Har du fler än 400 djurenheter räknas din verksamhet som en så kallad B-verksamhet enligt miljöprövningsförordningen. Då behöver du söka tillstånd hos länsstyrelsen.

Läs mer om tillstånd för B-verksamhet på Länsstyrelsens webbplats.

Ansök om tillstånd för miljöfarlig verksamhet | Länsstyrelsen

Om din verksamhet omfattar mellan 100 och 400 djurenheter klassas den som en C-verksamhet. För att bedriva en sådan verksamhet måste du göra en anmälan till din kommun, men du behöver inte något tillstånd från länsstyrelsen. Anmälan ska göras minst 6 veckor innan verksamheten påbörjas.

Miljöfarlig verksamhet - anmälan

Har du färre än 100 djurenheter, till exempel på en mindre hästgård, räknas verksamheten som en u-verksamhet. Då finns det inget krav på att du anmäler eller söker tillstånd. Däremot kan kommunen ändå ställa krav på åtgärder eller utredningar, eftersom även små lantbruk omfattas av miljöbalkens regler.

Hur ofta din verksamhet får tillsyn beror på:

• hur stor verksamheten är

• om vi tidigare har upptäckt brister vid tillsyn

• om det är ett ekologiskt eller konventionellt lantbruk

Verksamheter som bedöms ha högre miljörisker får tillsyn oftare än de som innebär mindre risk. För större lantbruk är det vanligt med tillsyn en gång per år eller vartannat år.

Det är du som driver verksamheten som betalar för tillsynen. Större verksamheter betalar oftast en fast årsavgift, medan mindre verksamheter med låg miljöpåverkan, istället betalar per timme för handläggnings- och tillsynstid.

Vid tillsynen kontrolleras bland annat:

• var och hur gödseln lagras

• hur du blir av med gödseln och var den sprids

• skötsel av hagar (hantering av gödsel, foderrester m.m.)

• hantering av kemikalier

• hantering av avfall

• cisterner

• egenkontroll

Du kan läsa mer om de olika områdena under respektive rubrik nedan.

I Botkyrka kommun är Grödinge och Tumba församling inom det som kallas för nitratkänsligt område. Det innebär att om du bedriver lantbruk inom någon av dessa församlingar gäller andra regler för hantering av stallgödsel för att minska läckage av näring till vattendrag, sjöar och hav.

Det innebär att du som lantbrukare bland annat behöver:

• följa hårdare regler för spridning av gödsel

• följa hårdare regler för lagring av gödsel
• beräkna behovet av kväve för dina grödor.

Gödsel ska lagras så att det inte kan rinna ut eller läcka till omgivningen. Till exempel kan det lagras:

• på en gödselplatta,

• i en urinbrunn,

• en flytgödselbrunn.

Om gödsel lagras i brunn krävs det att det finns ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna.

Du behöver ha tillräckligt lagringsutrymme
För att du ska kunna sprida stallgödsel vid lämpliga tidpunkter behöver du ha plats att förvara det. Hur stor lagringskapacitet du ska ha beror på hur många och vilken typ av djur du har.

Stukalagring får inte räknas in i lagringskapaciteten eftersom det är en form av tillfällig lagring där lagringstiden bör hållas så kort som möjligt.

Läs mer om hur lagring av gödsel ska gå till och hur du kan beräkna lagringskapacitet på Jordbruksverkets hemsida.

Du får inte sprida stallgödsel, mineralgödsel och andra organiska gödselmedel:

• mellan 1 november-28 februari

• på vattenmättad eller översvämmad mark

• på mark som täcks av snö eller som är frusen

• på mark närmare än två meter från åkerkant som gränsar till sjöar och vattendrag

• på mark som lutar mer än 10 procent
• på ängs- eller betesmark om det kan skada natur- och kulturvärden.

Du får sprida 170 kg kväve per hektar och år. För att beräkna grödans behov av kväve ska du upprätta en växtodlingsplan. Växtodlingsplanen ska sparas i sex år.

Växtodlingsplanen ska innehålla en uppskattning av:

• din förväntade skörd

• hur kvävehalten i jorden ökar på grund av långvarig stallgödsling, så kallad stallgödselns långtidseffekt

• hur kväven som finns kvar i jorden från föregående gröda påverkar grödan som planteras efter, så kallad förfruktseffekt

• eventuell kväveleverans från mulljord

• mängden kväve som du planerar att tillföra genom stallgödsel eller andra organiska gödselmedel.

Övriga regler

• 1 augusti-31 oktober måste du ha en växande gröda eller plantera höstsådd på åkrar där du sprider stallgödsel.
  

• Under oktober får du sprida fastgödsel, med undantag för fjäderfägödsel, på obevuxen mark om du brukar ner den inom tolv timmar.

