Klippsta

Klippsta har ett gammalt utseende både vad gäller hus och åkermark. Också dess omgivningar pekar på en lång oavbruten bosättning. Det äldsta hus vi ser där idag är en parstuga från 1700-talet.

Klippsta fornborg

På en åkerholme lite öster om gården ligger en fornborg (R50). För att komma till den måste man gå över åkern så man bör nog välja rätt tidpunkt på året. Väl ute på åkerholmen är den lätt-bestigen och lite speciell. Till skillnad mot de flesta forn-borgar verkar tanken på att försvara den inte funnits med i bilden. Den mur som finns är låg och mera av en markering än ett skydd. Uppe på toppen ligger en stensättning som troligen varit större en gång i tiden, kanske ett röse. Allt det här gör att fornborgen nog kan dateras till bronsålder/äldsta järnålder, en s.k. gravhägnad.

Vill du veta mer?

Läs mer om fornborgaröppnas i nytt fönster

Övriga fornlämningar

Den mest dominerande fornlämningen förutom fornborgen är ett gårdsgravfält (R40) från den yngre järnåldern. Det har stora nästan högliknande gravar och den mer vanliga, nästan platta, typen i stort antal. Sammanlagt innehåller gravfältet ca 95 gravar. Dess norra del är stört av en stilig husruin med bevarade valv i dörröppningarna. Förutom detta gravfält finns det några stensättningar från den äldre järnåldern på höjderna (R41, R42 och R305) som pekar på en lång bosättning runt Klippsta.

Vill du veta mer?

Läs mer om den äldre järnåldern
öppnas i nytt fönster
Läs mer om den yngre järnåldernöppnas i nytt fönster

En by växer fram

Det första beviset för namnet Klippsta kommer från ett gåvodokument i början av 1400-talet men troligen var namnet känt redan innan dess. Det var kyrkan som ägde den del av Klippsta som kallades Maria utjord. Meningen var att prästen i den närbelägna prästgården i Svalsta skulle ha sin inkomst därifrån. I och med att Sverige gick över till protestantismen under 1500-talet tappade kyrkan i inflytande. Efter några bittra tvister gick hela Klippsta över i privat ägo under 1600-talet. Klippsta by bestod av två gårdar. Det var Maria utjord som numera kallas Östergården och en beskattad gård som numera kallas Västergården. Av dessa är det Västergården som har den idag äldsta byggnaden, en parstuga från 1700-talet.

Landskapet

Det största kulturhistoriska värdet som Klippsta äger idag ligger i landskapet. Åkrarna är oregelbundna och flikiga i formen i ett mönster som syns redan på 1634-års karta. Byplatsen är inte skiftad och även om både storskifte och laga skifte genomfördes i början av 1800-talet tvingades ingen av gårdarna bort. Det som vi ser idag är ett landskap som vi skulle ha kunnat se för nästan 400 år sedan.
Den husgrund som ligger mycket välbevarad i ena ändan av ett gravfält skulle kunna vara den tidigare gårdens placering. Alltså det hus som fanns innan de reste det som står där idag. I så fall skulle det komma från ca 1600-tal. Speciellt valven över dörren är fina.

Vill du veta mer?

Läs mer om Storskiftet och laga skiftetöppnas i nytt fönster

Svalsta

Svalsta var Grödinge sockens tidigaste centrum. Den ligger på promenad-avstånd från Klippsta. I Svalsta ligger prästgården som är från 1787. Den äldsta bevarade präst-bostaden, Vasastugan, låg tidigare här men är flyttad och finns nu vid Vårstavi i Vårsta. Den kommer från 1660-talet. Resten av husen är inte lika gamla men byvägen har samma sträckning som den haft länge även om husen föryngrats längs med den. Några steg från Prästgården ligger sen Grödinge kyrka.

Vill du veta mer?

Läs mer om Grödinge kyrkaöppnas i nytt fönster

Källor till Klippsta

  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Schnell, Ivar: Grödinge socken; 1971
  • Söderberg, Brita: Grödinge; 1975
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 28 juni 2017
Bibliotek & kultur