Störningsinformation:
Eldtomta strand är utan vatten
Dölj meddelande
Stäng meddelande

Fittjas kulturhistoria

Fittja ligger intill Albysjön och var centralorten i Botkyrka från det att den nya
landsvägen byggdes på 1660-talet och fram till mitten av 1800-talet. Enstaka
byggnader, till exempel Fittja gård, finns kvar från den tiden.

Fittjas förhistoria

De första lämningarna av människor kommer från den yngre järnålder (500 e.kr. – 1100
e.kr). En del av svaret på varför det inte finns tidigare spår ligger nog i namnet. Fittja är ett
forn-nordiskt namn och kan här-ledas ur det isländska ”fitet” som betyder ungefär fuktig strandäng. Stora delar av Fittja låg helt enkelt under vatten. De enda fornlämningar som
finns kvar i dagens Fittja ligger i den lilla park som ligger strax väster om Fittja centrum. Ett
litet gravfält från den yngre järnåldern (R83). Vid utgrävningar där dagens Forvägen nu
ligger hittades en vikingatida båtgrav, den första som hittats i Sörmland, med rester av en
6 m lång båt. Ett annat praktfynd var ett vackert och välbevarat likarmat spänne (se foto
nedan).

Vill du veta mer?

Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

Medeltid

Fittja omnämns i skrift för första gången 1299. Det är typiskt för tiden att det är i ett
dokument där kyrkan får mark. Kyrkan hade blivit mäktig under medeltiden och ägde
mycket land. Botkyrka kyrka låg inte långt från Fittja och var en viktig pilgrimskyrka. Den
var rest till minne av S:t Botvid.

Vill du veta mer?

Läs mer om Botkyrka kyrka
Läs mer om S.t Botvid

Stora landsvägen

En av de viktigaste händelserna i Fittjas historia var när det bestämdes att den stora landsvägen från Stockholm skulle gå via Fittja. Det bestämdes 1662 och ledde till att det inrättades gästgiveri, skjutshåll och post i Fittja. Fittja blev det självklara första stoppet på resan söderut med gästgiveriet som den givna samlingspunkten. Det låg i Fittja gårds östra flygel. Förut hade trafiken gått via Flottsbro och sen vidare söderut nedanför nuvarande Alby (Göta Landsväg). I samband med dessa förändringar flyttades tinget till Fittja från det tidigare Svartlösa tingsplats.

Vill du veta mer?

Läs mer om Göta landsvägöppnas i nytt fönster

Tegelbruket

Dessutom hade Fittja ytterligare en fördel, det hade ett bra tegelbruk. Det behövdes tegel för 1660-talet var tiden då många hus i Gamla stan skulle byggas i tegel. Ett liknande uppsving kom på 1860-talet då Stockholms malmar bebyggdes. Tegelbruket låg ungefär där dagens Coop-varuhus ligger.

Fittja gård

Dagens Fittja gård byggdes 1812 och används idag mest som konferenslokaler. Det ligger mittemot Mångkulturellt centrum. Det är ett tvåvåningshus i tidstypisk empirstil. Det som kännetecknar den är den enkla, strama fasaden. Den tidigare huvudbyggnaden kallas nu Ängsbyggningen och ligger längre nerför backen, närmare sjön. Det är ett reverterat timmerhus med vackert brutet valmat tegeltak från mitten av 1700-talet. Båda är numera liksom omringade av de höghus och motorvägar som kom till i samband med miljonprogrammet 1970 då norra Botkyrka bebyggdes. Ängsbyggningen (se foto nedan) är numera privatbostad.

Ångfartygen kommer


Det som gjorde att Fittjas storhetstid började ebba ut var ångfartygens uppsving i början av 1800-talet. Folk som tidigare rest längs vägen och rastat och spenderat pengar på gästgiveriet åkte nu båt istället. Det gick snabbare och var säkrare att åka båt. Ängarna förblev dock ett populärt utflyktsmål. 1860 togs södra stambanan i bruk med station i Tumba och då försvann den sista meningen med att ha skjutshåll och gästgiveri.

Den sista familjen på Fittja gård


1859 köptes gården och rustades upp av dåvarande riksdagsledamoten av bondeståndet Lars Magnus Carlsson. Han blev snart en av Mälardalens största jord-brukare. Sonen Hjalmar var dock inte intresserad av att följa i faderns fotspår och 1925 ägde han bara Fittja gård. De stora fruktträdgårdar som stod mellan Ängsbyggningen och Fittja gård togs bort i samband med väg och husbyggena i början av 1970-talet. Trots det kan man än idag se gamla äppelträd bland höghusen. De är rester av en svunnen tid.

Vill du veta mer?

Läs mer om Miljonprogrammetöppnas i nytt fönster

Det mångkulturella Fittja


Idag bor det människor från många olika kulturer i Fittja. Man hör många olika språk och i affärerna finns varor från många olika länder. Det tydligaste exemplet på detta är nog den nybyggda Fittja Moské. Det är inte den första moskén men det är den första i Sverige som är byggd som en moské från grunden. Den ligger bara några steg från Ängsbyggningen.

Källor till Fittja

  • Carlberg, Hans: Fittja - Landet ur havet; 1992
  • Björk, Tomas: Herrgårdsanläggningar i Botkyrka kommun; uppsats på
    påbyggnadslinjen i kulturminnesvård, Stockholms universitet, 1983
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Rosén, Martin: Tullingetraden - historien om en gammal farled; 2001
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav; 1983
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan

 

Skriv ut
Senast uppdaterad: 6 december 2017
Bibliotek & kultur