Läs mer om vad som gäller vid spridning av gödsel på Jordbruksverkets hemsida.
Sprida gödsel - Jordbruksverket.se

Det finns särskilda regler kring hur du ska använda och förvara kemiska växtskyddsmedel i ditt lantbruk.

Detta innebär bland annat att du ska:

• dokumentera din användning i en sprutjournal,

• ha godkänd utrustning för besprutning,

• förvara kemikalier och utrustning på ett säkert sätt,

• följa regler för skyddsavstånd till dricksvattenbrunnar och vattendrag

Om du vill använda växtskyddsmedel i ett vattenskyddsområde behöver du ansöka om tillstånd. Om du vill använda växtskyddsmedel utanför jordbruksmark behöver du anmäla det eller ansöka om tillstånd, beroende på vilken plats det gäller.

Läs mer om vad som gäller vid spridning av växtskyddsmedel på Jordbruksverkets hemsida.

Både gödsel och foder innehåller näringsämnen. Gödsel och foderrester som blir liggandes på marken i hagar riskerar att orsaka läckage av näringsämnen till omgivningen, särskilt om marken är upptrampad. Det är därför viktigt med goda rutiner för bortförsel av gödsel och foderrester samt växtlighet i hagar som kan fånga upp näringsämnen. Åtgärder kan behöva vidtas för att minska upptrampning av mark i hagar.

Kemikalier som förvaras och/eller används i lantbruksverksamheten ska förvaras väderskyddat och utan risk för att ett eventuellt spill eller läckage riskerar att nå golvavlopp, dag- och grundvatten, vattendrag eller mark. Kemikalier ska vara tydligt uppmärkta och det ska finnas uppdaterade säkerhetsdatablad till kemikalierna som förvaras lättillgängligt för alla som kan tänkas behöva komma åt säkerhetsdatabladen vid en eventuell olycka eller annan brådskande situation.

Exempel på typer av icke farligt avfall som kan uppkomma i en lantbruksverksamhet är gödsel, kasserat foder, ensilageplast, metall (som hästskor), matavfall, restavfall och förpackningsavfall. Enligt avfallsförordningen (2020:614) ska den som har matavfall, restavfall och förpackningsavfall sortera ut detta och förvara det skilt från annat avfall. Förpackningsavfall som innehåller rester av farligt avfall ska i stället sorteras ut och hanteras som farligt avfall.

Exempel på typer av farligt avfall som kan uppkomma i en lantbruksverksamhet är kemikalierester, spillolja, oljefilter, uttjänt elektronikutrustning, batterier och lysrör. Farligt avfall ska förvaras i separata och tydligt uppmärkta kärl, väderskyddat och utan risk för att ett eventuellt spill eller läckage riskerar att nå golvavlopp, dag- och grundvatten, vattendrag eller mark.

Farligt avfall ska transporteras till godkänd avfallsmottagningsanläggning, av godkänd transportör som har tillstånd för att utföra sådan transport. Om du själv vill transportera farligt avfall i stället för att anlita transportör behöver du ha antingen anmälan eller tillstånd från länsstyrelsen beroende på typ och mängd avfall som ska transporteras.

Inför transport av farligt avfall ska du föra anteckningar om det farliga avfallet som ska transporteras. De uppgifter som ska antecknas framgår av avfallsförordningen. Anteckningarna ska sparas i verksamheten i minst 3 år och kunna uppvisas på begäran av kommunen. Anteckningar om farligt avfall ska också rapporteras in till Naturvårdsverkets avfallsregister senast två arbetsdagar efter den tidpunkt som anteckningarna ska föras.

Avfall - Näringsliv och företag - Botkyrka kommun - Botkyrka kommun

Ansök om tillstånd eller anmäl transport av avfall | Länsstyrelsen

Om du har cisterner med brandfarliga varor i din verksamhet kan det innebära att du måste anmäla dem till kommunenmiljöförvaltningen. Cisterner som rymmer mer än 1 kubikmenter m3 måste också regelbundet besiktigas.

Cisterner - Näringsliv och företag - Botkyrka kommun - Botkyrka kommun

Alla som bedriver lantbruk, oavsett storlek, ska regelbundet kontrollera och planera åtgärder för att förebygga skadliga effekter på miljön. Det kallas för att genomföra egenkontroll.

Egenkontroll innebär att du ska identifiera de områden i din verksamhet som har störst risker för miljöpåverkan och ta fram rutiner för att minska riskerna. Du ska också följa upp hur rutinerna fungerar och fundera över hur de kan förbättras. Vid en tillsyn ska du kunna redogöra för vilka rutiner du har och hur din plan för förbättringsåtgärder ser ut.

Läs mer om hur du kan arbeta med egenkontroll, på Jordbruksverkets hemsida
Egenkontroll enligt miljöbalken - Jordbruksverket.se