Hamra

Det som är typiskt för Hamra är först och främst Hamra gård med dess jordbruksbyggnader från ca 1900 men även den gamla herrgården ett litet stycke därifrån.

Forntid runt hamra

Vid Hamra finns det spår av människor redan från järnålderns början. På den bergsknöl vid Tullingesjöns strand där Vita villorna nu ligger finns en fornborg (R 195). På den finns ett röse/stensättning som antagligen kommer från början av den äldre järnåldern (500 f.kr. – 500 e.kr.) . På de åkerholmar som ligger i närheten av Hamra gård finns gravfält från järnåldern (R187, R189). De är nu omgivna av betande kor och åkermark. Även om inga boplatser hittats är det lätt att se att människor bott här under också den yngre järnåldern (500 – 1050 e.kr.). Ett gravfält (R 190) från vikingatiden (800-1050 e.kr.) ligger i backen upp till Hamra gård. Bakom ”Magasinet” i Hamra gård står en runsten med texten ”Björn och …. efter …., fader sin. Gud hjälpe hans själ”. Den hittades ursprungligen vid torpet Spåntorp. Det låg en gång under Rikstens säteri men revs i samband med att man byggde flygfältet F-18.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldernöppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om fornborgar
öppnas i nytt fönster
Läs mer om runstenaröppnas i nytt fönster

Medeltidens Hamra

Namnet Hamra dyker upp under medeltiden. I slutet av 1200-talet nämns Hamra gård för första gången i skriftliga källor. Ägaren var en släkting till den heliga Birgittas far och var alltså av en inflytelserik stormannafamilj. 1465 finns en uppgift om att Gråmunke-klostret i Stockholm fått ”Rävsäng” i gåva. Man tror att det är en äng som låg vid Rävtorp, nuvarande Högtorp. Det ligger en liten bit öster om herrgården. Det är troligen efter denna äng, som ägdes av munkar, som den s.k. ”Munktrappan” fått sitt namn. Det är en väg upp på den bergsknöl som ligger nordöst om Högtorp. Exakt var denna äng låg vet man inte.

Hamra herrgård och Tumba bruk

Hamra herrgård kommer till under slutet av 1600-talet. Lagmannen Hans Rålamb bryter ut den från byn och placerar den på en kulle ovanför byn. Under 1750-talet äger storskifte rum och byns utseende förändras. Åkrarna blir större och placeras så att ägarna till marken inte behöver fara så långt från sina torp för att nå dem. Ca 1765 uppförs en ny huvudbyggnad på grunden av den gamla och det är den som står där än idag. Det var Riksbanken som uppförde den. Dessutom finns en flygel från samma tid. Samma ägare som något årtionde tidigare startat Tumba Pappersbruk. Bruket behövde lump m.m. för att göra papper. Det färdades med båt till Hamra och forslades därifrån till bruket. På återvägen kunde Hamra lasta sina produkter, d.v.s. potatis och bär i första hand, på båten. Sen åkte den till Stockholm via Flottsbro och Albysjön. Denna frakttrafik kallades Tullingetraden. Fram till järnvägens ankomst 100 år senare var det den som skötte all frakt åt bruket. Numera används både herrgården och flygeln som konferenslokaler av nuvarande ägaren, DeLaval.

 

Hamra gård

1894 köper AB Separator (nuv. DeLaval) Hamra för att bygga upp ett mönster-jordbruk. De tänkte pröva sin uppfinning på en för-söksanstalt för att förbättra kvaliteten på mjölken. Avsikten var att hitta ett sätt att få fram tuberkelfri mjölk. en av metoderna bestod av den nya uppfinningen mjölkseparatorn av Gustaf de Laval. Tuberkulosen var en av de stora sjukdomarna vid den här tiden så det skulle vara ett stort framsteg. Man rensade upp Tumbaån, täckdikade åkrarna och gödslade dem rikligt. Skördarna ökade. Man köpte in djur från välkända besättningar med välkända stamtavlor från både inom Sverige och utomlands. Man bygger mejeri, gjuteri och en stor ladugård. Merparten av de byggnader vi ser idag är byggda runt 1900. Dessutom byggde man ett stickspår som anslöt Hamra till stambanan.

Vill du veta mer?

Läs mer om Gustav De Lavalöppnas i nytt fönster

Arbetarbostäder

Arbetare kom till Hamra och ca 1900 behövde bostäder. Det var då de Röda Villorna byggdes. De är nu rivna men de Vita Villorna från 1906 står vid Tullingesjöns strand och påminner om ett brukssamhälle. Det är tack vare den stora mängden boskap som så många hagmarker hålls öppna idag. Inte bara runt Hamra utan även runt Elvesta betar boskap från Hamra. Idag ägs Hamra gård av DeLaval och fortfarande arbetar man där med att utveckla nya förbättrade mjölkningsmaskiner.

Källor till Hamra

  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Rosén, Martin: Tullingetraden; 2001
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - Från Mälarstrand till österhav; 1982
  • Ögren Guerreiro, Elisabeth: Hamra Gård - 100 år av visioner och framtidssatsningar; 1994
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 6 november 2017
Bibliotek & kultur