Öppna mobilmenyn

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner från till exempel tak, vägar och parkeringsplatser.

I städer och samhällen är ofta en stor del av marken hårdgjord, exempelvis asfalterad, vilket gör att vattnet har svårt att tränga ner i marken. Det gör att avrinningen blir snabbare och större och risken för översvämning ökar.
Dagvattnet innehåller dessutom föroreningar som hamnar i sjöar och vattendrag. Om dagvattnet istället fördröjs, till exempel genom att det får tränga ner i marken, minskar risken för översvämning och spridning av föroreningar till sjöar och vattendrag

I Botkyrka tar vi hand om dagvattnet lokalt

I Botkyrka gäller lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Det betyder att du som är fastighetsägare själv ansvarar för att ta hand om det dagvatten som bildas på din tomt. I denna broschyr kan du läsa om de vanligaste metoderna för att ta hand om och fördröja dagvattnet.

Markförhållandenas betydelse

Dagvatten från tak är vanligtvis inte så förorenat att det behöver renas, utan det viktigaste är att du fördröjer vattenflödet på din tomt. Innan du bestämmer dig för hur du ska ta hand om dagvattnet är det viktigt att göra en undersökning av markförhållandena på tomten. Markens genomsläpplig och grundvattennivån är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Tänk på att det är viktigt att marken lutar bort från huset för att undvika fuktproblem i grunden eller längs källarväggar. En höjdskillnad på minst 15 cm på 3 m rekommendera.

Ränndalsplattor

Dagvatten från tak kan avledas genom att använda stuprör med utkastare och ränndalsplattor (en utkastare är böjen i slutet på stupröret som leder ut vattnet på tomten). Plattorna avleder vattnet till en lämplig gräsyta på tomten, där vattnet kan tränga ner i marken. Rännan av plattor bör vara minst 1,5 meter lång. Se till att marken lutar bort från huset, så att huset inte
riskerar att få fuktskador.

Svackdiken

Svackdiken kan vara en bra lösning för att ta omhand dagvatten inom industrifastigheter, flerbostadsområden och andra större fastigheter. Svackdiken kan fungera som öppna dagvattenledningar och transportera vatten till dagvattennätet. För att diket ska kunna ta emot vatten på ett så effektivt sätt som möjligt kan marken i dikets botten bestå av ett lager makadam eller annat material som ger stor porvolym.

Dräneringsrör

Ett annat sätt att fördröja överskottsvatten är att gräva ner dräneringsrör, 30-50 cm under markytan, som man sedan kopplar på kommunens dagvattennät. Om du vill koppla på ditt dagvatten till kommunens dagvattennät, måste du få tillstånd från kommunen. Kontakta VA-enheten.

Vattentunna

En regntunna är ett bra sätt att ta hand om dagvattnet. Då kan du kan använda dagvattnet till att vattna trädgården under torrrare perioder. Tunnan har en begränsad volym och kan därför bli full om det regnar under en längre period. Du bör därför komplettera tunnan med en utkastare till gräsmattan ifall den skulle bli full.

Infiltration

Det bästa och enklaste sättet att fördröja dagvattnet inom tomten är att låta vattnet tränga ner i marken (infiltreras) på tomtens grönytor eller andra genomsläppliga ytor som exempelvis grus. En tumregel för hur stor yta som behövs för att vattnet ska kunna tas upp av marken är mellan 1-2 gånger den hårdgjorda ytan, till exempel takets yta. Infiltrationen genom en gräsmatta fungerar även som ett filter och kan avskilja en del av de partiklar som dagvattnet för med sig. På så sätt minskar risken att partiklar följer med och förorenar grundvattnet.

Fördröjningsmagasin (stenkista)

Vid häftigt regn eller snösmältning kan det hända att tomtytan inte räcker till för infiltration. Då kan du öka markens kapacitet att ta hand om vattnet genom att gräva ner ett fördröjningsmagasin. En stenkista är ett fördröjningsmagasin som består av en grop som fylls med singel, makadam, regnvattenkassetter eller annat material som ger en stor porvolym. Det är viktigt att stenkistan dimensioneras rätt från början. Är stuprören direktkopplade till dräneringsledningarna ska du beräkna att allt vatten som hamnar på ditt tak vid ett kraftigt regn ska kunna omhändertas i stenkistan. Dagvattnet kan sedan, efter VA-enhetens godkännande, ledas vidare till kommunens dagvattennät.

Nackdelen med ett fördröjningsmagasin är att
det förr eller senare blir igentäppt på grund av att små partiklar från dagvattnet sätter igen porerna i magasinet. Detta sker även om man har ett sandfång (en slags behållare där sand kan sjunka till botten och på så sätt skiljas från vattnet) innan magasinet. Hur lång tid detta tar varierar men kan
uppskattas till ungefär tio år. Magasinet måste då grävas upp och bytas ut.
En bra ide är därför att använda regnvattenkassetter istället för sten i stenkistan. Regnvattenkassetter kan hantera mer vatten och efter ett par år då stenkistan satts igen av slam och partiklar, kan du spola rent den. Du bör därför ha en liten spolbrunn där du kan kontrollera att stenkistan fungerar. Spolbrunnen kan även användas för att spola eller suga bort slammet.

Minska andelen hårdgjord yta

Ett bra sätt att minska mängden dagvatten som rinner av tomten är att använda sig av mera genomsläppliga material, till exempel på garageuppfarten. Exempel på genomsläppliga material är grus, armerat grus och hålbetong. För att få mer stabilitet på till exempel grus kan man använda rastergummi. 

Gröna tak - växtlighet som takbeklädnad

Ett exempel på hur man kan minska den totala mängden dagvatten är att anlägga gröna tak på byggnader. Taken byggs då upp i flera lager med
dränering och ett tätt material närmast taken. Ovanpå detta läggs ett växtlager som kan ta upp mer än hälften av allt regnvatten som faller på ett år. Gröna tak har fler fördelar än att bara vara dagvattenreducerande. Närklimatet i ett område med gröna tak förbättras genom att växterna höjer
luftfuktigheten i den torra stadsmiljön. Gröna tak kan även isolera byggnaden både mot uppvärmning sommartid och mot avkylning vintertid.

Senast uppdaterad:

Hitta på sidan