Kemikaliehantering

Hanterar verksamheten farliga kemikalier ska dessa hanteras på ett sätt som minimerar risk för spill eller läckage till mark eller vatten. Är fritidsbåthamnen belägen inom ett vattenskyddsområde så är detta extra viktigt då dessa områden är känsliga för föroreningar.

Läs mer om kemikaliehantering inom verksamhet.

Avfallshantering

I fritidsbåtshamnar används många farliga ämnen som färger, lösningsmedel, oljor och drivmedel som kan påverka miljön negativt om de hanteras på fel sätt. Hamnen ska ta emot det avfall som uppstår från båtarna som använder hamnen. Hamnen ska även ha en godkänd avfallshanteringsplan. Enligt miljöbalken måste verksamheter:

• Sortera och förvara avfall på ett säkert sätt.

• Lämna farligt avfall till godkända mottagare.

Farligt avfall som uppkommer från verksamheten ska det föras anteckningar över och ska senast två dagar efter transport rapporteras in till Naturvårdsverkets avfallsregister. Läs mer om avfall för verksamheter här.

Farligt avfall som har uppkommit från medlemmar behöver verksamheten inte föra anteckningar över eller rapportera in. Detta gäller även om verksamheten erbjuder anläggningar för sortering av detta. Om verksamheten själva transporterar farligt avfall som uppkommit från medlemmar så gäller dock krav på att föra anteckningar och rapportering. I detta fall krävs även anmälan eller ansökan om avfallstransport till Länsstyrelsen.

Båttvätt

Att spola av båtbottnar i samband med upptagning är en viktig del av underhållet, men det är också en miljörisk. Spolvattnet innehåller ofta färgrester, påväxt, biocider och tungmetaller som koppar och zink. För att förhindra att dessa ämnen hamnar i mark eller vatten, krävs att spolningen sker på en särskild spolplatta med rening.

Båtar kan tvättas för hand, med högtryckstvätt eller med borsttvätt. Tvätt kan även utföras på en spolplatta. En spolplatta i en fritidsbåtshamn omfattas av miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet, eftersom den kan innebära risk för utsläpp av förorenat vatten till mark eller recipient (t.ex. hav, sjö eller dagvatten).

Läs mer här: Riktlinjer för båtbottentvätt av fritidsbåtar - Vägledningar - Vägledning, föreskrifter och lagar - Havs- och vattenmyndigheten

Båtbottenfärger

Båtbottenfärger kan ha allvarliga miljörisker då de läcker metaller och innehåller bekämpningsmedel. Alla båtägare har ett ansvar att förhindra att hanteringen av deras fritidsbåt inte har negativ påverkan på människors hälsa eller miljö. Båtklubbar har ett övergripande verksamhetsutövaransvar att medlemmarna har förutsättningarna att efterleva miljöbalken.

Kommunen avråder från användning av all biocidfärg och rekommenderar skrovrena båtar och användning av alternativa metoder som exempelvis borsttvättar vid behov av borttagning av påväxt. I Mälaren och andra sötvatten är inga biocidfärger tillåtna. Båtbottenfärger som innehåller ämnet tributyltenn (TBT) är förbjudna i samtliga vatten. Spärrfärger är inte ett tillräckligt skydd för att hindra läckage av biocider från förbjuden båtbottenfärg.

Det är Kemikalieinspektionen som godkänner båtbottenfärger och beslutar om i vilket vattenområde respektive färg får användas. Information om vilka färger som är godkända finns på Kemikalieinspektionens hemsida.

Transportstyrelsen har rekommendationer om hur man kan sanera bottenfärg som innehåller TBT och andra farliga ämnen på ett säkert sätt.

Förorenade områden

På båtuppställningsplatserna utförs ofta underhåll av fritidsbåtar, som tvättning, skrapning, blästring och målning av skrov, konservering av motorer i glykol samt tjärning av träbåtar. Det kan även ha förekommit polering, vaxning, lackning, limning, tätning och flera andra aktiviteter. Underhåll av skrov kan ha gett upphov till ett antal olika föroreningar. Det är vanligt att färgrester har spridits på området, troligen främst gammal färg som tagits bort från båtskroven. Ett syfte med båtbottenfärger är att förhindra påväxt, vilket gör att de innehåller ämnen som är giftiga för vattenlevande organismer. Vilka dessa ämnen är har varierat över tid. Koppar, zink, bly, kvicksilver, PCB (polyklorerade bifenyler), TBT (tributyltenn), diuron och irgarol är exempel på sådana ämnen.

Under 1960-talet började TBT att användas i båtbottenfärger och ett förbud för användande i båtbottenfärg för fritidsbåtar kom först 1989. Sedan 2008 gäller förbud mot TBT i Sverige för alla fartyg.

Många av de ämnen som återfinns på båtuppställningsplatser är svårnedbrytbara, vilket gör att de kan förekomma på platsen under lång tid efter att användningen upphörde. Läs mer om förorenade områden här.

Miljötillsyn

Miljötillsyn av fritidsbåtshamnar betyder att kommunen kontrollerar att verksamheten följer miljöbalkens krav för att skydda miljön och hälsa. Tillsynen gäller avfallshantering, utsläpp, båtbottenfärger, kemikaliehantering, buller och riskbedömning.

Kommunen gör regelbundna inspektioner för att kontrollera att lagstiftningen följs samt att ge stöd till verksamheterna. Detta görs bland annat genom att kontrollera att avfall hanteras på rätt sätt, att det blir så lite utsläpp som möjligt och att farliga ämnen lagras och används på ett säkert sätt. Om brister upptäcks kan du bli tvungen att åtgärda dem. Målet är att verksamheten inte orsakar föroreningar eller har en skadlig påverkan på omgivningen.

En del verksamheter betalar årlig tillsynsavgift. Andra verksamheter betalar tillsynen med timdebitering. Läs mer om avgift för tillsyn i Botkyrka kommuns taxa.

Mer information om miljötillsyn.

Taxor och taxetabeller - Botkyrka kommun