nr 56, 1972
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
Skriv ut
Senast uppdaterad: 30 juni 2017
Bibliotek & kultur